Krypgrund i olika länder

Att krypgrund faller under kategorin riskkonstruktion är inte ett fenomen isolerat till Sverige. De kontakter vi har med leverantörer, återförsäljare och slutkunder från andra länder berättar alla om identiska problem likt de som vanligen uppstår i en svensk krypgrund.

Nedanstående information är generellt hållen med tanke på att belýsa felaktigheterna med krypgrund som grundläggning och att global samverkan hade kunnat stoppa felaktigheterna ifråga.

Precis som här hemma varierar fuktskadornas art utefter ett antal faktorer såsom klimatzon, markförhållanden, typ av grundmur, ventilation, kvalitet på byggnadsmaterial, husets uppvärmnings-system och tjocklek på isolering i golvbjälklaget m.m.

Med viss variation ses också samma arter av mögel etablera sig i konstruktionen.

Det som i stort skiljer sig åt är hur olika länder hanterar problemen, hur långt man kommit i frågan samt hur samkört det nationella systemet och regelverket för uppförande av byggnader är.

Krypgrund Krypkjeller Crawl-space Krybekælder Alapohja Kruipruimte

I vårt land har man totalt sett kommit förhållandevis långt när det gäller hur förebyggande och åtgärdande av krypgrund bör ske. Till skillnad från Finland där det mer anses att avfuktare är "konstgjord andning" och egentligen inte har i ett hus att göra har vi här hemma anammat avfuktningslösningen som standard. Det kan delvis bero på att den för krypgrund lämpliga sorptionsavfuktaren uppfanns i Sverige och att vi inom vissa områden forskningsmässigt legat långt fram. Det finns även aspekter att ta upp gällande skillnaderna. Vi har här i Sverige inriktat oss på att som en efterkonstruktion ta hand om problematiken med avfuktare medan man i Finland nu allt mer tittat in på att bygga krypgrund med platta eller varmgrund. Vilken väg som är den rätta kan diskuteras men troligen mynnar svaret ut i att man bör inrikta sig mot att uppföra en konstruktion som fungerar passivt i avfuktningssyfte, vilket innebär att ingen eller mycket lite återvunnen energi krävs för att hålla krypgrunden torr. På Finska kallas krypgrund "alapohja".

På norska heter krypgrund "krypkjeller" eller "krypekjeller". I Norge agerar man likt i Sverige fast har inte ännu uppmärksammat krypgrundsproblemen fullt lika mycket.

Begreppen "crawlspace" eller "crawl-space" står för krypgrund i England och USA m.fl. länder. Engelsmännen har som bekant inte varit direkt kända för att isolera sina hus så mycket. Det i samband med ett kallare klimat har gjort att krypgrunder där klarat sig lite bättre, likt vår typ av torpargrund. I USA propageras det mycket för att klä hela krypgrunden invändigt med motsvarighet till den byggplast vi använder att lägga emot marken, samtidigt som ventilationen i grundmurarna ska stängas till. Detta sätt kan inte appliceras här då USA i vissa klimatzoner inte har någon isolering i golvbjälklagen (tillräckligt med värme kan nå ned i utrymmet). Den varmare dygnsmedeltemperaturen kyler inte ner marken så mycket som hos oss och köldbryggor blir därför inte så kraftiga. Kondensavfuktare kan p.g.a. USA´s högre krypgrundstemperatur användas utan risk för isbildning i aggregatet. Det USA de senare åren haft stora problem med är översvämning som följd av stormar och orkaner. Krypgrund har delvis därför blivit sedd som en riskfaktor och orsak till (Sick-Building-Syndrome) Sjukan-Hus-Sjukan. Vanligen installeras något som kallas för sump-pump (dräneringspump) för att kunna evakuera inkommande eller upptryckande vatten.

I Danmark kallas krypgrund för "krybekælder" eller "krybe kælder". Danskarna har tidigare i regel inte uppfört krypgrund med isolering i golvbjälklagen utan först under senare tid börjat tilläggsisolera allt mer. Man befinner sig på samma plan som svenskarna idag med tilläggsisolering på vind, som i efterhand leder till ökad relativ fuktighet, mögel och lukt.

I Holland har man som kustnära och liggande under vattennivån sedan länge haft stora fuktlaster in i krypgrunderna kallat "kruipruimte". Från Holland fick vi idéen till vår krypgrundsisolering då man där använt den med stor framgång som passiv avfuktare för att få ned antalet aktiva avfuktningstimmar, eller i vissa fall helt kunna utesluta aktiv avfuktning.

Fransk översättning: "vide sanitaire"

Länders samverkan kring krypgrund och andra konstruktioner

Vi efterlyser samverkan där ett "byggråd" med insatta personer från olika länder ingår. Allt för att finna en hållbar ersättare till dagens mindre bra fungerande krypgrund, samt för att kunna stoppa felaktigheterna i nyare sätt att bygga som bevisligen förstört vidare värden och människors ekonomi samt hälsa. Alla skulle kunna tjäna på detta! I byggrådets arbete måste ingå att ta hänsyn till vidare klimatförändring och påverkan det innebär på husen. Kanske är det en utopi eller ett "mission impossible" att få till ett sådant råd? Vi gör i vilket fall vad vi kan för att informera om hur man på bästa sätt kan säkra, åtgärda eller bygga sin krypgrund.