Krypgrund och skorstensfundament

Skorstensfundament som tidigare uppfördes i krypgrund och torpargrund var ämnat att bära upp hög vikt. Det är inte ovanligt att finna flera öppna spisar eller kakelugnar vila på samma fundament. 

Bilden visar en bastant eldstad med kallmurat skorstensfundament, d.v.s. löst på varandra staplade stenar. Kring denna syns grundmuren till den tidigare under torpet existerande torpargrund-
en. I detta utförande kunde värmen från elden delvis spridas nedåt och åstadkomma avfuktning.

Isolera skorstensfundament

Anledningen till denna separata sidan om just skorstensfundament i krypgrunder och torpargrunder är att förebygga de skador som kan uppstå då man börjar isolera krypgrunden invändigt sett. Eftersom fundamentet av betong eller sten vanligen vilar direkt emot marken kan ansenliga mängder fukt dras upp i betongen eller mellan stenarna. Mögel och röta, kanske i form av hussvamp kan lätt bildas om man stänger inne fukt i en konstruktion. Andra följder kan också vara lukt. Isolering som cellplast är ganska tät och hindrar fukten att utjämna sig till resterande krypgrund och avfuktare som ev. finns i krypgrunden kommer inte åt att avfukta den i skorstensfundamentet via isoleringen innestängda fukten.

Ska man isolera en krypgrund invändigt ska detta ske mot marken och med omsorg mot grundmur där isoleringsutförande sker med hänsyn till fuktbelastning mot och i grundmurarna. Mer om det på sidan isolera krypgrund.

Det finns de som anser att det går att skapa varmgrund av en redan befintlig krypgrund. Tar man fuktvandring i beaktande relaterat de temperaturer och mikroklimat som råder under ett hus blir det mycket svårt och kanske rent av omöjligt att skapa en i alla avseenden hållbar varmgrund.

Stoppa fuktuppträngning

Det finns ett antal knep att tillgå för att stoppa fuktuppträngning i en krypgrund. Byggplast och krypgrundsisolering nyttjas för att hindra mycket av markfukten stiga uppåt. Byggplasten ska likt isoleringen ej täcka basen till skorsten eftersom plasten också binder inne fukt. Dränering utanför krypgrunden ger ofta långt mindre fuktlast in genom och upp i murarna. Dock ligger skorstensfundament oftast mer in mot mitten av krypgrunden och den yttre dräneringen gör där föga nytta eftersom marken i varierande grad kan vara kapillär och forsla vatten uppåt. Grundvattennivån kan även vara hög. Där man tydligt ser att murstockens bas drar upp vatten (mörkare fläckar) kan dränering även krävas som inre sådan, kring fundamentet.

Skorstensfundamentet utgör köldbrygga

Eftersom allt fler spisar och kakelugnar ersätts med fjärrvärme och berg- samt luftvärmepumpar samtidigt som matlagning ej som förr sker i öppen spis får man ett kallare och fuktigare skorstensfundament. Där marken och övriga förhållanden i krypgrund är kalla kan man se att skorstensfundamentet utgör en köldbrygga genom att det bildas kondens. Kondens är definitivt inte godtagbart i en krypgrund. Viktigt att veta är att det redan innan uppkomst av kondens kan råda en allt för hög relativ luftfuktighet och förhöjd fuktkvot i trä etc.