Korruptionen kring mögel i hus - Nu blåser vi locket

Nu blåser vi locket om mögel och sjuka husDet är dags att från vårt håll påbörja en avrundning av debatten kring mögel, fuktskador i hus och alla effekterna det kan åstadkomma, såväl hälsomässigt som ekonomiskt.

Det är ingen tvekan om att viss korruption råder, då olika instanser inte vill att problematiken ska få komma fram i dagsljus och erkännas.

Korrekta beslut saknas och vilsedledande uppgifter ges, trots att lagboken säger annat. Barn och vuxna hamnar ikläm i systemet, hela familjer förlorar både sin hälsa och försörjning.

Nu blåser vi locket ifråga den kunskap samt erfarenhet vi besitter i förhållande till läget i Sverige. Det görs med viss bävan, för fuktskador och mögel i hus är ett oerhört omfattande problem, ett folkhälsoproblem och faktiskt visst hot emot rikets finanser. Ju längre frågan med sjuka hus skjuts framför oss ju mer eskalerar följdverkan. Det är som att tvärställa skäret på snöplogen. Till sist har snön byggts upp så att den faller bakåt och över föraren.

Informationen rör inte några privatpersoner utan enbart personer i yrkesutövning. Vi utmålar eller påstår inte att någon är brottslig. Däremot lyfter vi okunskap samt allvarliga felaktigheter, vari begreppet korruption som allmänt uttalat eller outtalat fenomen och svepande begrepp används.

Vi gör det här för barnens skull. De är det finaste vi har och de samt arvet till dem måste vårdas och tas om hand.

Missa inte viktiga köpa-hus-tips längre ned på sidan.

Mögel och hälsofrågan

Även om kunskap under tusentals år tillbaka funnits kring hälsorisker relaterat mögel [1,62] och fuktskador i hus, har man under efterkrigstiden förskjutit kunskapen till fördel för kortsiktiga ekonomiska aspekter. Det innebar t.ex. nya undermåliga materialval och konstruktionssätt för att det skulle gå snabbt att bygga och inbringa så hög avans som möjligt. Ett nutida experimenterande i storskalig form startade. Därtill kom oljekrisen på sjuttiotalet samt vidare krav på energihushållning. Det innebar att husen inte längre ventilerades och uppvärmdes i den grad som krävs för att de ska vara fuktförlåtande. Värmesystem byttes ut och isolertjocklek i husens klimatskal ökade. Dessa samlade faktorer leder var för sig eller tillsammans till fuktskador vilka i sin tur föranleder hälsoeffekter. [78] Därför sitter vi här nu med svartepetter, ett ordentligt folkhälsoproblem.

Debatten kring sjuka hus [2] har böljat fram och tillbaka. Under tiden har allt fler blivit sjuka och mycket stark evidensbank har därom byggts upp. Trots det vill inte regeringen satsa på välbehövligt akuta och mer storskaliga åtgärder. Man smyger istället fram det i zickzackslingrande snigeltakt, troligen för att inte väcka den björn som sover. Både barns och vuxnas hälsa väl och ve offras därför med regeringens goda minne.

I utvärderingen av Nationella Miljöhälsoenkäten - NMHE 07 uppgavs att 18 procent av den vuxna befolkningen, vilket då motsvarade 1,2 miljoner, beskrev besvär av inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. [3] I Miljöhälsorapport 2017 ökade siffran till 20 procent, motsvarande fler än 1,4 miljoner. [4] Lägger vi till antalet drabbade barn lär siffran öka med ytterligare drygt 300.000 till ca. 1,8 miljoner personer.

Folkhälsomyndigheten som tog över Socialstyrelsens arbete med information och vägledning kring sjuka hus, har förstått att det förligger hälsofara att vistas, bo, studera eller arbeta i hus med fuktskador, kemiska skador och/eller mögel. I oktober 2017 startade man jämte andra tidigare kampanjer upp seminarier på fem platser i landet. Kampanjen riktade sig främst till miljö och hälsoskyddsinspektörer eller liknande som arbetar med tillsyn eller tillsynsvägledning inom området hälsoskydd vid kommuner eller länsstyrelser. Man såg att kommunerna och länsstyrelserna inte hade den kunskap som är lagstadgad att följas. [5]

I sveriges miljömålssystem har olika etapp- och miljökvalitetsmål satts. Ett av dem är förbättring av inomhusmiljön, vilket innebär att byggnader och deras egenskaper inte skall påverka hälsan negativt. Gällande fuktskador och mögel i bostäder etc. beräknas uppsatt miljömål 2020 trots skriande behov inte nås. [6]

Felsökning inom olika samhällsnivåer

Tack vare vår forskning och fria support har vi fått in en mängd uppgifter som visar på vari samhället bristerna kring sjuka hus föreligger. Ämnet är mycket komplext, inte minst för att systemfelen finns på olika samhällsnivåer, samtidigt som de olika nivåerna på varierande sätt påverkar varandra. Att frågan sjuka hus, mögel och kemiska husskador inte lyfts bättre beror både på okunskap och direkt styrning. Bägge dessa variabler kan i sin tur relateras till ekonomiska faktorer. Här redogör vi kortfattat för vad som än så länge framkommit.

Samhällstriangeln för spårning av mögel och felaktigheter

Individnivå och gruppnivå

I samhällstriangeln ovan börjar vi längst ned vid individnivå och gruppnivå - hem, skola och arbetsplats. Cirka 38 procent eller 718.000 bostäder är enligt Boverket mögelskadade och kemikalieskadade, så pass att det kan föranleda hälsoeffekter. [7] Runt 40-50 procent av skolbyggnaderna har samma skadebild. [8,9] Många arbetsplatser är också skadade. Det innebär att siffran 1,8 miljoner utsatta personer måste justeras upp med kanske det dubbla. Det är inte säkert att man själv lägger märke till och kopplar ohälsa till en specifik byggnad. Samtidigt kan sjukdom utvecklas över tid, många år framåt efter en tids exponering. Mörkertalet är således stort.

Olika undersökningar påvisar faktiska hälsorisker. Allt mer kunskap byggs upp kring t.ex. mögel som patogen. Ett exempel på sjukdomstillstånd är astma. 2004 stod det och vägde mellan om mögel endast förvärrade astma eller även nyutlöste sjukdomen. Några år senare samt idag vet vi att risken att utveckla astma avsevärt ökar då man bor eller vistas i hus med mögel och/eller mögellukt. [10,11] Den svenska undersökningen BAMSE konstaterar att barn som tidigare utsatts för mögel eller mögellukt i hus, senare i livet har högre benägenhet att utveckla astma. Undersökningen kallad BETSI som samtidigt utgavs konstaterar att frekvensen av astma är högre hos vuxna som bor i hus med fuktskador. [12]

Tyvärr har forskningen hängt upp sig och till viss del stagnerat kring frågan om astma. Vidden av att exponeras för mögel, bakterier och kemiska ämnen i hus måste dras längre än så. Vissa helt eller mer fristående forskare har insett detta och kommit ut med resultat som verkligen omtalar varför man inte ska vistas i ett skadat hus. Det närmaste exemplet är den finska forskningen som idag på delad plats med USA måste anses världsledande inom området. Här har finländarna myntat ett nytt begrepp - DMHS - Dampness and Mold related Hypersensitivity. [13,14] Man konstaterar att fuktskade- och mögelexponerade personer kan drabbas av hälsoeffekter som kronisk inflammation. I vidare sjukdomsskede riskerar de drabbade att gradvis och individuellt utveckla en rad allvarliga sjukdomstillstånd. Professor Tuula Putus som forskat i närmare 30 år berättar detta för Svenska Yle. [15] Ritche Shoemaker från USA har länge försökt ta reda på vad som händer i kroppen hos exponerade personer. Shoemaker har tillsammans med kollegor myntat begreppet CIRS-WDB - Chronic Inflammative Response Syndrome-Water Damaged Buildning. I skrivande stund dök det upp en ny avhandling från Shoemaker, vars innehåll i princip bekräftar den sammantagna finska forskningen. [16] Det byggs även på med annan vetenskaplig grund, som gör att lagar inom området definitivt måste följas och faktiskt ses över för att bli ännu tydligare och mer omfattande. [17]

Företag

Korruption inom företag rörande mögel i husVi hoppar upp en nivå i triangeln ovan till Företag. Här hittas definitivt korruption. Uppdrag Granskning avslöjade 2011 att besiktningsmän inte alltid talar om i vilket skick besiktningsobjektet är. Intervjuad besiktningsman sade att man inte biter den hand som föder en. Mäklare och andra uppdragsgivare vill givetvis inte att objektet ska vara svårsålt och betinga lägre köpeskilling. Hyresvärdar vill inte att sanningen om deras fastighet kommer fram till hyresgäster som klagar. [18] Vi är varse att Uppdrag Gransknings program inte nämnvärt avhjälpte situationen. Vi får ofta samtal om ärenden där man besiktigat på undermåligt sätt, trots att skadorna i husen varit uppenbara. Ett exempel är att större besiktnings- och saneringsfirma ej slår ned på mögel på vind [19,20], utan istället brukar säga att det är normalt eller inte säga/protokollföra något alls. Detta trots att de oftast anmärker på mikrobiell påväxt (mögel, svamp, bakterier) i krypgrund. [20-22]

Under kategorin Företag finns försäkringsbolag. Dessa vill självfallet inte stå för fukt- och mögelskador i hus som är relaterade till förhöjd luftfuktighet utan bakomliggande skada på vattenrör etc.. När reglerbar skada väl är framme finns tydlig tendens att försäkringsbolag inte vill åtgärda skadorna fullt ut. Ett ärende vi följde, där vattenrör sprungit läck och skadat stora delar av golvbjälklag, sköttes inte bra. Man såg att isoleringen var kraftigt mögelskadad och det luktade illa upp i huset. Trots skadebilden byttes inte all isolering ut. När vi frågade den landsomfattande saneringsfirman om varför och menade att det var hälsorisk, så gavs svaret från chefstekniker att det fungerar att göra så här ibland, ibland inte. I detta fallet gick man senare in och korrigerade sitt jobb genom fullständig mögelsanering. De boende kunde ju inte vistas i huset utan fick bo i sitt garage. Försäkringsbolag är uppdragsgivare åt besiktningsmän, byggfirmor och saneringsfirmor och styr därmed hur inspektioner och arbeten ska utföras.

Kunskapen kring sanering är högst bristfällig bland ett antal företag. Man skyddar inte sig själv eller de boende under saneringen. Ej heller tas allt skadat material bort. Här saknas bra och ingående regelverk.

Kommuner

Hur kommuner agerar i fall av sjuka hus och mögelVi flyttar oss uppåt i triangeln till Kommuner. Stort antal fastigheter är i kommunal ägo. Här finns skolor, allmännyttan och arbetsplatser. Kommunerna har ett gigantiskt problem med såväl äldre som felaktigt nybyggda hus. Många skolor, upp till 50 procent beräknas vara skadade. Det är inte konstigt då många av dessa fastigheter börjar bli till åren och är byggda under tiden för Miljonprogrammet, som gick av stapeln mellan 1965-74. Här uppfördes ca. en miljon bostäder, både villor och större fastigheter. [23] Tyvärr skulle det genomföras rationellt och industriellt för att gå så snabbt som möjlig. Man missade många viktiga punkter, vilket vi idag ser facit på. Fuktskador, mögel, bakterier och kemiska ämnen som högtoxiska träskyddsmedel är vanligt att finna i dessa hus. Vidare finns ofta radon och ventilationsproblem. Underhållet har under åren blivit eftersatt och kunskap inom området egenkontroll samt fuktrelaterade frågor har ofta lyst med sin frånvaro.

Det är inte sällan kommuner försöker göra allt som står i deras makt för att undvika ta tag i anmälningar gällande sjuka skolor och fastigheter i övrigt. Här ser vi tendens att kommuner i ett första steg försöker tysta ned anmälan. Inga svar ges överhuvudtaget. Står anmälande part på sig så tar man hjälp av företag samt andra konsulter som går in med lugnande ord att det inte är någon fara att vistas i lokalerna, eller att man kan vänta viss tid innan saneringsstart. Det finns mycket att diskutera under denna samhällsnivå. Vi försöker korta ned men ändå fånga kontentan av hur tokigt det ofta blir:

I Nyköping har man mögelskador i högstadieskolan Omega och gymnasieskolan Tessin. Både personal och elever rapporterar om hälsoeffekter. Vi befarar att kommunen medvetet informerar föräldrar och andra på felaktigt sätt. Detta görs med hjälp av konsulter inom privata företag. I fallet Omega lade Nyköpings kommun offentligt ut ett informationsbrev riktat till elever och vårdnadshavare. På vissa punkter är brevet inte alls att se som korrekt i förhållande till den forskning som finns.

Utdrag ur brevet

"Aktuell forskning visar att barn och ungdomar sannolikt drabbas i mindre omfattning än vuxna." [24]

Det finns vad vi vet inget vetenskapligt stöd för att barn och ungdomar drabbas i mindre omfattning än vuxna. Tvärtom finns gott om stöd för att säga att barn är känsligare än vuxna. [25-30,43,80] Därför tog vi kontakt med Nyköpings kommun för att höra varifrån denna information kom. Nedan följer utdrag från mailkonversation med företrädare från Nyköpings kommun och Eurofins Pegasuslab AB som utfört analyser och informerat kommunen.

  Mailkonversation med Joakim Dahlqvist Teknisk Förvaltare:

Fråga ställdes om den aktuella informationen, varifrån den kom.

"Hej Jerker, Det är Stahrebolaget i Nyköping som har tagit proverna på Nyköpings Högstadium. Analysen av proverna har gjorts av Eurofins Pegasuslab AB. Med vänlig hälsning Joakim Dahlqvist"

"Hej Joakim, Tack. Min förfrågan rör dock vem som uttalat sig om hälsorisker, medicinska risker (ref. brev daterat 2017-05-11, under frågor och svar)? Det vore bra om ni via mail kan skicka det utlåtande som är gjort ifråga. Syftar inte till brevet ovan utan till det som skickats av experterna/sakkunniga till er. Bifoga gärna även själva analyserna. Med vänliga hälsningar / Kind Regards Jerker Andersson"

"Hej Jerker, Medicinska utlåtanden är ej gjorda. Några läkare har inte varit inblandade utan vi har haft möte på plats med Pegasus och verksamheten där Pegasus har redogjort för analysresultaten och vad det innebär. Det finns inget protokoll från dessa möten utan dessa möten är gjorda muntligt hos verksamheten. Detta gjordes för att verksamheten önskade detta. Med vänlig hälsning Joakim Dahlqvist"

"Hej Joakim, Vem eller vilka från Pegasus närvarade vid mötena där medicinska frågorna diskuterades? Med vänliga hälsningar / Kind Regards Jerker Andersson"

"Hej Jerker, Tyvärr så kan jag inte namnet på den representant på Pegasus som var med på mötet, då det inte finns protokoll från oss gällande detta så kan jag tyvärr inte hjälpa dig mer. Vad är syftet med din kontakt med oss? /Jocke"

"Hej Joakim, Har sedan 1991 forskat inom området SBS - Sick Building Syndrome då jag 1978 själv blev sjuk i hus med byggfukt och mögel. I forskningen ingår att ta reda på hur man från konsulterande håll informerar om risker, forskning etc. Jag begär härmed ut diariehandling som visar vilka som närvarade vid möte där medicinska faktorer diskuterades. Med vänliga hälsningar / Kind Regards Jerker Andersson"

"Hej Igen Jerker, Då det inte finns något protokoll från vår träff med verksamheten så finns det heller inget diariefört. Vill du ha uppgifter om vilka som var med från Pegasus får du vända dig till Stahrebolaget då det var via dom som Pegasus blev inkopplade. /Jocke"

"Hej Joakim, Jag har inte fått något diarienummer angående mina förfrågningar. Detta önskar jag få. Begär in uppgifter som styrker den information ni gått ut med i informationsbrev under rubriken "Finns det medicinska risker?" " ... Aktuell forskning visar att barn och ungdomar sannolikt drabbas i mindre omfattning än vuxna. ... " Önskar ta del av forskningshänvisning i sak, visande att barn och vuxna sannolikt drabbas i mindre omfattning än vuxna. Med vänliga hälsningar / Kind Regards Jerker Andersson"

 
Ärendet bollades över till Peter Björnhård, Förvaltarchef.

"Hej Jerker. Som min förvaltare har skrivit till dig flertalet tillfällen nedan så finns det inget diariefört då mötet hölls muntligt ute på plats. Jag upprepar det Joakim redan har delgett dig, att om du vill ha ut uppgifter så hänvisar vi dig till Stahrebolaget som har beställt analysen av Pegasus. Vad jag förstår så är du sakkunnig i området och då är det även därför att föredra att du själv kontaktar dem så du får svar på dina frågor. Eftersom vi inte har några diarieförda uppgifter att lämna ut så avslutar jag härmed ärendet. Med vänlig hälsning Peter Björnhård Förvaltarchef | Kommunfastigheter Nyköpings Kommun"

Vad jag vet så ska inte den fråga jag insände, med begäran om diarienummer och svar, handläggas på detta sätt. Myndigheter är skyldiga att föra diarium. Nåväl, vissa svar gavs och jag kunde gå vidare och fick fram att Bengt Wessén från Eurofins Pegauslab AB skulle vara den som framfört uppgifterna i det offentliga brevet [24]. Fråga gick därför vidare till honom;

"Hej Bengt, Då vi blivit kontaktade av föräldrar till elever på högstadieskolan Omega i Nyköping, vill jag fråga er följande: Enligt det brev som från kommunens sida givits ut till berörda, drabbas barn och ungdomar sannolikt i mindre omfattning än vuxna. Det informeras ej om risker för initiering av astma, vilket forskning nu klart visar. Jag vill höra hur ni informerat i detta ärende. Kommunen säger att detta kommer från er. Vi ser brister i informationen och skulle från er vilja ha in forskning som styrker att barn och ungdomar drabbas i mindre omfattning än vuxna. Detta i fall av att det är ni som informerat så som framkommer i brevet nedan."

"Hej Jerker! Beklagar men vi kommunicerar inte våra uppdrag med andra än våra beställare/ Vänligen Bengt W"

"Hej Bengt, Jag förstår. Om vi bortser från skolärendet, har du någon forskning att delge mig, där man säger att barn och ungdomar mer sällan än vuxna drabbas? Det vore högst intressant att ta del av sådan då jag endast har tagit del av forskning som säger/föreslår motsatsen. Med vänliga hälsningar / Kind Regards Jerker Andersson"

"Uppsala kommun har en sådan info som de lämnar ut när det är problem i deras byggnader/Bengt"

"Hej Bengt, Vet du om informationen från Uppsala är forskningsbaserad? Har du någon kontaktperson där jag kan vända mig till?"

"Tyvärr inte, omorganisationer... Med vänliga hälsningar Bengt Wessen"

Mail sändes både till Uppsala kommun och till AMM - Arbets- och miljömedicin i Uppsala. Frågan var om de kunde ge referenser till uttalandet. Svar gavs från Uppsala kommun miljöförvaltningen och AMM.

"Vi på miljöförvaltningen känner inte till den information som du hänvisar till. Det är inget som vi skrivit och inte heller något vi brukar skriva/ange i ärenden gällande fuktskador i lokaler där barn och ungdomar vistas." Med vänlig hälsning ANNA-KARIN NIEMI Inspektör Hälsoskydd" 

Svar gavs från AMM:

"Arbets- och miljömedicin i Uppsala har inte den uppfattningen att barn skulle vara mindre känsliga för brister i inomhusmiljön. Vänliga hälsningar Martin Tondel Överläkare Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala"

Vidare gavs ännu mer i vårt tycke felaktig information i aktuellt brev.

"Dagens kunskapsläge talar klart för att symtomen försvinner när fuktskadan har åtgärdats. Eller till om med när utsatt lokal lämnas. Även här reagerar vi människor olika. För de flesta försvinner besvären direkt medan det för andra tar längre tid. Enstaka personer kan ha kvarstående besvär längre än 6 månader, när de vistas i den tidigare fuktskadade miljön." [24]

Denna text kan benämnas som sanning med modifikation. Det finns ingen forskning som klart säger att symtomen försvinner när en fuktskada åtgärdats. Ej heller när utsatt lokal lämnas. Allt beror på hur känslig individen är, vad exponeringsfaktorerna består av och hur länge individen blivit exponerad. Det är som man skriver men viss information har valts bort, information kring att vissa personer aldrig blir friska igen. Vi kan ta astma som exempel. 1000 barn beräknas varje år utveckla astma/astmasymtom till följd av vistelse i sjuka hus. Motsvarande siffra för vuxna är 25.000. Dessa siffror är statisktiskt sett osäkra och antalet kan vara högre. Astma är ett inflammatoriskt tillstånd som kan medföra följdsjukdomar och innebära förtidigad död. [10-12] Vidare säger senaste forskningen så som vi hänvisat till ovan, att fler allvarliga sjukdomar över tid kan utvecklas, även längre tid efter att man lämnat det skadade huset. 

Problemen med mögel på Omega följdes upp av liknande bekymmer på Tessin. Även här väljer kommunen att ej informera i linje med vad som finns bekräftat.

Citat från "Resultat provtagningar Tessin"

"Stahrebolagen och Pegasus poängterar att de förhöjda värdena inte är farliga på längre sikt. Irritation kan uppstå om man befunnit sig i lokalen, men är man inte överkänslig så går symtomen bort när man lämnar lokalen. Det kan såklart variera från person till person."

Dagens kunskapsläge talar klart för att symtomen försvinner när fuktskadan åtgärdats. Eller till om med när utsatt lokal lämnas. Även här reagerar vi människor olika. För de flesta försvinner besvären direkt medan det för andra tar längre tid." [31,32]

Tessinärendet liknar Omega informationsmässigt. Man väljer av någon anledning bort att berätta om forskningsläget och därmed utesluts de risker som finns. Vi har sett detta i en mängd ärenden tidigare där konsultation skett just i skolärenden. Vi uppvaktade 2013 ett par Uppsalaforskare angående deras information i ett flertal skolärenden. Informationen var snarlik ovan samtidigt som de sade att sanering kunde dröja och att verksamheterna kunde vara igång utan problem. De valde att inte svara på våra frågor och frågeställningen lades därför ut offentligt. Även här informerade Bengt Wessén från Eurofins Pegaus Lab AB i lugnande ordalag. [33] Något år efter återkom upprepat en av forskarna via telefon och sade att sidan skulle tas bort. Hot skedde från forskarens sida om att denne skulle kunna ge igen om informationen inte togs bort. Rättsliga åtgärder kom också på tal då forskarens närstående var domare. Senare ändrades detta hot till att det kanske inte var så lämpligt men att det fanns andra sätt. Forskaren besökte oss här i Ljungby. Vid det mötet 2016-03-11 berättade vederbörande tydligt mellan raderna om att konsulter inte kan säga som det är p.g.a. kommunernas sparbeting och att situationerna med sjuka skolor och mögel är svårlösta. [34]

Två direkta och mycket talande exempel till kan ur mängden plockas ut på kommunnivå. Klövervägens Förskola i Ljungby Kommun är ett. Förskolan är byggd under den tid där man inte förstod att skydda platta på mark från uppstigande markfukt m.fl. byggnadstekniska fel. I förskolan finns såväl elak lukt som mögel och kemiska skador bestående av förtvålat mattlim och högtoxiska klorfenoler/träskyddsmedel. Efter en kraftig takläcka vintern 2010-2011 tilltog de elaka lukterna och mina barn uppvisade typiska symtom. Kommunen vidtog inte de åtgärder som måste till för att skydda barnen och de tog inte lägesrapporter från mig på allvar. Anmälan gjordes därför till olika instanser såsom Polisen vilka inte hade tid, Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Alla lyste med sin frånvaro. Länsstyrelsen inkom inte ens med diarienummer. Det förekom t.o.m. något hotfull situation från Miljöförvaltningens dåvarande chef då vi gick rond kring förskolan och jag berättade om de skador i fastigheten som befarades föreligga. Trots att föräldrar till Miljöförvaltningen berättade att deras barn misstänktes fara illa av miljön så valde Ljungby Kommun att låta allt bero. Till sist efter fem år så vaknade Länsstyrelsen Kronoberg till och gav kommunen bakläxa och sade att det kunde vara så som jag berättade och anmälde om. Nu är det klubbat att förskolan ska rivas och nyuppföras 2020. [50,51] Dock tar kommunen hjälp av s.k. expert att säga att det inte är några problem att vistas i skolan. Experten ifråga startade tidigt sin forskning kring sjuka hus och har fått mycket kritik för sina uttalanden samt beslut då dessa inte setts stämma med verklighet eller senaste forskning. Konsulten ljög dessutom i sin första utvärdering av hälsoeffekter utifrån MM-enkäten som tilldelades föräldrarna till barnen på förskolan. Vi skrev att våra barn uppvisade typiska sjuka hus symtom men det togs inte upp i sammanställningen. Läs mer om Örebroenkäterna (MM-enkäterna) och verksamheten Inomhusklimatproblem, även där konsulten går ut till föräldrar och skolpersonal och säger att man inte behöver vara så rädd för mögel eftersom det inte finns medicinska skäl för det. [35-37]

2013 kom en kollega från mitt tidigare arbete inom Ljungby Kommun och besökte vår saneringsfirma. Kollegan hälsade från min tidigare chef att de diskuterat om mitt arbete kring mögel och inte kunde förstå varför jag sysslade med det. Kollegan lät från chefen hälsa att jag ändå aldrig kom att vinna ärendet kring Klövervägens Förskola. De hade också diskuterat om att de liknade mig vid Malexandermördarna tack vare mitt arbete med mögel! Detta speglar mycket väl chefens uttalade mobbingfasoner och att chefen också vet hur det inom kommunerna går till i sjuka hus ärenden. Chefen är gruppledare inom politiskt parti, sitter på en rad politiska poster och borde veta samt agera bättre än så här. Undrar vad han tänkte när det klubbades att förskolan tack vare alla skador måste rivas? Jag ser det inte som en personlig vinst men däremot en vinst för barn, föräldrar, personal och kommunen i stort.

Här kommer vi in på mobbning och drar det vidare till fallet Leif Kåvestad. Kåvestad var under ett antal år miljöinspektör inom Stockholms stad. Han tog sjuka hus på allvar och arbetade idogt för att även Miljöförvaltningen Stockholm och andra aktörer skulle följa gällande lagar. Kåvestad blev mobbad, förflyttad och till sist uppsagd. Han vann i rätten gällande olaga uppsägning men fick inte tjänsten tillbaka. Kåvestadärendet talar sitt tydliga språk vad som händer då någon vågar sticka ut och följa vad som följas skall. [38-40]

Vårdapparaten

Vården behandlar inte sjuka hus patienter braMånga fler exempel kan ges men vi nöjer oss tillfälligt här och går vidare till nivå Vårdapparaten. Inom utbildningar såsom till sjuksköterska och läkare ges ytterst knapphändig information om hur mögel, svamp, bakterier och kemiska ämnen kan påverka den som utsätts i ett hus. [38] Utbildningen ifråga är erbarmligt dålig och vi kan återigen dra paralleller till mobbning. Under lärarutbildning får man inte utförligt lära sig att förebygga och åtgärda mobbning. Två stora folkhälsoproblem som samhället inte greppar går ihop. Den som söker vård för misstänkt sjuka hus eller som det idag kallas OBO - Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa, kan inte räkna med adekvat hjälp. Snarare blir diagnosen psykisk sjukdom med förpassning till läge där skyddsnätet i samhället är som glesast. Här förskriver läkare och annan vårdpersonal ofta ut psykofarmaka, vilket kan ge patienten än större besvär. Står det psykisk sjukdom etc. i journalen kan patienten inte längre ställa krav på sin hyresvärd, arbetsgivare eller försäkringsbolag ifråga ersättning för skada och utebliven inkomst tack vare det fuktskadade huset. Samhällsfunktionerna mobbar faktiskt dessa patienter. Barn är känsligare för fuktskadeexponering än vuxna och kvinnor är känsligare än män. Det är ofta kvinnor som blir mobbade så som vi här framför. [44]

Något som inom vården måste bli mer känt är att den som utsätts för sjuka hus därför kan lida av depression, utmattningssyndrom o.s.v.. [41] För inte så många år sedan kallades de som klagade över symtom från inomhusmiljö för Gas- och Strålningstanter eller SVBK - Sveda- Värk- och Brännkärring. [42] Läget är inte bättre idag, även om man filat till själva diagnosbenämningarna. Undertonen finns kvar, bl.a. genom tal om idiopatisk miljöintolerans [42b], psykisk sjukdom och personliga egenskaper etc..

Det finns, även om de är få, instanser som tar sjuka hus problematiken på allvar. AMM - Arbets- och miljömedicin i Linköping, Ulf Flodin, skriver t.ex. att problematiken är verklig och ska tas på allvar. [43]

Det är inte sällan som personer med i sak bristande utbildning agerar konsulter åt kommuner. Resultatet blir inte bra eller rättvisande, till fördel för kommunens ekonomi och till nackdel för individen.

Universitet

Universitet kan vara sttyrda att ej forska kring mögel och hälsoeffekterVidare till universitetsnivå. Universitet har tre huvuduppgifter. Dessa ska bedriva utbildning, forskning och samverka med omgivande samhälle samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. I vårt arbete har vi funnit stora tveksamheter kring vissa delar av Umeå Universitets insatser kring mögel och kemiska ämnen i sjuka hus. Universitetet fick i uppdrag att utreda den överfrekvens av cancerfall som rapporterades från Strömbackaskolan i Piteå. Universitetsrepresentanter frångick det man med skolans arbetslag ingått, att utreda vad cancerfrekvensen berodde på. Universitetet slätade av allt att döma ut frekvensen genom ett statisktiskt överslag mellan skolans samtliga byggnader och genomsnittet av cancer i Sverige. Detta trots att den faktiska överfrekvensen endast gällde den skadade och mögliga skolbyggnaden Oden. På så sätt fick man ned byggnad Odens cancerfrekvens. [45]

Tidigare verkade ganska stora framsteg göras vid Umeå Universitet då de samt deras samarbetspartners gick ut med information om att mögel kunde utgöra större risk i hus än vad man tidigare trott. Helt plötsligt sadlade man om likt en väldig kovändning. Istället skulle det nu vara personliga och psykiska faktorer som gav de symtom och sjukdomar som omtalas. Johnny Lorentzen och Steven Nordin et al., gav ut en rapport där man sade att det var rädsla för lukten av mögel och kemiska ämnen från träskyddsmedel som framkallade hälsoeffekterna. Trots ofullständig forskning i det de framförde gjordes slag på stora trumman. Man gick ut i media och såg även till att sprida rönen inom vårdapparaten. Vår fråga är bl.a. hur försöksdjur, husdjur och barn som blivit sjuka av exponering egentligen har blivit det. De psykologiserar inte medvetet. Samtidigt vet vi att många drabbade inte känt till husskadorna eller reflekterat över mögellukt eller kemikalielukt förrän efter de blivit sjuka och fått veta mer om potentiella orsaker. Möjligt är att Steven Nordin i sin forskning och sina föreläsningar haft för nära samarbete med läkemedelsbolag. [46]

Extra intressant är att följa Johnny Lorentzen. Han arbetar som Miljöhygieniker på Centrum för Arbets- och Milljömedicin och som forskare på Institutet för Miljömedicin, KI - Karolinska Institutet. Tidigare var han även aktiv på Eurofins Pegasus Lab AB. Frågan är hur långt hans personliga åsikter om mögel och kemiska skador i hus sprids? I vilket fall som helst ringde Lorentzen upp mig för ett antal år sedan och sade att han läst vår artikel om pentaklorfenol i hus, där vi framför oro över möjliga skaderisker. [47] Lorentzen undrade varför vi skrev om hälsorisker och sade att det är ju de som gör det. Hans ord var menande att vi inte skulle gå ut med sådan information. Nu i efterhand, ett antal år senare har Lorentzen svängt lite angående klorfenoler kontra hälsa. Plötsligt är det nu enligt honom möjligt att sådana träskyddsmedel under initial period efter husens uppförande kunde vara relaterat till astma och allergi. [48]

Även Berit Edvardssons arbete på Umeå Universitet speglar tydligt att man där åsidosätter t.ex. toxiska exponeringsfaktorer till fördel för personliga och psykiska faktorer. Dock så skriver Edvardsson i sitt arbete ut en del sanning om hur sjuka hus patienter blir behandlade inom vården. [79]

Tyvärr är universitet för att kunna få forskningsanslag knutna till bidrag från näringslivet. Risk för styrd forskning föreligger därför. 12,8 miljarder i anslag låg 2011 orörda bl.a. tack vare kraven om att näringslivet måste skjuta till pengar för att forskning ska komma till stånd. Vem i näringslivet vill att frågan om mögel och sjuka hus ska lyftas? Stora pengar står på spel i frågan. [49] Dessutom vet vi att det är svårt för universitet att forska ingående i ämnet då beviljande av forskningsansökan är svår att få igenom. Flera länder inom EU har i stort sett strypt beviljandet av dessa forskningsinsatser, trots att behov verkligen finns.

Myndigheter

Myndigheter har dålig utbildning och är underbemannadeNästa nivå är myndigheter. Det går att finna många fel här och vi har fått insiderinformation som bekräftelse. Vid förfrågan till Länsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten om hur ärendenhantering ska ske och om undantagstillstånd från gällande lagar råder fick vi intressanta svar. Utredare Fredrik Haux berättar via mailkonversation att Länsstyrelser ska tillsynsvägleda kommuner, men att resurserna inom länsstyrelserna inte räcker till. [52] Detta berättade också Länsstyrelsen i Kronoberg som uppringande part med anledning av ärendet Klövervägen förskola i Ljungby [50,51]. Länsstyrelsen inkom inte ens med diarienummer, men representant ringde och berättade att de inte hade bemanning tillräckligt och att jag själv fick klaga hos högre ort. Mer blev inte sagt från deras sida på ett antal år. Fredrik Haux bekräftade vidare i konversationen att varken länsstyrelser eller kommuner har budget eller personal tillräckligt. Han menade vidare att det kostar att hålla skolor i skick och att de därför eftersätts. [34]

Svaren är egentligen tydliga. Budgetfrågan går över gällande lagverk. Konsulter tas in för att ge sådan riskkommunikation gentemot elever, föräldrar och personal, att man kan dra potentiellt hälsovådlig verksamhet vidare. Då budget, kommuners självstyre och korrupta eller okunniga konsulter överbryggar lagtext, ja då måste rejält undantagstillstånd råda. Vill inte benämna detta som kommunalt självstyre utan istället blindstyre. Inte kan jag generellt som privatperson komma dragandes med att jag ej kan följa mina skyldigheter p.g.a. bristande kunskap eller budget. Inte heller kan jag kalla in konsult som suddar ut mina skyldigheter.

Olika myndigheter verkar inte vilja dra fram större miljö- och hälsoproblem i dagsljus. Ett tydligt exempel kan ges då Kemikalieinspektionens föregångare Produktkontrollnämnden valde att mörka bekymren med det utbredda användandet av klorfenoler. Under åren 1955-78 var kemikalierna använda i mängd och sedermera också ingående i kvalitetssystem och byggstandard. Träskyddsmedlen innehöll klorfenol med sekundärprodukter som dioxin och furan, alla klassade som högtoxiska och cancerogena. Ämnena finns idag i hundratusentals hus, fritidshus och fastigheter, där man ofta kan känna en karakteristisk elak lukt av metyleringsprodukten kloranisoler, lite liknande mögellukt för den otränade näsan. Produktkontrollnämnden skrev i sitt beslut inför förbudet av klorfenoler att de inte ville ha allmän debatt. [52] Historien som föregick mörkandet och beslutet i övrigt är lång och tydligt förklarande varför man inte ville aktualisera insyn och debatt. [53]

Ren okunskap har också figurerat från myndighetshåll. Ett exempel var då Energimyndigheten och Boverket gjorde en större kampanj om vinsten med att tilläggsisolera vind. De glömde bort informationen att det efter tilläggsisolering lättare kan uppstå fukt- och mögelskador. [7,19] Sådan information dröjde och många husägare har därmed indirekt blivit lurade av myndigheterna. Sanering och installation av avfuktare kan kosta stora summor, samtidigt som inomhusmiljön innan adekvata åtgärder kan kontamineras av mögel, svamp och bakterier som tillväxt på vinden. [20]

Skandalen med enstegstätade fasader kan också relateras till brister inom normgivande verk. [54] Även i denna fråga har konsult [35] stigit in och sagt att inga hälsorisker bör föreligga. Det stämmer givetvis inte. 

Läget är liknande inom andra myndigheter. Det finns resursbrist, okunskap och styrning bort från det man egentligen bör göra. Ingen eller för få verkar vilja ta tag i problemen på allvar.

Rättsväsende

Lycka till med att få rätt i rättenAnser du dig drabbad av bristande inomhusmiljö eller har köpt ett hus med för dig dolda skador, räkna inte med att ett rättsärende är lätt att driva igenom till din fördel. Det är snarare regel än undantag att man ej kan få rätt i sin klagan. Även här kallas konsulter in som expertvittnen. Sådant som borde vara självklart och leda till vinst omkullkastas, t.ex. dolda fel i form av luktande klorfenoler i väggar. Det finns ingen som helst byggbeskrivning från aktuella byggår, där man kan utläsa att det skulle vara norm att behandla väggstomme med klorfenoler. Ändå anser rättsväsendet att det inte är att klassa som dolt fel och att man ska räkna med denna typ av skador. Vi vet att användandet av klorfenoler mörkats, bl.a av Produktkontrollnämnden. Det är en gåta för oss att husköpare ska lastas trots att besiktningsmän som utfört överlåtelsebesiktning inte anmärkt på avvikande lukt, tittat efter karakteristisk träskyddsinfärgning på synligt material eller någonstans nämnt det som risk då huset är byggt under årtal då det var ingående i byggkvalitetsnorm att använda det i bottenbjälklag/syllar. I ett rättsärende på Gotland har försäkringsbolag lyft till försvar att det inte ingår i auktoriserad besiktningsmans uppdrag att varna för klorfenoler rent generellt. Vi efterlyser långt bättre rättssäkerhet för husköpare. Sådan kunde med mer forskning, undanröjande av korruption, felaktigheter, okunskap och mörkande komma till stånd. Hela samhällssystemet måste baxas tillrätta.

Regering

Regeringen vill inte erkänna problemen med mögel, klorfenoler och sjuka husPå regeringsnivå har frågan om sjuka hus stötts och blötts ett antal gånger. En av dem som drivit frågorna är riksdagsman Jan Lindholm. Han har ingivit ett antal motioner, även startat upp och bjudit in regeringen till seminarium med professionella föreläsare som har spetskunskap. Uppslutningen från regeringens sida var erbarmligt dålig. Samtidigt har regeringen vid något tillfälle valt att inte alls hörsamma Lindholms propåer och interpellationer om att läget är akut och bättre åtgärder än nuvarande måste till. Tystnadskulturen har även här givit sig tillkänna. [2,49]

I motion 2012/13:C299 Sjuka hus-sjukan växer, ger Jan Lindholm (MP) förslag till riksdagsbeslut. Lindholm framför att ny statistik från Arbetsmiljöverket visar att antal personer med arbetssjukdom relaterat till sjuka hus ökar. Han berättar att kvinnor drabbas oftare än män. Vidare även att drabbade personer bollas mellan Arbetsförmedlingen, vården och sjukkassan. Lindholm anser fullt korrekt att regeringen bör agera. Han menar att steg ett är erkännande av det existerande problemet, för att myndigheterna ska förändra sin behandling av de som drabbats. Förslag gavs i motionen att bilda en särskild myndighet, som kan ge stöd, finansiera svensk forskning och sammanställa den forskning som redan finns världen över. Lindholm sätter pekpinnen på konsekvenserna genom orden att det handlar om många miljarder kronor om ersättning för förlorad arbetsförmåga och förstörda fastigheter skulle betalas ut. Han tycker liksom vi otäckast vara alla barn som utsätts för bristande skolmilljö och därför ej kan tillgodogöra sig undervisningen. [55]

Även Jonas Sjöstedt (V) har genom motion 2012/13:C400 också påkallat regeringens uppmärksamhet om att det inte vidtas tillräckliga åtgärder rörande sjuka hus. [56]

Civilutskottet gav avslag på dessa motioner, liksom tidigare ingivna 2010. Utskottet menar att begreppet sjuka hus inte är en diagnos och inte är lika vanligt förekommande nu som då. [57] Upprinnelsen till att sjuka hus begreppet nu för en tynande tillvaro är en dansk studie från 2006 vilken framför att begreppet måste vara oanvändbart, eftersom SBS - Sick Building Syndrome enligt några olika källor är en pseudodiagnos bestående av ickespecifika och övergående symtom utan biologiska markörer. Istället föreslogs diagnosen Idiopatisk Byggnadsrelaterad Intolerans eller liknande. [58,59] 2006 gjorde Åke Thörn vid Norrbottens Läns Landsting detta resonemanget gällande inom vården i Sverige. [60] Robert Wålinder vid Akademiska sjukhuset i Uppsala spann vidare på temat att få bort begreppet inom vården. [61]

Bollen var nu ordentligt i rullning, men tyvärr på väg bort från målet. Debatten i ämnet anser vi vara välbehövlig, men den speglade också vårdapparatens oförmåga att ta till sig all forskning som finns inom området, samtidigt som den ej speglade vilja att gå vidare för att ta reda på exakt vad i de av fukt och mögel skadade husen som påverkar barns och vuxnas hälsa så allvarligt som evidensmässigt finns belagt. De fuktskadade husen och de i samband ökande ohälsotalen är i sig talande. Samtidigt har vi lagar som tydligt omtalar att även om forskningen inte är fullständig så ska redan misstanke om brister i en hyreslägenhet och offentlig byggnad etc. utredas, samtidigt som man ska ta hänsyn till personer som är känsligare än normalt. Här vill vi påminna om att gruppen barn är känsligare än vuxna, även om konsulter som sagt försöker påstå annat. Ska inte extra hänsyn då tas till barnen som går i skolor med mögel och kemiska skador? Vad ryms inom begreppet "normalt"? Det här är för flummigt och bör totalt sett stärkas upp, innan fler drabbas och samhället blir ekonomiskt än mer lidande.

Regeringens avslag på motionerna kan sammanfattas med att de hänvisar till Socialstyrelsens ord att sjuka hus-syndromet emellertid inte är någon vedertagen klinisk diagnos, men att det inte är riksdagens eller regeringens sak att ta ställning till om det är lämpligt att använda detta begrepp vid bedömningen av vissa former av ohälsa. Civilutskottet snurrar fast sig lite i resonemanget då de säger att "det är väl känt att dålig ventilation, fukt och mögel kan bidra till allergier och andra hälsoproblem. Däremot tycks det inte finnas något brett vetenskapligt stöd för användningen av sjuka hus-syndromet som en egen diagnos i medicinska sammanhang." [57] Det går att tycka hur mycket som helst, likt att Civilutskottet tycker det satsas tillräckligt inom området redan och att man satt upp miljömål 2020. [57] Ändå står vi där med ett jätteproblem, miljömål som inte kommer kunna uppfyllas och där ansvar skjuts över på byggherrar och fastighetsägare, vilka lutar sig emot konsulter samt ett ickefungerande samt mörkande myndighetssystem då det kniper. Ett icke korrekt subsystem har på det här sättet tillåtits byggas upp. Det bör regeringen vara mycket medvetna om. Subsystemet och därav undantagstillståndet har vi utförligen, både med forskningsreferenser, historik och nuläge, varnat för tidigare. [34,62]

Jan Lindholm har vidare år 2014 lämnat in Motion 2014/15:1975 om åtgärder mot sjuka hus. Ej heller här ser vi adekvat svar eller riktiga krafttag från regeringens sida. [72]

Regeringen och näringslivet grundade 1966 IVL - Svenska Miljöinstitutet med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. IVL har vidareutvecklats till ett mer fristående miljöinstitut med bred forskningsinriktning. Tråkigt nog ryckte representant 2011 ut från IVL för att hindra Svenska kyrkan, Växjö stift, att åberopa försiktighetsprincipen gällande stängning av kyrkor med skador av bl.a. mögel och klorfenoler. Den inom mykologi kunnige IVL representanten fick dock ge sig och dra tillbaka sin rapport då kunskapsbanken inom stiftet och dess kontakter inom forskningsvärlden var för stor. Kyrkorna stängdes för att efter saneringsåtgärder åter öppnas. [73] Vi kan se ett tydligt mönster i att konsulter rycker in för att motverka att lag följs. Konsultutlåtandena rimmar ofta mycket illa i paritet till den forskning som finns.

Nämnas ska också att IVL kommit ut med mycket bra forskning kring mögel i hus. De har likt Jan Lindholm m.fl. uppvaktat regeringen om behov av kompetenscentrum. [74] Samarbete var ämnat att bl.a. föras med Umeå och Uppsala universitet. Umeå universitet har senare som nämnt gått ut med forskning om att symtom och sjukdom beror på psykiska faktorer och rädsla för lukt, medan vissa forskare och konsulter i Uppsala setts vilja lägga locket på. Vår undran är vad alla dessa forskare och konsulter egentligen vill? Alldeles för många av dem flaggar i sin forskning för tydliga hälsorisker och att barn är känsligare etc., men ändå sägs något annat när de konsulterar ute på fältet.

Banker och Frågetecken

Banker och andra storägare, hur ställer de sig till sjuka husBankernas roll i det hela är lite oklar, men om agenda och erkännande skulle lyftas fullt ut ser vi potential i ett partiellt kraftigt boprisfall, som i sin tur kunde påverka bankernas stabilitet. De har många fritidshus, villor och fastigheter i övrigt som säkerhet för lån. Att bankerna i samhällstringeln placeras högt upp beror på deras särställning som systemviktiga. Inte minst ses det genom nyskapade regler som "Bail In" där bankerna i händelse av kris kan räddas genom att man helt sonika tar pengarna ifrån spararnas konton. Kanske låter det konspiratoriskt men vi undrar om bankerna med dess ägare har ett finger med i spelet där folkhälsoproblemet i sak inte erkänns? Om någon vet så tipsa gärna.

Frågetecken har placerats överst eftersom vi inte vet om de uppdagade felaktigheterna är toppstyrda, därav influerade, eller ej. Inflytelserika investerare har länge använt den heta bostadsmarknaden som ett relativt säkert kort. Här inbegrips banker.

Konsekvensanalys och husköpartips

Konsekvenserna av det vi rabblat upp är långtgående. Individer och hela familjer blir dubbelt upp ställda utanför samhället. Verkligheten är sådan att ett antal familjer i god tro på överlåtelsebesiktning eller s.k. förbesiktigat litat på att deras drömhus och kanske största affär i livet har varit felfritt. Kallduschen har kommit i efterhand, för att lukt och/eller ohälsa drivit dem ur huset. Det är som sagt långt ifrån skrivet i sten att man kan få hjälp via rättsinstanser. Ibland beror det på att besiktningsmannen i förhand skrivit in en generell riskanalys, där det berättas om olika riskkonstruktioner [63] som kan ingå i huset. Riskanalysen kan fungera som friskrivningsklausul när det väl kommer till kritan att besiktningsmannen t.ex. inte protokollfört något av vikt. Familjerna vi tänker på, som blivit sjuka, har inte haft det lätt. Deras nya högbelånade hus har inget eller lågt kvarvarande värde. Det har varit varit obeboeligt med tanke på hälsorisken. Till förlusten har det kommit rättskostnader. Vidare leder sjukskrivning och läkarutlåtande om psykisk ohälsa till i stort sett totalt utslagning i samhälllet. Sjuka barn ger färre arbetsdagar. Det finns olika varianter på detta skräckscenario, men kontentan är inte att önska någon. Drömmen blev till mardröm. [exempel 67,68]

Känner du som köpare avvikande, elak lukt [64], s.k. sommarstugelukt [65], eller på annat sätt misstänker att huset kan vara skadat av fukt, mögel och kemikalier, köp inte utan mycket grundlig undersökning och uppföljande kostnadsanalys gjord av kunnig och oberoende part. Tänk på att en aktuell skada t.ex. i krypgrund, källare, plintgrund eller platta på mark o.s.v. kan ha spridit sig i hela huset genom luktsmitta och metaboliter (sekundärämnen) från mikrober (bakterier, svamp, mögel). [20] Utbyte av material vid själva skadestället kan ofta vara ofullständig sanering. Många hus skulle behöva göras stomrena och sedan återuppföras eller helt jämnas med marken och nyggbyggas. I annat fall kan inte hälsoaspekter garanterat tryggas.

Bli din egen besiktningsman, plugga på ingående inför husköpet. Du måste i princip sikta efter att bli skickligare än en genomsnittlig besiktningsman. Gör dock inte besiktningen själv. Ta hjälp av från mäklaren helt fristående besiktningsman och följ dennes arbete med att spåra efter fel i huset. Låt besiktningsmannen jobba ifred men var med och ställ frågor om du finner det behövligt. Bli inte förälskad i huset innan du till fullo känner dess brister. Lyssna på säljaren men ta inte för givet att den uppfyller sin upplysningplikt eller känner till att huset är skadat.

Skulle erkännandet om möjlig och faktisk skadeverkan av att vistas i ett sjuka hus ges ut från myndigheter, d.v.s. skulle det slås på trumman kring detta, så hade bobubblan kunnat spricka ganska omgående. Då hade inte undantagstillståndet kunna fortlöpa. Nu när Sverige redan sitter relativt knivigt till ekonomiskt så hade det slagit ännu hårdare än annars. Vi tror att dessa aspekter gör att regering och myndigheter inte brukar riktigt allvar och tycker att tillräckligt trots otillräckligt görs. Som parallell brukar vi dra upp asbestdebatten vilken i stort liknar mögeldebatten. Initialt trätte olika läger om asbest kunde vara skadligt eller ej. När en idog läkare slutligen lyckades bevisa att asbest verkligen var farligt, då kostade det samhälle, försäkringsbolag, olika intressenter och ägare inom fastighetsbranschen stora summor. Vi anser att mögel likt asbest behöver strikt reglemente gällande sanering och exponeringsfrågor. Mögelfrågan är dock långt mer omfattande än asbest. I Finland har man nu varit tvungna att erkänna mögelproblematiken men etablissemanget hindrar ändå både adekvat vård och vidare forskning med orden att det inte råder samsyn och att det är lågprioriterat. [15] Vår fråga är hur man kan lågprioritera ett omfattande folkhälsoproblem? Är man rädd för att utlösa sekundärproblem? De kommer troligen i någon form i alla fall, än hårdare om man väntar. Till mögelskadorna har vi en rad andra, likt klorfenoler, kaseinhaltigt flytspackel, förtvålat golvmattelim, radon och kemikalieinnehållande byggnadsmaterial.

Gränsvärden rörande kemiska och biotoxiska ämnen är inte satta även om konsulterna försöker hävda att inomhusmiljön i specifika fall ej visar på alarmerande analysresultat. Arbetet med OEL - Risk assessment and occupational exposure limits är komplicerat då många faktorer inverkar. [75] Ämnen ingående i sedan 1978 förbjudna träskyddsmedel är liksom mögelgiftet Aflatoxin klassade som cancerogena, Grupp 1 cancerframkallande för människor, allt enligt IARC - International Agency for Research on Cancer. Mögelgift som Ochratoxin är misstänkt cancerogen. Dessa samt andra ämnen och partiklar exponeras man för i ett sjuka hus. Vi önskar att myndigheter och konsulter istället för att neka till cancerriskerna och risker i övrigt tar det på allvar och forskar vidare. Det bör vara prioriterat eftersom ett antal konglomerat av cancerfall rapporterats där det finns mögelskador i hus. Läs mer om mögel, klorfenol m.m. relaterat cancer som vi hittills kommit fram till. [76,77]

Ett grovt överslag rörande behövliga sanerings- och renoveringskostnader i Sverige är upp till två biljoner kronor. Vi startade med att räkna på kostnader liggande inom miljonprogrammets hyreslägenheter, vilka beräknas till mer än 650 miljarder kronor. [66] Till det kommer villor uppförda under samma period samt villor, hyreshus, fastigheter, och fritidshus i övrigt. Skolor med relaterade skador samt ohälsa [71] skrivs det regelbundet om. Det som mer fått stå i skymundan är att våra fängelser överlag också är i dåligt skick. Läget är att se som akut då det även råder platsbrist. [69,70] Något annat som också talas lite tystare om är sjukhusen med problem, t.ex. Nyköpings Lasarett. Även i sjukhusfallet har konsulter enligt uppgift trätt in med lugnande information.

Bostadsbristen gör att det fram till år 2025 i runda slängar måste byggas 700.000 bostäder. Myndigheter befarar att man tack vare den snabba takten som måste hållas inte kan säkerställa miljöaspekterna. Har vi ett nytt miljonprogram medföljande hälsoeffekter och ekonomisk skada på lut? Det är illa nog som det redan är.

2018-01-18
Uppdaterad 2018-04-27
Av Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Referenser

Hade avfuktare redan tidigare installerats t.ex. i krypgrund under skolor, kunde en del sjuka hus ärenden förebyggts.

Vi arbetar progressivt men forskningsbaserat. Därför har vi upptäckt en mängd brister inom samhällssystemet. Hoppas på ändring men befarar att det inte kommer till skott under många år framöver.

Kan du tillägga något till denna artikel, eller peka på fel, så är vi tacksamma för samtal eller mail.