Mer frågor och svar kring krypgrund och torpargrund
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12
Vi står i begrepp att bygga hus. Det är frustrerande att hela tiden
kastas mellan olika besked vilket som är bäst, platta på mark eller
krypgrund! Vilket vill ni som entreprenör inom branschen råda oss till?
Vi tycker det är olyckligt att man inom byggbranschen inte kunde förutse
problemen med krypgrund samt även problem som råder kring
platta på mark
utan underliggande adekvat isolering. För att ge denna problematik ett visst
perspektiv måste vi se tillbaka i tiden:
Krypgrunderna förr hade inte problem i samma utsträckning
som i dag. Största boven i detta drama är att vi isolerar golvbjälklaget mer
och därmed får ett kallare kryputrymme.
Platta på mark utan underliggande fuktspärr i form av
isolering innebär också en stor risk att drabbas av fuktrelaterade problem
då fukten transporteras upp
genom plattan och utgör grogrund för mögel.
Lösningen idag innebär att man vanligtvis i befintliga
krypgrunder installerar avfuktare samt även isolerar utrymmet invändigt mot
mark och grundmurar för att uppnå ett varmare och mindre fuktigt klimat. Vid
nybyggnation finns redan isolerade grundmurar att tillgå. Samtidigt läggs
ofta isolering emot marken. När det gäller platta på mark så lägger man
cellplast under plattan för att hindra markfukten tränga upp.
Vi anser med facit i hand att man inte ska nedvärdera
krypgrund vid nybygg-
nation. En bra planerad krypgrund innebär flera fördelar gentemot platta på
mark. A) Billigare att utföra. B) Ger möjlighet till förvaring. C) Ger
möjlighet till vidare "ombyggnation" i form av rörläggning, sladd-dragning
etc. D) Vid en eventuell vattenläcka är chansen större att skadan begränsas.
E) Det är lättare att sanera och renovera efter en vattenläcka. F) Vem vet
hur det om några år ser ut? Kanske blir det vanligare med
översvämning i
vissa områden? Då skulle en krypgrund stå sig bättre än ett hus med lägre
platta på mark. G) Det finns idag lösning där man placerar
varmvattenberedare, ventilationsaggregat etc. i en väl isolerad och uppifrån
bostaden tillgänglig krypgrund. Läs om
krypgrund som varmgrund.
Varje
konstruktion för grundläggning har sina nackdelar. Det gäller att veta vilka
dessa är. Till vänster ses krypgrund med stensatt grundmur,
vilken kan läcka in mycket vatten om dränering inte finns. Här ses också
mögel- och rötskador samt av fukt nedåt buktande blindbottenskivor.
Hur kan det komma sig att det luktar mer från vår krypgrund nu under
vintern när det är mellan 50-60% RF, än vad det gör under sommaren när RF
pendlar mellan 70-85%?
Under vintern skapas i regel ett högre undertryck i bostäder med självdrags-
ventilation. Värmeskillnad ute och inne blir större och luftomsättningen
ökar. Mer luft dras från krypgrunden upp i bostaden genom springor i
konstruktionen. En bidragande orsak kan också vara att
mögel som inte har
tillräckligt bra tillväxtvillkor ofta sporar av sig mer i ett
livsuppehållande försök. Tänk här på att RF - relativ luftfuktighet ändrar
sig snabbare än fuktkvoten i virket.
Fuktkvoten i virket
kan medge mögeltillväxt även under kortare perioder med lägre RF. När det
blåser ute eller när luftfuktigheten är hög så luktar det i vissa fall mer.
Då det varit fuktigare i luften absorberar byggnadsmaterial fukt. Uppkommer
av någon anledning lukt i materialet så transporteras lukten ut i luften
under torrare perioder eftersom materialet då via ångutjämningsprincip
släpper fukten.
Jag ska lägga byggplast på marken i krypgrund och undrar vad som
egentligen menas med att det inte ska vara rikt på humus under plasten?
Med humus menar vi grogrund för mögel d.v.s.
byggspill,
sågspån, gräsrester, rötter, matjord, onedbrutna och delvis nedbrutna växtdelar.
Ordet humus används ibland lite "vårdslöst" i branschen, säkert av
bekvämlighetsskäl.
Höjs elförbrukningen väldeliga när jag kommer att installera
krypgrundsavfuktare från er? Jag är lite orolig för detta!
Det behöver inte innebära en markant ökning av elförbrukning att säkra kryputrymmet via
installation av
avfuktare. Oavsett fabrikat så har du alltid en viss tillgodoeffekt
gällande värmeåterbäring från avfuktningsprocessen ifråga. (Märk väl att
s.k. kondensavfuktare eller även kallad kylavfuktare inte är lämpad att ha i
kallare utrymmen). Då man satsar på adekvat avfuktare i krypgrunden kommer
isolering och golvbjälklag att bli torrare. Torrare isolering och
byggnadsmaterial i övrigt innebär ett högre värmegenomgångsmotstånd, vilket
resulterar i att uppvärmningskostnaderna för bostaden sjunker. Eftersom
alla uteluftsventiler ska sättas igen blir
temperaturen i krypgrunden och golv-
konstruktionen högre. Ovan nämnda faktorer brukar
innebära att man i ett hus med normalt fuktbelastad krypgrund kan gå plus
minus noll gällande elförbrukning. En metafor till att ha ett fuktig golvbjälklag är som att ta på sig ett fuktigt täcke en sval natt.
Kroppsvärmen leds genom fukten bort snabbare.
Jag har hört att det ska vara dåligt att avfukta krypgrunden för att
det blir för torrt uppe i huset. Det vet ju alla att man inte mår bra under
vintern när det är för torrt i luften.
Här kan vi ge raka besked om denna
krypgrunds-myt som förekommer. Avfuktningen påverkar
i regel inte inomhusklimatet under vintern då krypgrundsavfuktaren oftast
inte behöver arbeta så mycket som under sommar, höst och vår. Man ställer
inte heller in avfuktaren på lägre relativ fuktighet än ca. 60-65%. Det som
gör att det blir torrt inomhus är att den kalla luften som kommer in inte
innehåller så mycket fukt. Då denna kalla luft värms upp sänks den relativa
fuktigheten. För att en person ska börja må dåligt av torr luft måste man
sänka RF till under 10-20%. Det är snarare skadligt att inte ha avfuktare i
krypgrunden då ett osunt klimat med mögel, gaser och lukt bildas vid högre
RF. Det är definitivt inte rätt väg att gå att utelämna avfuktare i
kryputrymmet om man behöver fuktigare luft inne. Det hjälper heller inte för
att befukta inomhusluften, utan stjälper snarare. Vi har läst om denna myt
på olika forum på Internet och avfärdar den med bestämdhet.
Krypgrund som ligger kustnära, har det några negativa eller positiva
effekter?
Vi brukar säga att kustnära är lika med fuktnära. Det kan råda en väldigt
hög fuktlast in i en krypgrund som finns närmare havet. Det är givetvis inte
bra och statistik pekar på procentuellt fler och allvarligare fuktskador i
krypgrunder som ligger utsatt vid havet. En både positiv och negativ verkan
kan ses i det salt som med fukt och vind transporteras in i krypgrunden och
där lägger sig på alla ytor. Saltet motverkar mögel till viss del men ser
också till att dra åt sig vattenånga från luften även då det är torrare
klimat i grunden. Vattenångan vandrar sedan in i träet och kan där ställa
till med skada. Uteluftsventilation av en sådan krypgrund kan vara omöjlig
att ha kvar. Bättre är då installation av avfuktare som medger stängning av
ventilöppningarna för skapande av ett fuktsäkert klimat avskärmat från
omgivningen.
Jag har en fastighet från 1928 där ca. 20m2 består av källare och
40m2 är krypgrund. Eftersom källaren bara har en tunn platta så drar där upp
fukt. Funderar nu på att med bergvärme värma källaren så luft och fukt
därifrån ventileras ut genom krypgrunden och vidare ut genom ventilerna i
krypgrundens murar. Kommer det att fungera?
Riskfaktorn i ditt tänkta sätt att avfukta är om värmen inte räcker till för
att även hålla kyla och fukt borta från krypgrund. Ponera att källardelen
hålls avfuktad men krypgrunden fortsätter att vara kallare. Då kommer fukten
bara att flyttas till krypgrundens svalare partier som i sin tur kan
fuktskadas. Samtidigt är det bevisligen vanskligt att uteluftsventilera
krypgrund och även källardel. För ökning av potentialen i din lösning kan
marken i krypgrund beläggas med krypgrundsisolering. Troligen kan du totalt
sett komma billigare undan genom att bruka en avfuktare med tillräcklig
kapacitet att klara båda delarna av grunden. Efter ett bra val av avfuktare
kan alla ventilationshål ut bommas igen. Då behåller du värmen under huset
på vintern. Detta ger total energibesparing.
Har fått tips om att sätta en upp och nedvänd balja med ett mindre
hål i botten på marken i min krypgrund. I denna balja ska en hygrometer stå,
också en hygrometer utanför. Med detta sätt ska man kunna avgöra om
ventilationen ska ökas eller minskas. Vad säger ni?
Vi säger att detta sätt är mest ogenomtänkt teori kring hur man ska kunna
avgöra om krypgrund ska ventileras mer eller mindre. Faktorerna kring ett
sådant test som du nämner är många att ta hänsyn till. Sker mätningen i
krypgrunden under vintern kan marken vara förhållandevis fuktigare än luften
som kommer in i krypgrunden via ventilerna. Då skulle "testsystemet" kanske
peka på ökad ventilationsgrad (fuktigare under baljan än i luften), som i
sin tur ger högre RF% värden under varm årstid. Testmätningsmetoden kommer
att ge olika resultat under olika klimatförhållanden, vilket varierar inte
bara mellan de olika säsongerna utan också mellan natt och dag. I regel är
det så att krypgrund inte kan ventileras under sommarsäsongen eftersom
temperaturförhållandena skiljer mellan ute och inneklimatet. En stängd
krypgrund utan avfuktare mår inte heller bra. Det finns andra säkrare sätt
att räkna på och komma fram till var det största fukttillskottet kommer
ifrån. Se vår info. om fukt och de tabeller som finns på den sidan. Tänk på
att ett förminskat ventilationshål kan släppa in avsevärda mängder fukt i
krypgrunden likt ett större även kan. Ökad ventilationsmängd ger oftast
ökade problem. En del undantag finns, särskilt där huset står på mark som är
vattensjuk etc. Ökar man ventilationen i en sådan krypgrund ges hjälp under
delar av året men under sommartid kan problemeskalering ändå ske.