Om ventilation, braskamin relaterat krypgrund och torpargrund
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12
I samtliga tre torpargrunder på vår gård finns det mängder med
trasiga glasflaskor och annat vasst bråte som taggtråd och porslin. Bråtet
är ganska jämnt utspritt över hela marken. När det finns i alla tre
grunderna så undrar jag om det kanske har funnits en mening att slänga in
det dit?
Du har rätt i att det fanns en mening med att man förr slängde in vassa
föremål i sina
torpargrunder och senare i de tidigare krypgrunderna. Folk var
vidskepliga och ville inte ha övernaturliga väsen under sina golv. Mögel
sammankopplades också med övernaturliga väsen och mögel ville man slippa.
Det var inte ovanligt att man övergav eller rev hus där möglet efter
dåtidens "sanering" genom hand- fast borttagning återkom. Allt kasserat och
överblivet otrevligt kunde därför kastas ner i utrymmet. Ta det försiktigt
när du kryper runt så att du inte skär dig eller får upp vassa föremål i
knän och händer. Använd gärna knäskydd med riktigt skydd i. Glöm inte heller
andningsmask med partikelfilter 3.
Hur ska jag egentligen ventilera min krypgrund för att det ska bli
bra?
Det här är en svår fråga som beror på många olika faktorer sammantaget. Förr
var det i regel så att man bommade igen kattgluggarna framåt vintern och
öppnade dessa igen när utetemperaturen steg. Idag måste vi ta hänsyn till
faktorer som ökad isolering i
golvbjälklaget, tätare golv och ett fuktigare
klimat. Dessa faktorer sammantaget gör det svårt att ge ett förhandstips om
hur du ska göra. Är det inte minusgrader ute så rekommenderar vi inte
igenbomning av ventilationen i krypgrund. Är byggnadsmaterialet för fuktigt
sedan sommar- och höstperioden är det inte bra att bomma igen. Finns
fukttillskott från mark och grundmurar etc. även vintertid kan det vara
vanskligt att stänga ventilationen. Stänger man ventilerna så ökar i regel
också koldioxidhalten, vilket medför att mögel kan trivas bättre. Ska du
stänga igen helt eller delvis så kontrollera före och efter åtgärderna med
både trådlös hygrometer
och fuktkvotsmätare
så att krypgrunden inte är för fuktig.
Att undertrycksventilera enbart med en kraftig fläkt är dömt att misslyckas.
Fuktig varmare luft sugs ner i krypgrunden och kyls där ner, vilket
medföljer ökad RF eller i värsta fall kondens. Lukten från mögelangreppen
känns visserligen inte upp i bostaden, men angreppens omfattning ökar oftast
markant. Sommartid har det visat sig att ökad ventilation för med sig en
allt mer fuktig krypgrund. Utrymmet är så värmetrögt och kallt att den
relativa fuktigheten stiger då varm och fuktig luft inkommer. Det går att
aktivt experimentera sig fram till den bästa mängden ventilation. Tyvärr har
vårt klimat fått "fnatt" och det är därför i de flesta fall inte möjligt att
reglera ventilationen så att risken för mögel och röta utesluts i
krypgrunderna.

Här ses cellplast mot insidan av grundmur. Krypgrunden är fortfarande
uteluftsventilerad och mögel har börjat tillväxa på isoleringen som i sig
inte ger möglet någon näring. Det räcker att cellplasten är nedsmutsad eller
dammig samtidigt som krypgrundsklimatet är fuktigt för att möglet ska kunna
gro.
Hur kan det komma sig att mögelangrepp bara finns på taket innanför
ventilerna i vår krypgrund?
Det är vanligt att finna mögelangrepp på blindbotten i anslutning till
ventilerna i grundmuren. Eftersom fuktig och varm luft letar sig in i
utrymmet den vägen är här fuktlasten ofta hög. Eftersom grundmuren är kall
bildas en köldbrygga
som gör att den inkommande fuktiga luften kondenserar eller så höjs den
relativa fuktigheten så pass
mycket att mögeltillväxt kan ske. Ytterligare inverkande faktorer är att
luft i rörelse har en s.k. kyleffekt på byggnadsmaterialet som luften passerar. Luftrörelsen brukar vara ganska hög vid passagerna som
ventilationen innebär. Därför är kyleffekten här som störst. Kyleffekten ser
till att "bättra på" köldbryggan ifråga. Ute vid krypgrundens grundmur är
det kallare än i mitten av utrymmet vilket ökar fuktlasten.
I vårt nyinköpta hus tas tilluften till braskaminen från
krypgrunden. Är det bra eller dåligt?
Det är inte bra att luften tas från kryputrymmet då detta kyls ner under
vintern och fuktbelastas extra mycket under fuktigt blidväder samt sommartid
om nu braskaminen används vill säga. Ökad
ventilation
har visat sig öka problemen med mikrobiellt angrepp. Som bäst leder du ut
ett ventilationsrör från braskaminen ut genom en ventil i grundmuren. Tänk
på att isolera röret utvändigt då det annars har en betydande och negativ
kyleffekt på krypgrundsklimatet. Vanligt är att finna mögelangrepp ovanför
oisolerade ventilationsrör, vattenledningar etc., främst p.g.a. kyleffekten
som uppstår.
Jag har hört att spindlar i krypgrunden visar på att huset är friskt
och att inget mögel finns, är det så?
Det stämmer inte riktigt. Spindlar, särskilt de stora läskiga trivs där det
är fuktigt och man brukar se "kokongerna" hänga där det är som fuktigast för
att avkomman inte ska torka och dö ut. Vi har hittat många spindlar även där
det varit angrepp av mögel och röta. Efter att
avfuktare placerats i
torpargrunden så trivs inte spindlarna längre och flyttar ut eller dör. Ett
fuktigt utrymme drar åt sig föda åt spindlarna, t.ex. mygg.
Jag planerar att låta centraldammsugarens utblås mynna ut i
krypgrunden för att värma upp och sänka RF! Fungerar det bra?
Detta varnar vi direkt för då varm och fuktig inomhusluft som blåses in i en
kall krypgrund kan orsaka
kondens och sekundärt allvarliga skador sett till
mögel, och
lukt. Om du har
installerat krypgrundsavfuktare med kontinuerlig undertrycksventilation och
krypgrundsisolering mot mark samt grundmurar kan din lösning vara mycket bra
och ge den effekt som det syftas på. Tänk också på att ha ett extra
hepafilter till centraldammsugaren så att du inte tillför en massa damm och
mögelsporer till krypgrunden, då kopplat till utblåset. Om krypgrunden varit
mögelangripen rekommenderar vi inte alls att dammsugarens utblås kopplas dit
då man under dammsugning skapar ett övertryck i utrymmet, som i sin tur kan
få kvarvarande
mögelgift att komma upp i bostaden. En lösning för att undvika övertryck
kan vara ett motorspjäll som öppnar en rejäl ventil i krypgrundsmuren då
dammsugaren sätts igång.
Vi ska bygga till vårat hus och funderar på att anlägga
platta på mark.
Nu är det så att tre ventilationshål från krypgrunden finns i den del av
grundmuren som plattan kommer att ligga emot. Kan man dra ventilationsrör
från krypgrunden ut genom plattan (4,5m lång). Finns det något annat att
tänka på vid sådant tillbygge?
Om vi börjar med frågan om rören genom plattan så riskerar man
kondens samt mögel i dessa rör, även om de ligger inbäddade i cellplasten,
som ska ligga under plattan. Uteluftsventilationen genom rören kan också
kyla ned plattan och skapa köldbryggor. Förutom det så bör man idag planera
in att en avfuktare kan behövas i krypgrund och hus som innan tillbygge
fungerade tillfredsställande ur fuktsynpunkt. I övrigt kan området som
utgörs av platta i anslutning till grundmur vara mer fuktbelastat, antingen
för att man inte kan få tätt från markfukt vid anslutningen eller för att
krypgrunden och/eller muren blir svalare än innan. Vill ni fortsätta med att
ventilera krypgrunden, se då till att hålla noggrann uppsikt och lös inte
saken genom rördragningen som ni funderar på. Vi kan inte ge några övriga
ventilationstips eftersom det är så vanligt idag att uteluftsventilerad
krypgrund far illa. Experimentera gärna, men som sagt, var beredd på att det
ej fungerar som tänkt.