Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare

Välkommen att ta del av vårt tema gällande modern krypgrund, dess tidigare varianter och efterföljare! Missa inte fördjupningslänkarna längst ned på sidan. De ger en närmare bild av vad krypgrunder handlar om satt i relation mindre detaljer samt till hus i helhet.

Krypgrundens föregångare Torpargrund

Bild på hus med torpargrund som var föregångare till krypgrund I torpargrunden hade man till skillnad från i den senare krypgrunden ingen eller endast lite isolering i golvbjälklaget. Genom konvektion, konduktion och värmestrålning tilläts värmen från bostaden värma upp grunden något. Golven var inte varma men i gengäld slapp man de idag vanligt förekommande problemen med fukt och mögel. För att hålla någorlunda varma golv vintertid skottades snö upp runt grundmuren samtidigt som kattgluggarna bommades igen. Vanligt var också att man lade upp en s.k. mullbänk som isolering emot insidan av grundmuren och den del av marken som låg närmast grundmuren. Genom dessa åtgärder kunde inte den kalla vinterluften kyla ner utrymmet i samma utsträckning som om åtgärderna inte vidtagits. Ytterligare anledning till att man slapp problemen med fukt och mögel var att den flitigt använda spisens murstock delvis värmde upp torpargrunden, såväl sommar- som vintertid. Snickarkunniga åldermän vi samarbetat och talat med berättar om att husen förr i regel byggdes upp med stor omsorg samt bättre kvalitet gällande virket. I utsatta delar av huset t.ex. torpargrunden användes merdelen kärnvirke från träd som fällts under kallare årstid då träden var torrare från sav som innehåller socker, vilket i sin tur när mögel. Läs mer om historien bakom torpargrund.

Krypgrund

För att tidsmässigt beskriva begreppet krypgrund som delvis började uppföras för ungefär hundra år sedan så kan man vända på ovanstående förhållanden. Den kallmurade stenläggningen ersattes av gedigna murar, lättbetongblock etc. Vidare uppstod oljekris under 70-talet som gjorde att vi började tilläggsisolera. Därmed kunde inte längre den varma inneluften värma upp krypgrunden. Ytterligare inverkande faktorer till dagens fukt- och mögelproblem är att vi inte längre är beroende av den öppna spisens värmetillskott. Vi ventilerar grunden året runt och marken kyls under vintertid ned. Under sommaren kommer varm luft in i utrymmet och kyls ned. Samtidigt avger marken och i vissa fall grundmur samt kantbalk kapillärt fukt. Se bild nedan:

Krypgrund drabbas av fukt från mark, grundmurar och inventilerad uteluft.

Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Därför finns stor risk för kondensbildning i krypgrunden när varm uteluft kyls ned emot den kalla marken och grundmurarna. Läs mer om detta förhållandet under fukt. Perioden april-oktober brukar vara den mest kritiska under året.

Det är vanligt att sommartid i krypgrunder uppmäta en relativ fuktighet (RF) om 80-100%. Så hög RF innebär ett gynnsamt klimat för såväl mögel som rötsvamp.

Det finns krypgrunder med s.k. Erge bjälklag som består av betong. Dessa löper också stor risk att drabbas av fuktrelaterade problem. Läs mer om Erge bjälklag.

Krypgrund påverkas av klimatförändring

I synnerhet har de sista tjugo åren har inte varit bra för våra krypgrunder. Den relativa fuktigheten utomhus har på många orter nått rekordvärden sett till hur långa perioder det varit fuktigt utan att torka upp. Det är nu hög tid att se om sin grund. Allt mildare höstar och vintrar ställer också till problem då fuktig luft ventileras in i utrymmet som vid blidväder håller en temperatur vilken medger tillväxt av mögel och svamp. Våra fuktmätningar i ett större antal krypgrunder under passerade vintrar visar tydligt att det har varit för milt och fuktigt klimat för att krypgrunderna till fullo ska hinna torka ut fram till våren. Våren 2011 startade mycket bra sett till den låga relativa fuktigheten i luften. Fuktlasten var fram till mitten av juni månad på många ställen relativt låg. Under resterande sommarmånader har vi fått in många samtal från hela Norden där man berättade att läget ändrat sig efter ihållande regn samt varmt och överlag sett mycket fuktigt väder. Vi fick genom samtal från en dansk byggnadsingenjör lära oss ett nytt begrepp kring det klimat vi nu fått. Han benämnde det Frankfurtklimat. Mer info: Krypgrunder & klimatförändring.

Krypgrunder i olika klimatzoner

Sverige är indelat i olika klimatzoner som kan benämnas områden med ett speciellt särskiljande klimat. Vissa zoner utgör generellt sett högre påfrestning på krypgrund eftersom det där är fuktigare och därmed högre risk för mögel. Ett exempel är västkusten där det ofta från havssidan blåser in stora mängder fukt och regn. Trots indelning i klimatzoner kan man idag inte säga att det enbart föreligger frekventa skador på krypgrund i södra delar av landet. Klimatet har som sagt ändrat på sig och vi noterar ett eskalerande antal krypgrunder som uppvisar periodvis för hög fuktkvot och alarmerande fuktvärden även året runt.

Förhållandena varierar även mellan olika årstider i en zon. T.ex. har norra Sverige genom vinterkylan ibland större fuktproblem under våren och in på sommaren än södra delen av landet eftersom kylan ser till att hålla krypgrunden kall och därmed fuktigare. Resultatet av långvarig frost blir nämnligen att marken i och kring krypgrunderna samt grundmurarna kylts ned rejält. Det tar tid och mycket värmeenergi innan tjälen och i synnerhet kylan släpper vilket den egentligen inte fullt ut gör sett till marktemperaturen som sommartid brukar ligga kring 8-12 grader. Dock är en lång och ordentligt kall vinter gynnsamt upptorkande där man värmer upp huset så att värmestrålning sker ned i krypgrunden med avfuktande effekt.

Milt väder betyder inte att det är milt mot våra krypgrunder. De senaste åren kan vara de varmaste sammantaget sett under en period på tusen år. Med några undantag har vintrarna under ingången värmeperiod varit klimatmässigt så att det inte nåtts en ordentlig uttorkning av krypgrund i allmänhet.

Tropikliknande värme under sommarhalvåren ökar mängden fukt i luften vilket gör kondensbildning allt vanligare, även i krypgrunder där kondens tidigare inte setts. Värmen medför även regnrika somrar och översvämningsrisk antingen via vatten som rinner in i krypgrund eller grundvattennivå som höjs tills det uppstår en smärre vattenansamling under huset. Rekordvärmen har fått många hygrometrar i krypgrunder att formligen "slå i taket". "Bägaren" har därmed runnit över sett till vad många grunder klarar av utan att konstruktionsvirket börja mögla, röta och lukta illa.

Nämnas ska också att det inom en klimatzon finns varierande klimat med olika påverkan på krypgrund. S.k. mesoklimat (i negativ term) kan finnas vid sjö, å, låglänt terräng, där det är väldigt blåsigt o.s.v.

Krypgrunder i olika länder uppvisar precis samma fuktkänslighet som här. Skillnaden är hur man hittills reagerat och inriktat sig på att finna utvägar. Läs mer om krypgrund i olika länder.

Fenomen under hösten

Under inledande höst när temperaturen främst nattetid faller kan man nere i krypgrunden uppmäta stundvis fallande RF%. Det beror på den från sommaren buffrade värmen i golvkonstruktionen, grundmurarna och till viss del i marken. Många luras tro att det räcker med några dagar eller veckor under dessa förhållanden för att krypgrunden ska torka ut. Så är ofta inte fallet då allt material under sommarmånaderna dragit åt sig ansenliga mängder med fukt. Naturlig avfuktning genom dessa mindre temperaturskillnader som under början på hösten råder tar mycket lång tid, för lång tid sett till att krypgrundstemperaturen relativt snabbt faller till i stort sett samma nivåer som den inkommande luften. Då kan inte avfuktning längre ske. Tvärtom skapas det genom de mycket fuktiga och långa höstarna vi haft ett antal år tillbaka ofta ett dåligt klimat i mången krypgrund. Ta t.ex. de vintrar som i stort sett varit en enda "förlängd höst". När det gäller krypgrund måste man skilja mellan luftfuktighet och fuktkvot. Bara för att luftfuktigheten tillfälligt är låg innebär inte det att fuktkvoten, d.v.s. byggnadsmaterialets innehåll av vatten är under de kritiska värdena för tillväxt av mögel.

Elak lukt och mögellukt i och från krypgrund

I en del krypgrunder består blindbotten, syll och annat av tryckimpregnerat virke. Vid höga fukthalter utsöndras olika kemikalier från virket och en elak lukt uppstår. Denna lukt finns kvar även om den relativa luftfuktigheten och fuktkvoten i byggnadsmaterialet minskar. Lukten kan sitta kvar i många år. Mögel angriper även tryckimpregnerat virke. Vissa mögelarter alstrar elak lukt som kan tränga upp i bostaden. Denna lukt består av olika gaser samt sporer. Läs mer här om vad som orsakar krypgrundslukt.

Mögel mot blindbotten m.fl. ställen samt lukt skvallrar om ett alldeles för fuktigt krypgrundsklimat

Blindbotten består i detta fall av hårdare isoleringsskivor som är mer eller mindre täckta med luktande mögelpåväxt vilken också ses på brädor och bärande regel. Detta är en vanlig syn som ofta möter oss. Spindelkokonger (de två vita bollarna) hängs där det är fuktigt för att avkomman inte ska torka ut. De åttabenta krypen trivs trots mögelpåväxten, även om skrönor säger tvärt om.

Förebygg fuktskador i krypgrund

A) Kontrollera dränering, hängrännor och marklutning.

B) Ta bort all matjord och rabatter kring grunden. Ersätt med dränerande
material.

C) Byggskräp och annat organiskt material på marken i utrymmet måste tas bort
då det fungerar som grogrund för mögel och rötsvamp (elak lukt).

D) Installera trådlös hygrometer för att hålla koll på den relativa fuktigheten.

E) Kontrollera fuktkvot i syllar och reglar med fuktkvotsmätare.

F) Lägga byggfolie (0,2mm byggplast) över hela marken. Dock skyddar byggplast
    bara mot ånga från marken, den motverkar inte kondens och förhöjd
    luftfuktighet p.g.a. inkommande varm fuktig luft som kyls av mot mark och
    grundmurar. Innan läggning av plast är det bra att ta bort all matjord.
    Annars riskerar man att det bildas mögel, som sedan kommer att lukta starkt
    genom plasten och kanske upp i bostaden. I förebyggande syfte kan man strö
    rikligt med salt på marken innan man lägger byggplasten.

G) Kontrollera att luftläckage och oönskad ventilation inte sker in i konstruktionen,
vilket annars kan medföra både fukt- och mögelskador såväl som energiförlust
då golven kan bli nedkylda. Läs här mer om krypgrund och kalla golv.

H) Isolera mark och ev. också grundmur med för ändamålet lämplig
    krypgrundsisolering. Isoleringen kommer att fungera som kondensspärr,
    stabilisator av luftfuktigheten samt ångbroms. Isoleringen kompletterar
    byggfolie och avfuktare. I krypgrund med avfuktare minskas energiåtgången
    efter isolering. Golven i bostaden blir varmare under vintertid efter isolering.

I) Installation av avfuktare som Acetec PD-250 eller TrygghetsVakten.

J) Minst två gånger per år inspektera utrymmets beskaffenhet (vår och höst).

Mikrobiella skador

Krypgrund med mikrobiella skador För att ytterligare påvisa vikten av regelbunden och återkommande inspektion visas här bild tagen i nybyggd krypgrund. Redan efter tre år har kraftig mikrobiell påväxt (mögel) blossat upp. Har man otur kan skadan komma ännu snabbare (mer om det finns omskrivet längre ned på denna sida). Med andra ord kan man inte riktigt förlita sig på de statistiska uttalanden som menar att det kan ta 10-20 år innan en krypgrund får problem, om den får det. Tiden innan skadeuppkomst beror på olika förutsättningar för mikrobiell tillväxt. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan hus, landsdel, markförhållanden etc. och inte minst från krypgrund till annan. Vårt råd till ägaren av denna mikrobiellt skadade krypgrunden var att låta göra ingående s.k. fördjupad besiktning för att utröna om skadeomfattningen även berörde isolering, reglar, syll och undersida av golvspånskivorna. Vidare rekommenderades efter sanering byggplast samt avfuktare.

Egenkontroll och inspektion av krypgrunder

Det finns idag möjlighet att teckna försäkring emot hussvamp och det ingår vanligen professionell kontroll av utrymmets beskaffenhet med två till ibland tre års intervaller. Vi anser inte att man kan vänta så länge mellan kontroll- eller mer adekvat kallat inspektions-
tillfällena. Det kan uppkomma mögel och/eller elak lukt på långt mindre än ett halvår då krypgrund till konstruktionen är utsatt för sammantaget olika typer av fuktlast. Detta har bl.a. framkommit i TV-programmet PLUS där man lyft fram ett fall vari husägaren tecknat en försäkring likt ovanstående beskriven, med ingående tidsmässigt från varandra långt utdragna inspektioner. Mellan dessa inspektioner hade fuktrelaterade skador hunnit uppkomma till en åtgärdandekostnad om 127.000:-. Med andra ord så kan man inte försäkra sig emot de mer än hussvamp vanliga uppkommande skadorna. Här guidar vi dig igenom egenkontroll av krypgrund.

Radon kan likt lukt komma upp från krypgrunden till bostadsutrymmena. Läs mer om radon i krypgrund och hus.

Vid ringa eller måttlig mögeltillväxt samt elak lukt har vi nu i sortimentet en kostnadseffektiv fotokatalysator vid namn Luftrenare AirSteril för dig som vill spara pengar och slippa ringa in saneringsfirma. För inkoppling direkt till sorptionsavfuktarens torrluftutblås eller sanering direkt in i väggar och golvbjälklag har vi ett portabelt och effektivt ozonaggregat med integrerad eller kraftfullare luftpump som blåser ut ozonet via siliconslang. Läs även mer om mögelsanering i krypgrund.

Efterföljaren till krypgrund heter varmgrund

Eftersom krypgrunder har visat stora svagheter i form av fuktkänslighet har olika parter (varav Ecogrund är en) konstruerat hållbarare lösningar. Hållbart är inte att bygga om sin existerande krypgrund i tron att den kan bli en bra varmgrund som klarar sig utan avfuktare och inte i någon detalj drabbas av mögel samt röta. Konvertering av krypgrund till varmgrund kräver mycket omfattande och ofta omöjliga ingrepp som att t.ex. lyfta grundmurarna och lägga isolering under dessa. Här finns förklaring kring hur en ny varmgrund kan byggas.

Faktabank om krypgrund, åtgärder, svar på frågor etc.

Debatten lär efter de senaste fuktrika sommarperioderna än mer ta fart kring krypgrund som godkänd eller icke godkänd grundläggningsteknik. I Finland har relaterade frågor väckts upp med en annan typ av bränsle, nämnligen av anledning att tillverkaren Finndomo tidigare satt in avfuktare av mindre väl fungerande sort i sina fabriksfärdiga hus med krypgrund. Resultatet har tyvärr blivit mögel och lidande för somliga boende i Finndomohusen. Mer om Finndomos krypgrunder.