Isolering och energibesparing förstör kyrkans krypgrund
Följderna av oljekrisen på sjuttiotalet berörde inte
bara hus och villor i frågan om att förbättra isoleringen för att spara
pengar. Även golvbjälklagen i våra kyrkor isolerades allt mer. Då värmen
uppifrån kyrkan
hindras att nå krypgrunden kan inte
fukt där nere "tryckas" undan, istället ökar den relativa fuktigheten
som i sin tur för med sig mögel, mögellukt och röta.
Permanent
uppvärmning av en kyrka är förenat med höga kostnader. Det har idag fört med
sig ytterligare energibesparing i form av drastiskt minskad uppvärmning
genom råd via länsstyrelse, kommunal sektor samt vissa kyrkliga organisationer.
Meningen från deras sida är att kyrkan ska bidra till energihushållningen
som är aktuell nu.
Den senare ogenomtänkta energibespar-
ingen blir som "grädde på moset" i fråga om gynnsamma tillväxtfaktorer för
mikrobiell aktivitet i
krypgrund och golvbjälklag. Man stryper nu den sista, låt oss kalla det
för livlinan sett till att krypgrunden möjligen kan klara sig relativt bra
undan mögel av olika slag.
Sveriges nya energipolitik skenar, man riskerar delvis "hugga benen av
ishockey-
spelaren" sett till de stora kostnader Svenska Kyrkan kommer drabbas av. Det
gäller att ta det lugnt och få med alla i båten innan beslut tas om sådana
här drastiska energibesparingsåtgärder. Innan man ändrar på en förutsättning som kan påverka
de många gånger mycket fina kyrkor vi har måste fukt- och byggsakkunniga
personer kopplas in. En som har full koll på läget är stiftsantikvarie
Torbjörn Sjögren, som via SVT´s Internet-TV medverkar i reportaget där stiftsingenjör Christer Wisbrant
och byggnadsingenjör Ulrica Frimodig Lust besöker en
krypgrund i Ås Kyrka utanför Gislaved. De fann såväl
mögel som
hussvamp.
Energibesparing kan med avfuktare utföras säkert i kyrkor
Att energibespara behöver inte leda till vinst. Det kan
istället innebära att flytta ett problem sett till kostnader för uppvärmning till att
bli ett mer akut problem i form av fuktskada i krypgrund, som i dessa fall
kan komma att
kosta miljardbelopp i åtgärdande. Efter sanering och restaurering
av krypgrunder och golvbjälklag kommer man sannolikt installera
avfuktare i
respektive krypgrund för att förebygga ny
fuktskada.
Energibesparingen hade kunnat genomföras på ett från början säkert sätt om
avfuktaren installerats i förebyggande syfte. Total-
ekonomisk hade man i så fall varit vinnare då det generellt sett innebär en
halverad kostnad att hålla fukt borta med adekvat
sorptionsavfuktare ställt mot
uppvärmningskostnader med direktel. Detta menat med uppvärmning i
krypgrunden. Skulle själva kyrkan värmas upp tillräckligt för att rädda
golvbjälklag och resterande krypgrund hade kostnaderna ställt i paritet till
avfuktning blivit mångdubbla. Det är endast ca. 15% av värmeenergin som
letar sig nedåt i ett rum. Värme strävar efter att stiga och stighöjden är i
allmänhet hög i en kyrka. Därför försvinner värmen snabbt uppåt.
Vad vi känner till har det i vissa
kyrkor satts in alternativ värme i form av bergvärme etc. I de fallen finns
det rimligen ingen anledning att kraftigt reducera värmen mellan
gudstjänsterna. Med driftssnålare system görs avsevärd besparing även om
kyrkan är kontinuerligt varmhållen, så att konstruktionen tillsammans med
våra övriga kulturskatter besparas och
bevaras intakt. Dock ska underhållsvärmen tillföras så att för torrt klimat
inte uppstår. Det gäller finna rätt balans.
Klimatförändringen hotar också våra kyrkor
Hela problematiken kan inte bara skyllas på det som
ovan nämnts. Klimatet är också en bidragande orsak. Det blir globalt varmare
och luftfuktigheten ökar vissa perioder där sommaren är den värsta årstiden
för krypgrund. Läs mer om
klimatförändring relaterat krypgrund.
Den totala fuktlasten sett till nederbörd, markfukt och
relativ luftfuktighet har nu nått förbi den gräns där väl isolerade och ej
tillräckligt uppvärmda träkonstruktioner kan stå emot mögelangrepp. Nämnas ska att även
mögel påverkas av
klimatförändring och vi vet inte riktigt vad som i detaljnivå händer om
klimatförändringen fortsätter. Det är kanske lite av denna vånda som drabbat
kyrkorna genom de aktualiserade energibesparingsråden?
Det var synd på alla dessa pengar som kunnat användas till t.ex. barn- och
ungdomsverksamhet istället, med andra ord till de generationer som är
samhällets och även kyrkans framtid. Tänk vad feltänk och uteblivna
förebyggande åtgärder kan kosta!
Gotländska kyrkor drabbas också av mögel och höga kostnader väntas. Vi tror
att den beräknade summan om 750.000:- kan komma att överstigas om
fullständig fuktsäkring som installation av tillräckliga avfuktare och
dränering måste utföras. Gotlands Allehanda skriver om
mögel i kyrkor.
- Avfuktare i krypgrund under kyrka