Om ventilation, braskamin relaterat krypgrund och torpargrund

1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  7  |  8  |  9  | 10 | 11 | 12

I samtliga tre torpargrunder på vår gård finns det mängder med trasiga glasflaskor och annat vasst bråte som taggtråd och porslin. Bråtet är ganska jämnt utspritt över hela marken. När det finns i alla tre grunderna så undrar jag om det kanske har funnits en mening att slänga in det dit?
Du har rätt i att det fanns en mening med att man förr slängde in vassa föremål i sina torpargrunder och senare i de tidigare krypgrunderna. Folk var vidskepliga och ville inte ha övernaturliga väsen under sina golv. Mögel sammankopplades också med övernaturliga väsen och mögel ville man slippa. Det var inte ovanligt att man övergav eller rev hus där möglet efter dåtidens "sanering" genom hand- fast borttagning återkom. Allt kasserat och överblivet otrevligt kunde därför kastas ner i utrymmet. Ta det försiktigt när du kryper runt så att du inte skär dig eller får upp vassa föremål i knän och händer. Använd gärna knäskydd med riktigt skydd i. Glöm inte heller andningsmask med partikelfilter 3.

Hur ska jag egentligen ventilera min krypgrund för att det ska bli bra?
Det här är en svår fråga som beror på många olika faktorer sammantaget. Förr var det i regel så att man bommade igen kattgluggarna framåt vintern och öppnade dessa igen när utetemperaturen steg. Idag måste vi ta hänsyn till faktorer som ökad isolering i golvbjälklaget, tätare golv och ett fuktigare klimat. Dessa faktorer sammantaget gör det svårt att ge ett förhandstips om hur du ska göra. Är det inte minusgrader ute så rekommenderar vi inte igenbomning av ventilationen i krypgrund. Är byggnadsmaterialet för fuktigt sedan sommar- och höstperioden är det inte bra att bomma igen. Finns fukttillskott från mark och grundmurar etc. även vintertid kan det vara vanskligt att stänga ventilationen. Stänger man ventilerna så ökar i regel också koldioxidhalten, vilket medför att mögel kan trivas bättre. Ska du stänga igen helt eller delvis så kontrollera före och efter åtgärderna med både trådlös hygrometer och fuktkvotsmätare så att krypgrunden inte är för fuktig.
Att undertrycksventilera enbart med en kraftig fläkt är dömt att misslyckas. Fuktig varmare luft sugs ner i krypgrunden och kyls där ner, vilket medföljer ökad RF eller i värsta fall kondens. Lukten från mögelangreppen känns visserligen inte upp i bostaden, men angreppens omfattning ökar oftast markant. Sommartid har det visat sig att ökad ventilation för med sig en allt mer fuktig krypgrund. Utrymmet är så värmetrögt och kallt att den relativa fuktigheten stiger då varm och fuktig luft inkommer. Det går att aktivt experimentera sig fram till den bästa mängden ventilation. Tyvärr har vårt klimat fått "fnatt" och det är därför i de flesta fall inte möjligt att reglera ventilationen så att risken för mögel och röta utesluts i krypgrunderna.

Mögel växer på cellplasten som isolerar grundmuren i denna uteluftsventilerade krypgrund.

Här ses cellplast mot insidan av grundmur. Krypgrunden är fortfarande uteluftsventilerad och mögel har börjat tillväxa på isoleringen som i sig inte ger möglet någon näring. Det räcker att cellplasten är nedsmutsad eller dammig samtidigt som krypgrundsklimatet är fuktigt för att möglet ska kunna gro.




Hur kan det komma sig att mögelangrepp bara finns på taket innanför ventilerna i vår krypgrund?
Det är vanligt att finna mögelangrepp på blindbotten i anslutning till ventilerna i grundmuren. Eftersom fuktig och varm luft letar sig in i utrymmet den vägen är här fuktlasten ofta hög. Eftersom grundmuren är kall bildas en köldbrygga som gör att den inkommande fuktiga luften kondenserar eller så höjs den relativa fuktigheten så pass mycket att mögeltillväxt kan ske. Ytterligare inverkande faktorer är att luft i rörelse har en s.k. kyleffekt på byggnadsmaterialet som luften passerar. Luftrörelsen brukar vara ganska hög vid passagerna som ventilationen innebär. Därför är kyleffekten här som störst. Kyleffekten ser till att "bättra på" köldbryggan ifråga. Ute vid krypgrundens grundmur är det kallare än i mitten av utrymmet vilket ökar fuktlasten.

I vårt nyinköpta hus tas tilluften till braskaminen från krypgrunden. Är det bra eller dåligt?
Det är inte bra att luften tas från kryputrymmet då detta kyls ner under vintern och fuktbelastas extra mycket under fuktigt blidväder samt sommartid om nu braskaminen används vill säga. Ökad ventilation har visat sig öka problemen med mikrobiellt angrepp. Som bäst leder du ut ett ventilationsrör från braskaminen ut genom en ventil i grundmuren. Tänk på att isolera röret utvändigt då det annars har en betydande och negativ kyleffekt på krypgrundsklimatet. Vanligt är att finna mögelangrepp ovanför oisolerade ventilationsrör, vattenledningar etc., främst p.g.a. kyleffekten som uppstår.

Jag har hört att spindlar i krypgrunden visar på att huset är friskt och att inget mögel finns, är det så?
Det stämmer inte riktigt. Spindlar, särskilt de stora läskiga trivs där det är fuktigt och man brukar se "kokongerna" hänga där det är som fuktigast för att avkomman inte ska torka och dö ut. Vi har hittat många spindlar även där det varit angrepp av mögel och röta. Efter att avfuktare placerats i torpargrunden så trivs inte spindlarna längre och flyttar ut eller dör. Ett fuktigt utrymme drar åt sig föda åt spindlarna, t.ex. mygg.

Jag planerar att låta centraldammsugarens utblås mynna ut i krypgrunden för att värma upp och sänka RF! Fungerar det bra?
Detta varnar vi direkt för då varm och fuktig inomhusluft som blåses in i en kall krypgrund kan orsaka kondens och sekundärt allvarliga skador sett till mögel, och lukt. Om du har installerat krypgrundsavfuktare med kontinuerlig undertrycksventilation och krypgrundsisolering mot mark samt grundmurar kan din lösning vara mycket bra och ge den effekt som det syftas på. Tänk också på att ha ett extra hepafilter till centraldammsugaren så att du inte tillför en massa damm och mögelsporer till krypgrunden, då kopplat till utblåset. Om krypgrunden varit mögelangripen rekommenderar vi inte alls att dammsugarens utblås kopplas dit då man under dammsugning skapar ett övertryck i utrymmet, som i sin tur kan få kvarvarande mögelgift att komma upp i bostaden. En lösning för att undvika övertryck kan vara ett motorspjäll som öppnar en rejäl ventil i krypgrundsmuren då dammsugaren sätts igång.

Vi ska bygga till vårat hus och funderar på att anlägga platta på mark. Nu är det så att tre ventilationshål från krypgrunden finns i den del av grundmuren som plattan kommer att ligga emot. Kan man dra ventilationsrör från krypgrunden ut genom plattan (4,5m lång). Finns det något annat att tänka på vid sådant tillbygge?
Om vi börjar med frågan om rören genom plattan så riskerar man kondens samt mögel i dessa rör, även om de ligger inbäddade i cellplasten, som ska ligga under plattan. Uteluftsventilationen genom rören kan också kyla ned plattan och skapa köldbryggor. Förutom det så bör man idag planera in att en avfuktare kan behövas i krypgrund och hus som innan tillbygge fungerade tillfredsställande ur fuktsynpunkt. I övrigt kan området som utgörs av platta i anslutning till grundmur vara mer fuktbelastat, antingen för att man inte kan få tätt från markfukt vid anslutningen eller för att krypgrunden och/eller muren blir svalare än innan. Vill ni fortsätta med att ventilera krypgrunden, se då till att hålla noggrann uppsikt och lös inte saken genom rördragningen som ni funderar på. Vi kan inte ge några övriga ventilationstips eftersom det är så vanligt idag att uteluftsventilerad krypgrund far illa. Experimentera gärna, men som sagt, var beredd på att det ej fungerar som tänkt.


1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  7  |  8  |  9  | 10 | 11 | 12