Egenkontroll och Inspektion av Krypgrund

Det blir allt viktigare att göra regelbunden kontroll över sin krypgrunds klimat och skick. Med regelbunden menar vi inte att översyn ska göras så sällan som vartannat år. Skaderisken är långt större än så och därför måste man utföra egenkontroll minst två gånger om året. Att anlita inspektör så ofta är inte ekonomiskt hållbart. Därför lägger vi nu ut denna guide som ingående beskriver vad man ska titta efter gällande krypgrund.

Med egenkontroll syftas på att husägaren själv har nödvändig kunskap om vilka grundförutsättningar som finns gällande riskkonstruktionen ifråga samt också vill och kan utföra det förebyggande arbetet.

Med inspektion menas att sakkunnig entreprenör utför adekvat genomgång.

Vad man tittar på utanför krypgrunden

Vid snösmältning och regn kan marklutning in emot utrymmet medföra en hög fuktlast vilken innebär att fritt vatten rinner in och blir stående i grunden. Samma risk kan även upp-
komma då lite djupare liggande mer hårda jord- eller lerlager samt berg lutar in mot grundmuren. Vissa aktörer inom branschen tipsar om att man ska göra hål i byggplast där lågpunkter finns för att vattnet ska kunna rinna ner i marken. Den lösningen rekomm-
enderar vi inte vid återkommande översvämningar då fritt stående vatten i regel alltid förr eller senare orsakar stora mögelproblem. Detta kan istället åtgärdas genom dränering och/eller uppfyllnad av makadam.

Finns matjord och växtlighet i anslutning till muren kan det innebära att fukt ansamlas där och påverkar krypgrundens klimat negativt. Samtidigt kan mögel i jorden och död växtlighet utanför utrymmet sprida både sporer och elak lukt in genom ev. ventilationsöppningar i både hus och krypgrund.

Takavvattningen, d.v.s. hängrännor och stuprör ska säkerställa att regnvatten från taket förs bort antingen genom inkoppling till dränering, dagvattenbrunn, stenkista eller dylikt. Vi ser ofta att regnvatten kommande via stuprör orsakat sättningar av grundmurar då dessa under årens lopp underminerats. Detta gäller i synnerhet torpargrund med stensatt mur.

Träd kan skjuta in rotverket under eller genom muren och viss "sprängning" av denna kan därför ske. Rötterna kan ofta ses ytligt i krypgrunden. Ett omfattnade rotverk kan vara svårt att ta bort. Samtidigt kan det innebära bildande av elak lukt samt mögel och hussvamp då trädet eller rötterna dött. Läggs byggplast på marken så ökar risken att dessa problem uppkommer. Rötterna sätter också igen befintlig dränering.

Kontroll bör ske hur högt grundvattennivån står under olika årstider. Grundvattnet kan periodvis ligga så högt att fritt stående vatten uppkommer i krypgrunden vars marknivå är lägre än omkringliggande mark. Det är vanligt i områden där många sommarstugor och fritidshus är uppförda då de för dessa husen attraktiva områdena ofta ligger nära hav eller sjö. Grundvattennivån varierar vanligen under årstiderna och kan under torrare perioder ligga på ett för krypgrunden säkert djup frånsett att hög grundvattennivå ökar fuktvandringen upp i utrymmet samt också kan kyla ner detta genom att vatten har en värmeavledande verkan.

Det finns olika yttre faktorer som gör att krypgrunden åt vissa väderstreck eller på lokalt förekommande platser blir kallare och fuktigare:

Trappor som är helmurade kyler ner i synnerhet om de ligger mer åt norr då de leder ut värme. Samtidigt kan fukt transporteras upp via trappan eller ner genom den vid regn och kondens. Syllen kan påverkas negativt av detta. Mögel kan också uppkomma där köldbryggan invändigt i krypgrunden bildas.

Luft-luft värmepumpar alstrar mycket kondensvatten som måste ledas bort likt regnvatten.

Platta på mark som angränsar till krypgrunder bildar ofta en köldbrygga varvid fukt ansamlas i mängd.

Altaner, särskilt isolerade sådana hindrar solens värmeinstrålning mot marken och husets grund. Problembilden kan om altanen ligger åt söder se likandan ut som åt norr varvid solen inte kommer åt att värma och därmed agera avfuktare. Närliggande hus och träd kan också föra med sig ett sådant fenomen genom den skuggande inverkan de kan utgöra.

Viktigt att kontrollera invändigt i krypgrunder

Observera att personlig säkerhet är viktig då det ofta förekommer mycket damm, mögel och mögelgift samt kanske även krossat glas, porslin och metallskrot i den äldre krypgrunden. Halvmask med partikelfilter 3 och oömma kläder samt knäskydd är därför bra att ha. Läs mer om hur halvmask skyddar mot mögel.

Till att börja med så bör inspektionslucka finnas så att man om möjligt fysiskt kan ta sig in i grunden och utföra regelbunden egenkontroll. Vid inspektion i samband med t.ex. överlåtelsebesiktning ges anmärkning på om krypgrunden ej är besiktningsbar. Ny inspektion måste sedan genomföras då tillträde beretts. I krypgrund eller torpargrund där marken ligger så nära golvbjälklag att man inte kan komma in bör inspektionskamera användas så att eventuella fukt- och vattenskador upptäcks. Att endast lysa in med ficklampa genom ventilations-
öppningar betraktar vi ej som adekvat och tillräckligt då det är mycket lätt att missa skador eller påverkande faktorer som leder till sådana.

Om det är för fuktigt eller ej är svårt att avgöra utan att utföra fuktmätning. Vi har åtskilliga gånger blivit uppringda från husägare som menar att mögel inte kan uppkomma i deras krypgrund då den är så torr att gruset på marken dammar. Viktigt att veta är att sand och jord kan damma även om mängden fukt i materialet motsvarar 85% relativ fuktighet. Använd instrument som fuktkvotsmätare och hygrometer alternativt fuktlogger.

Om man inte är tränad i ämnet så kan det vara mycket bra att utföra egenkontrollen steg för steg och gå igenom en sak i sänder. Det kan från en början tyckas enkelt men väl nere i en trång grund ges många intryck och det är lätt att missa något väsentligt.

Marken ska vara väl städad från allt byggskräp och större delar av organiskt material som gammalt gräs, löv, rötter etc. Finns humusrik matjord eller illaluktande skikt kan det vara bra att ta bort detta innan byggplast läggs heltäckande ända ut till muren. I annat fall kan mögel uppkomma därunder och elak lukt vandrar då igenom plasten.
På bilden här ses vitmögel spritt över marken. När det tagits bort kan vanligt vägsalt eller saneringsvätska spridas ut för att avdöda kvarvarande mögel. Vi har inspekterat krypgrunder där andra inspektörer godkänt tjocka lager av kutterspån liggande direkt mot mark, t.o.m. under byggplasten. De har då menat att spånen skulle tjäna som isolering. Denna typ av isolering avråder vi ifrån då den ofelbart över tid drar på sig problem, kanske i form av hussvamp då marken alltid innehåller mycket fukt. Riktig krypgrundsisolering är ett säkert alternativ.

Här visas en gjutram eller kallad gjutform i marknivå intill grundmuren. Träet i denna är starkt rötskadat och svampar växer synligt. Lukt från angreppet kan förutom att vandra upp i huset också sätta sig djupt in i betongen varifrån det sedan sakta avges även då gjutformen avlägsnas. Särskilt i äldre krypgrund är det viktigt att gräva ner en bit intill murarna för att se om man med sand, jord eller mullbänk dolt gjutformar.

Under en viss period lades sand ovanpå byggplasten. För att kontrollera om rätt sorts plast finns lagd måste man därför gräva ner en bit i sanden. Är plasten svart så håller den ett sämre värde gällande ånggenomgångsmotstånd än dagens 0,2mm åldersbeständiga byggfolie och ska då ersättas med sådan. Den gamla tas bort eller perforeras först rikligt. Upptäcks mörkare fuktiga fläckar i sanden är det troligt att underliggande plastskikt är perforerat och sanden drar då upp fukt i krypgrunden. Byggplasten ska vara överlappad med minst 50 cm eller tejpad i överlappen för att fukt inte ska kunna leta sig vidare uppåt. Ingen spalt ska lämnas intill mur då fukt annars letar sig upp där.

Grundmuren ser här torr och fin ut men vid en närmare anblick ses mögel i form av vitmögel, vilket då ofta kan hittas även på marken och på blindbotten. Så här ser vanligtvis de första stadierna av mikrobiell tillväxt ut. Finns elak lukt i utrymmet så kan även förekomst av svartmögel och jordbakterier befaras.

Fyndet kan förväxlas med s.k. kalk- och saltutfällningar som beror på mycket fuktgenomslag. Se bilden nedan:

Bilden här skvallrar om en dåligt fungerande eller icke befintlig dränering. Kraftigt fuktgenomslag får till följd att kalk och salt vandrar med fukten ut till ytan och fastnar där som en vit till vitgul eller gulbrun utfällning. Det är lätt att som lekman förväxla utfällningar som dessa med mögel. Ett knep kan vara att sätta tungspetsen till utfällningen för att känna om det smakar svagt salt. Utfällningarna är också fastare och inte så "fluffiga" som mögeltillväxt kan vara. Här stiger fukt upp så långt att syllen påverkas direkt negativt förutom att krypgrunden drabbas av ett allt för högt fukttillskott. Vissa saneringsfirmor rekommenderar att man klär in hela grundmurarna med byggplast. Det ska man passa sig för att göra då det kan leda till att fukten anvisas uppåt till rötbenäget trämaterial som syll och intill liggande blindbotten samt golvreglar. Läs även om vanligen hårt fuktbelastad kantbalk som grundmur.

Syllen som ligger ovanpå muren måste för full kontroll och säkerhet fuktmätas. Man bör ta med i beaktande att det under vintern och våren kan vara torrare i krypgrunden än under sommar och höst. Därför är det inte rättvisande att fuktmäta under den torrare säsongen. Syllen kan vara gömd in upp och bakom isoleringen samt blindbotten. Det är då viktigt att frilägga syllen på ett antal ställen för att konstatera att denna är frisk och inte håller för hög fuktkvot.
Det brukar vara som fuktigast åt norr i krypgrund då solen inte kommer åt att värma upp där. Undantag finns dock så bäst är att kontrollera åt alla väderstreck.
Då syllen angränsar till uteluften blir den en köldbrygga som därigenom drar till sig smuts, fukt och mögelsporer.
Tryckimpregnerad syll kan börja lukta mycket kraftigt efter uppfuktning. Den typen av lukt avtar sedan inte på många år och letar sig vanligen upp i bostaden. Tryckimpregnering ses som svagt grön färg på trämaterialet. Tryckimpregnering hindrar till viss del röta men inte mögelangrepp.
Syllen kan på ytan se fin ut men vara rötad invändigt. Stick med förslagsvis spetsen på en morakniv för att upptäcka invändig röta.

Blindbottenbrädorna ligger här dikt an mot betongen och kan därför lättare bli fuktangripna samtidigt som det tar längre tid innan de efter uppfuktning torkar ut. Allt trämaterial ska vila mot syllpapp och samtidigt ha möjlighet att avfuktas eller andas inåt krypgrunden sett. Istället för distans av betong ska det finnas distans av trä eller ännu bättre plast.

Blindbotten består vanligen av något trämaterial som råspont, träfiberskiva eller asfaltboard. Det finns också Erge-bjälklag i betong och krypgrunder som upp mot bjälklaget isolerats med cellplast. Vid mindre angrepp av mögel kan det vara svårt att okulärt upptäcka. Lys med en mindre typ av handhållen ficklampa, inte med ljusstrålen direkt emot materialet utan låt ljuskäglan svepa längs ut med så att släpljuset utnyttjas. Då upptäcks vitmögel lättare och kan ofta ses som ett tunnt vitt "dammlager". Mindre förekomst av svartmögel upptäcks enkelt genom att man lyser med en diodlampa som alstrar ett svagt blått sken. De små svarta prickarna framträder då tydligt. Prova att lysa med varierande avstånd mellan lampa och blindbotten eller det material som ska kontrolleras. Ett annat knep kan vara att fotografera en perspektivbild med digitalkamera då vitmögel ibland lättare ses på digitalbild än för blotta ögat.

Krypgrunden till vänster såg i stort ut att vara i relativt gott skick. Nedåt buktande träfiberskivor visade på att det vid något tillfälle eller periodvis varit rejält fuktigt i utrymmet. Vid borttagande av skivorna upptäcktes mikrobiellt angrepp både på ovansidan av fiberskivorna samt på och i isoleringen i golvbjälklaget. Det är viktigt att utföra egenkontrollen eller inspektionen mycket noga då mögel kan vara dolt. Cellplast som blindbotten kan medföra att det finns dolda mögelskador ovanför denna om det på något ställe inte blivit totalt tätt i skarvarna mellan cellplasten. Har man stängt in syllarna så att de inte kan andas inåt krypgrunden så kan cellplastisoleringen även här sekundärt medföra stora skador. Om blindbottenskivorna inte kan tas bort för en utökad kontroll av isoleringen kan man på ett antal ställen borra med rund s.k. eldosborr för att komma åt uppåt. I vissa lägen där det varit eller är mycket fuktigt bör fuktmätning även ske ända upp mot reglarna och innergolvet, d.v.s. ovanför golvbjälklagets isolering.

I denna krypgrund har problemen eskalerat så pass att blindbotten givit vika och isoleringen har trillat ner. Väl nedhängande eller liggande på marken exponeras mineralullen för mer väta och då den innehåller ureaoljor fungerar den som drivbänk för olika mögelarter. Här ses också äldre typ av mindre bra byggfolie som avslutats en bit innan krypgrundens vägg. Denna lösning är förlegad och inom området insatta personer avråder från sådan läggning vilken istället ska ske ända ut och ev. också bara en liten bit upp på väggen för att inte leda vatten uppåt.

Gällande ventilationen i utrymmet så hänvisar vi till sidan som behandlar ventilation av krypgrund.

Vissa krypgrunder är uppförda på plintar och har därför rasskydd som hindrar utanförliggande jord eller dräneringsmassa att falla in.

Fukt aktiverar inte bara mögel, lukt och röta utan tilltalar även ett antal skadeinsekter som kan orsaka skador för stora belopp. Det är viktigt att kunna upptäcka sådana insekter i tid och framförallt kunna förebygga problemen ifråga.

Läs även om besiktning och fördjupad undersökning i krypgrund.