Inneluftsventilerad Krypgrund

Det har dryftats mycket om hur en krypgrund kan ventileras på mest optimala sätt för att förhindra förhöjd luftfuktighet. Ett av sätten som prövats i mindre omfattande skala är inneluftsventilation. Den inneluftsventilerade krypgrunden är tänkt att värmas upp genom att varmare bostadsluft dras ner i krypgrund och ut via en fläkt likt undertrycksfläkt.

Inneluftsventilerad krypgrund i realiteten

Det finns ett antal viktiga aspekter att ta i beaktande då man vill konvertera en redan befintlig krypgrund t.ex. från utomhusventilation till att få luftväxling via husets uppvärmda och bebodda delar:

Alla krypgrundens delar måste isoleras ordentligt från kall omgivning. Det inbegriper såväl mark som grundmurar och syll vilken ofta ligger relativt oskyddat och i sig inte har tillräckligt isolerande verkan för att ej bli en köldbrygga. Möter varm inneluft kallare yta sker oönskad RF-höjning och i värsta fall bildas kondens. Mer skrivet om konvertering till varmgrund.

Vissa sommarperioder är ordentligt fuktiga vilket vi senast fått erfara i år (2010). Om man till krypgrunden för luft inifrån måste ny luft tillföras till bostaden. Det sker genom husets tilluftsventilation. Givetvis dras utomhusfukten först in i huset för att sedan dras ned genom krypgrunden. Under mycket fuktiga perioder nås det inte ett för mögel garanterat säkert krypgrundsklimat genom inneluftsventilationen, inte ens om krypgrunden är ordentligt isolerad. Det har vi genom fuktmätningar erfarit.

Under vinterperioden kan det vara fuktigare inomhus än utomhus. Dras då luft ned i krypgrund så kan den inomhusproducerade fukten från våtutrymen etc. ställa till med fuktskada. Detta gäller i synnerhet om varmgrundskonverteringen fullt ut inte lyckats.

Finns ventilationsaggregat med värmeväxlare förs det inte ner tillräckligt med värme till krypgrunden för att sänka den relativa fuktigheten. Förhållandet kan istället bli det motsatta. Ta även del av sidan där det beskrivs om fatala försök med värmeväxlare i krypgrund.

Det kan krävas en större luftmängd för att kunna hålla krypgrunden så varm som det ur fukttekniskt avseende krävs, särskilt om det rör sig om en större krypgrund. Uppvärmningskostnaden kan öka i bostaden. Dock är det med inneluftsventilation meningen att man ej ska ha någon isolering i golvbjälklaget. Tänkt är att värmeåtervinning ska ske genom varmare golv.

Vad händer egentligen med inneklimatet efter en konvertering? Balansen i ett många gånger mycket känsligt ventilationssytem kan rubbas. Vinden kan genom att varm och fuktig luft strävar uppåt i huset påverkas negativt. Detta i synnerhet om ventilerna för tilluft ner till krypgrunden tas upp i golvlisterna, likt vid installation av ett ventilerat golv. Fungerar efter åtgärderna frånluften i våtutrymmen som badrum etc. tillfredsställande? Denna luft kan man ju inte med gott samvete dra ned i krypgrunden.

Ytterligare viktigt att titta på är hur huset är beläget, om det ligger i ett mesoklimat där fuktlasten utomhus är hög. Till exempel kan krypgrund som är kustnära belägen vara extra utsatt för fukt. Möjligheten att säkra det nere i krypgrunden av oss kallade microklimatet minskar än mer om man går in på dessa faktorer för riskbedömning och projektering.

En del krypgrunder och i synnerhet torpargrund är svåra att täta mot uteluften. För att uppnå tänkt ventilation från huset ovan måste denna tätning vara noggrannt utförd. Oönskat luftläckage kan ställa till det i form av fuktrelaterad skada.

Vi har svårt att kunna rekommendera konvertering till inneluftsventilerad krypgrund då alla påverkande faktorer sammanställts. Lösningen är inte helt säker och man riskerar följdproblem likt varmare golv på sommaren vilket kan kräva ökade kostnader för klimatkyla, sämre fungerande ventilation vilket kan ge fuktskador såväl på vind som nere i krypgrunden. Uppvärningskostnaderna kan väsentligen öka under vintern.

Exempel på krypgrund med inneluftsventilation

Under början av 80-talet lanserades något som kallades Siporex varmgrund i form av krypgrund som isolerades med Siporex vilket enkelt kan beskrivas som lättbetong eller betong med högre porösitet. Ett av de fabricerande husföretagen var Dalahus. De isolerade inte golvbjälklaget och inneluften drogs ned i krypgrunden från husets olika delar, även från badrum. Vi har givit support åt ett antal fuktloggande husägare med denna typ av krypgrund. Resultatet har i somliga fall varit mycket nedslående och avfuktare har varit ett måste att installera. Om mögellukt får fäste i Siporex kan lukten vara enormt svår att få bort. Då tvingas man fortsätta med inneluftsventilationen som är en mer kontrollerad form av undertrycksventilation samtidigt som avfuktare måste verka för att hindra mögel- och luktspridning. Avfuktaren måste utslaget under året i regel vara mer i drift om man håller med styrd ventilation ut från krypgrunden. Dalahus menade att luften innan den kom ner i krypgrund renades från föroreningar. Idag vet vi att det krävs komplicerade luftfilter för att rena bort mögelsporer och alla andra föroreningar som kan fungera likt grogrund för möglet. De senare föroreningarna kan över tid ackumuleras på och i aktuell betong eftersom den är full av porer.

Bygga krypgrund med inneluftsventilation

Vid nybyggnation har man mycket större möjligheter att bygga krypgrund optimerad för att kunna säkerställas med inneluftsventilation. Här kan köldbryggor genom adekvat och nödvändig yttre isolering omintetgöras. Dock ska aldrig luft från våtutrymmena dras ner i krypgrunder. Det finns idag färdiga lösningar att köpa. En av dessa kallas Ecogrund. Säkrast är att hålla sig till riktigt beprövade metoder. Begär referenser även om marknadsföringen ser lovande ut. Gör även en riktad research gällande sök på Internet för att ta del av ros och ev. ris från de som verkligen provat lösningen ifråga. Var källkritisk!