Något vi inom vårt verksamhetsområde snabbt kommit kommit till insikt om är allmänvårdens bristande kunskap rörande sjuka hus och mögelrelaterade symtom samt sjukdomstillstånd. I stället för bot sker ofta symtombehandling, vilket i sin tur kan leda till långdragen sjukdom och förtidigad död. Ett exempel är när patient får behandling med kortison. Det man genom preparaten ger sig på är inte grundorsaken till inflammationen, utan istället immunförsvarets reaktion emot t.ex. det mögel eller de mögelmetaboliter som stimulerar immunförsvaret till livsnödvändigt försvar.

Mögel okunskap och felbehandling

Funderingar i dessa banor har sedan vår forskningstart 1991 funnits. Nu äntligen får vi mer svart på vitt då forskare har konstaterat att patientgrupp som behandlas med kortisonpreparat har mer invasivt mögel än kontrollgrupp. Vid Universitetet i Manchester har man enligt egna ord för första gången gjort en mer djuplodande examination av mikrobiomet vid lungsjukdom relaterat till mögel. Sekundärt ville man också undersöka effekter av behandling. Slutsatsen ges om att det i allergiska sjukdomstillstånd vilka förorsakas av mögel, t.ex. ABPA – allergisk bronkopulmunär aspergillos och SAFS – severe asthma with fungal sensitization, fanns last av mögel, samtidigt som det hos dem som medicineras med kortikoider fanns signifikant (ännu) högre mögellast. Den vanligast förekommande mögelarten var Aspergillus fumigatus. [1a]

Ett annat namn för aktuella mediciner är glukokortikoider. Letar man lite i medicinska databanker framkommer tidigare kännedom att de som får behandling riskerar drabbas av invasivt mögel. Ett exempel att lyfta här är där man i skriften Medical Mycology skriver att glukokortikoiderna är immunosuppressiva och nedsätter en rad olika immunförsvarsfunktioner, vilka är viktiga för koordinerad och effektiv värdrespons emot Aspergillusmögel. Vidare skriver de att patienter som ges långvarig och hög dos tillhör de riskgrupper som uppvisar högst dödlighet i sjukdomen invasiv aspergillosis. [1b]

Antimykotisk behandling ger sig på möglet

Behandling med kortison modulerar immunförsvaret och dämpar inflammationen. För att komma åt infektionen krävs andra behandlingsmetoder. Antimykotisk behandling går ut på att medicinera med direkt svamp- och mögelhämmande läkemedel. AAAAI – American Academy of Allergy Asthma & Immunology skrev i mars 2016, efter deras årliga möte, att majoriteten (87,1%) av patienterna i deras undersökning kunde tillgodogöra sig av antimykotisk behandling. Extra intressant var, trots positiva mögelkulturer från patienternas sputum, att endast ett fåtal av dem visade positivt för mögel via klassiska test mot mögelallergi. [2]

Vi har tidigare berättat om att azoler etc. mot mögel kan vara givande behandling vid astma. [3] Mer om mögelallergi och osäkra testmetoder. [4]

Läkaren som länge sagt men blivit utmobbad

Erik Enby är läkaren som under egendomliga omständigheter blivit fråntagen sin läkarlegitimation. I takt med allt mer utkommande forskning om vårt mikrobiom visar det sig att Enby under många år bör haft rätt i det han försökt framföra i maktens korridorer.

Relaterat kortison läser vi i nättidningen Newsvoice att Enby varnar för bluffen med medicineringen ifråga. Han menar att det finns starka kortisonpreparat utan infektionsdämpare och att dessa endast hjälper emot den immunförsvarsstartade inflammationen, utan att ge sig på grundorsaken. Att man endast har infektionsdämpare och inte avdödande medel i vissa preparat kan leda till beroende. För att vara hyfsat symtomfri måste patienten fortsätta med medicineringen. Enby berättar vidare att få läkare känner till dessa fakta samt att kunskapen måste komma ut. [5]

Till Enbys information vill vi lägga till att behandling med kortison förutom eller tack vare ökad mögeltillväxt är omgärdad med ibland mycket svåra biverkningar. Lite om det har vi tagit upp på sidan som handlar om att mögelexponering kan leda till Sarkoidos. [15]

Mögel och svamp värre patogener än tidigare trott

Det verkar som att den alternativa vården ligger ljusår framför den s.k. etablerade vården. Inom alternativ sektor både talar man om mögel [6] och svamp som tydlig och brett verkande patogen, medan man inom etablerad sektor endast kan medge patogenitet i vissa begränsade sjukdomstillstånd. Okunskapen är trots befintlig forskning så djup att medicinering sker felaktigt, d.v.s. endast symtomdämpande, vilket faktiskt ger möglet eller svampen fördelar att tillväxa vidare och eventuellt spridas i kroppen, alternativt att angreppet sprider sina skadliga gifter och andra typer av patogena metaboliter.

Vi ser också att annan felbehandling förekommer hos individer som drabbats av sjuka hus [7]. Mycket tyder på att kognitiva och psykiska nedsättningar blir följden av att vistas i hus med fuktskada, mögel, bakterier, och kemiska emissioner. Inte sällan klassas drabbad person som psykiskt sjuk varvid medicinering sker med gifter i form av psykofarmaka, SSRI preparat. [8] Såväl kortison som antidepressiva mediciner kan medföra svåra biverkningar och livshotande sjukdomstillstånd.

Viktig fråga är hur stor del av biverkningarna som beror på ökat patogent mikrobiom relaterat tvingad nedsättning av immunförsvaret och hur stor del som beror på annan dysreglerande effekt via de gifter som via medicinerna tillförs kroppen?

Vill du fördjupa dig något gällande hur kroppen och immunförsvaret reagerar t.ex. på mögel, läs då vidare i vår artikel om olika cytokiner samt hur inflammation startar. [9]

Relaterat till denna artikel är vidare information om potentiellt mögelinducerad astma [10,11,12], hälsoeffekter från mögel [13] och hur man kan gå vidare för att försöka bli frisk från mögelskador [14].

Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier Mycket viktigt för att hindra mögelskador är installation av avfuktare i husets riskkonstruktioner. Att rena luften från olika föroreningar kan lätta den last som utlöser astma och luftvägsbekymmer m.m. För detta ändamål använder vi fotokatalytiska luftrenare. 2017-11-16
Uppdaterad 2019-05-15

Referenser

1a] Corticosteroid treatment is associated with increased filamentous fungal burden in allergic fungal disease, Fraczek MG. et al., 2017.
1b] Invasive aspergillosis in glucocorticoid-treated patients, Russell E. Lewis, Dimitrios P. Kontoyiannis, 2009.
2] Antifungal Treatment: A New Approach to Asthma Care?, AAAAI, 2016.
3] Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS, 2013.
4] Mögelallergi – Allergi mot mögel, LFS, 2008.
5] Dr Erik Enby: Kortison hjälper inte mot infektionen bakom inflammationen, Newsvoice, 2017.
6] Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
7] Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe, LFS, 2005.
8] Mögel ger läckande hjärna och depression Sertralin-effekten, LFS, 2014.
9] Mögel | Cytokiner | Biotoxisk sjukdom, LFS.

10] Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS, 2013.
11] Både barn och vuxna får astma av fuktskador och mögel, LFS, 2016.
12] Testosteron skyddar mot mögel, astma och allergi, LFS, 2017.
13] Mögel – dess hälsoeffekter och symptom, LFS, 2006.
14] Frisk från mögel – Alternativ medicin kost hälsa röda tråden, LFS, 2014.
15] Mögel i hus kan ge sarkoidos och granulom som hälsoeffekter, LFS, 2014.