Vid svårare fall av lukt i hus kan det vara förgäves och ogjort arbete med renovering av ytmaterial i huset. Finns primär luktkälla kvar sätter sig ånyo lukt i de nya ytskikten.

Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljölagen och Socialstyrelsen talar tydligt om att lukt i hus inte får negligeras, utan istället ska utredas och vid behov åtgärdas. Detta då hälsorisker kan bli följden.

Våra luftrenare med biokatalys kan både förebygga och sanera olika lukter. Dock ersätter de inte sanering eller avfuktning där det behövs. Hör med oss om ditt behov av luktsanering. Vi guidar dig fram till hållbara lösningar.

Lukt i hus - Sammanfattning av lukter

Olika varianter av lukt i hus är vanligt. Vissa lukter kommer från de boende och deras direkta aktiviteter, andra från huset. I båda fallen kan lukten t.o.m. vara skadlig genom att innehålla olika mer eller mindre giftiga ämnen. Troligen är det så att upp till 40% av villabeståndet i Sverige har ohälsosamma luktproblem kommande från huset. Läs också mer under elak lukt för hjälp att spåra orsaken. Här ges en sammanfattning om olika lukter.

Mögellukt - Lukt från mögel

Lukt från mögel s.k. mögellukt är kanske den allra mest till hus förknippade lukten. De gasformiga ämnena från möglet är högst flyktiga och tar sig lätt in i den miljö där man vistas. Tyger, plast, trä, kartong, skumgummi, hår m.m. kan bli luktsmittat vilket betyder att lukten färdas från angreppsstället och sätter sig mer eller mindre fast i andra material, varvid den kan vara svår att få bort. Många av dagens hus består av ett antal "stängda" håligheter, likt väggar och bjälklag. Har det någonstans i dessa hålrum blivit för fuktigt så kan möglet och dess lukt spridas i mängd även genom mindre luftpassager. Därför kanske inte lukten slipper in i själva huset exakt på det ställe där möglet gror. Detta kan vara ett problem vid inspektion och anlitande av mögelhund. Därför är det av högsta vikt att inspektören samt hundföraren kan sin sak och är byggnadstekniskt bevandrade. Under kategori mögel och rötsvamp har vi även skrivit om hussvamp som kan lukta som champinjon då angreppet blivit mer omfattande.
Läs också om mögel i hus.

Mögelbakterier - Lukt av geosmin

Denna lukt går även under benämning jordkällarlukt. Mögelbakterier kan beskrivas som ett mellanting mellan mögel och bakterie. Gasen som bildas kallas geosmin och luktar unket och ibland fränt. Geosminluktsmitta sätter sig obönhörligen fast i många material och kan i värsta fall bli svår att få bukt med då t.ex. all isolering intill luktkällan kan behöva bytas ut. Det kan innebära att t.ex. isoleringen ovanför krypgrund måste tas bort efter ett omfattande mögelbakterieangrepp. Marken i krypgrund kan lukta starkt av geosmin och partiell utsugning av markmaterial kan behövas jämte mögelsanering med saneringsvätska. Mögelbakterier kan avge endotoxiner som är en hälsofara.

Tryckimpregnering - Kemisk lukt

I synnerhet under 70-talet och en bit in på 80-talet användes tryckimpregnering flitigt i syllar, reglar, väggstommar och faktiskt ibland som panel på husen. När tryckimpregneringen före, under eller efter husets uppförande fuktats upp kan den börja avge kemisk lukt som påminner lite om mögellukt. Intensiteten i luktförnimmelsen kan vara allt från svag till stark och påträngande. Likt geosmin handlar problemet ofta om skarp luktsmitta som även kan kännas i huden efter bara någon minuts exponering. Färgen på det behandlade virket brukar vara svagt eller tydligare grönaktig, särskilt grönt blir det då det ömsom blivit fuktigt och ömsom torkar ur, likt det kan göra i en krypgrund under de olika årstiderna. Med fukten vandrar tryckimpregneringens kemikalier ut till ytan på träet. "Tryckt" virke utomhus (altaner, stolpar etc.) får i regel inte den skarpa kemiska lukten som inbyggt sådant. Därför kan man inte likt vissa inom branschen "huskunniga" gör avfärda att lukt kan förekomma från denna typ av antimögelbehandlat konstruktionsvirke enbart genom att gå kring och lukta på dylikt ute.

Åren mellan 56-78 användes tryckimpregneringsmetoden där nedanstående kemikalier tyvärr användes. Preparaten som användes gick t.ex. under varunamn BP Hylosan och KP Cuprinol, där den senare var mest använd.

Pentaklorfenol - Osynlig lukt

Osynlig lukt kan tyckas vara ett besynnerligt uttalande. Det vi menar är att Pentaklorfenol (PCP) till skillnad från andra tidigare typer av träbehandling inte direkt färgar virket, men ändå efter ett tag i ett fuktbelastat hus börjar avge lukt. Pentaklorfenoler användes mycket flitigt med början under 30-talet för skydd av vissa textilier främst för utomhusbruk och för att skydda trä från angrepp av mögel (blånad) och röta. -78 upprättades ett svenskt förbud för användning p.g.a. de starkt giftiga egenskaperna. Nämnas ska att giftet spreds i mängd, över 110.000 ton brukades i Sverige de sista 15 åren det var tillåtet att använda av såväl företag som av privatpersoner. Mycket återfinns idag i våra hus.
Undantag har funnits där man tillåtit försäljning av PCP-innehållande medel mot skadeinsekter som husbock och mot rötsvamp i hus något år efter -78. Pentaklorfenol som begrepp innehåller ett flertal giftiga ämnen såsom dioxiner och PCA (Pentakloranisol). PCP, detta natur- och hälsofarliga impregneringsämne kan av naturliga lösningsmedel och faktiskt även av mögel brytas ned till närliggande "kloranisoler och fenoler", också dessa skadliga. Vi har en teori att det i olika träslag förekommer varierande grad av ämnen (terpener, formaldehyd etc.) som har förmåga att reagera med PCP vid vissa fuktkvoter och att det i denna reaktion uppkommer lukt, samt att mögel kanske också kan lösa ut lukter då det angriper den behandlade träytan. Det senare med mögel låter vi dock vara osagt då vi i stort sett varje vecka ser och känner lukten av pentaklorfenol-behandlad syll m.m. utan att det okulärt kan upptäckas mikrobiellt angrepp (mögelangrepp). Lukten brukar vara mycket framträdande då man sågar i eller på annat sätt öppnar upp träet. Det talar för att lukten finns även utan att mögel har varit utlösande faktor.

Spånskivor kan också innehålla de toxiska ämnena då hyvelspån pressats samman till skivor som sedan använts till husbygge.

Viktig information är den att PCP länge klassats som misstänk cancerogen och ansetts som mycket giftig vid direkt exponering eller inandning, såväl i hög som lägre dos och i kortare samt längre tidsrymd. Idag har allt fler "institutioner" sagt att man inte längre misstänker cancerogenitet utan istället fastslår att cancer och andra allvarliga hälsosymptom kan utvecklas vid här nämnd exponering. Potentialen för allmän skadeverkan är sådan att hus med denna lukt kan bli s.k. sjuka hus där de boende far illa.

Tyvärr förefaller Naturvårdsverket agera "målvakt" genom att i sin rapport 5911 (ISBN 978-91-620-5911-8) om Pentaklorfenol och dylik lukt i hus uppge att det  sannolikt inte kan utgöra någon hälsofara eftersom koncentrationen i inomhusluften enligt dem är låg. Naturvårdsverkets uppgifter kan enkelt dementeras genom sunt förnuft och en sökning på Internet där senaste forskning klart och tydligt talar om vad vi utsätter oss för i aktuella hus. Sök på begreppen "pentachlorophenol" och pentachlorophenol + cancer". Genom denna sökning finnes till det kemiska ämnet relaterad information. Vi befarar att vissa tyvärr delvis vill "lägga locket på" kring detta allvarliga miljögift. De ansvariga bakom rapporten är Dr. Evalena Wikström-Blomqvist och Civ. ing. Jöran Jermer, enligt rapporten arbetande för SP.

Cuprinol - Elak lukt

Cuprinol delar egenskaper med tryckimpregnering och Pentaklorfenol då blandningen för träimpregnering kunde bestå av samma ämnen, samt andra sådana såsom arsenik, koppar, krom, kreosot m.fl. Cuprinol kan upptäckas genom den gröna eller bruna färgnyansen på och i träet. Lukten kan beskrivas likt de två andra ovanstående som kemisk eller elak. Kan vara lite lik mögellukt.

Lukter av formaldehyd och terpener

Formaldehyd samt terpener är välkända lukter i synnerhet då man använder nytt virke och olika av spån samt träfiber sammanpressade skivor. Avgivningen av lukten kan ske under förhållandevis långa perioder efter nyfabricering eller renovering av hus. Somliga tycker att det luktar nytt och fräscht medan andra upplever lukten mindre positiv. Hälsoeffekterna är minst av arten sensibiliserande och allergiframkallande. Mätvärden som visar på förhöjda halter kan vara en indikation på fuktskada som i sin tur kan göra att man befarar mögel i huset.

Gammal huslukt

Äldre hus behöver inte vara fuktskadade för att material ska avge odörer. Exempel på sådant som vanligen luktar är tjärpapp, gammal golvbeläggning som korkmatta, linoleummatta och asfaboard som satts i ytterväggar, som blindbotten i krypgrund och torpargrund. Just linoleummatta och andra mattor kan ha lagts i lager på lager och lukt kan då lättare uppstå. En sliten linoleummatta kan då den svabbas eller blir blöt lukta spy eller som sur disktrasa. Finns fuktskada kan kraftigare icke övergående odörer finnas. Lukterna i ett gammalt hus kan variera med årstid och väderleksförhållanden, precis som övriga husluktsupplevelser.

Sommarstugelukt

Sommarstugor och fritidshus är välkända för att lukta mindre bra. Det första man ofta tvingas göra i en sommarstuga är att vädra ur ordentligt inför varje vistelse där. Sommarstugelukt brukar sedan följa med hem till permanentboendet i kläderna. Själva lukten kan bero på ovanstående gammal huslukt men övriga på denna sidan uppräknade anledningar gör sig vanligen också gällande.

Luktande mattlim

Lim som i kontakt med betong i platta på mark kan bli för fuktigt och också utsättas för den fuktiga betongens nedbrytande alkali. Lukt lite förvillande lik mögellukt är en klar indikator på ett fel som kan leda till att huset kan kallas sjuka hus, där man far illa av kemiemissionen från mattlimmet. Ett i luften mätbart indikatorämne är 2-Etylhexanol som enligt Försvarets Forskningsanstalt FOA kan vara sensibiliserande redan i koncentration om 6µg/m3 luft. Det gränsvärde som mer generellt anses som högsta tillåtna, trots FOA´s utlåtande, är 10µg/m3.

Plastmattelukt

Plastmattor har en beståndsdel som gör att de är någorlunda mjuka och formbara. Denna mjukgörare ofta kallad Ftalater kan påverkas och brytas ned av fukt, alkali, vissa lim och av flytspackel. Följden brukar vara en påtaglig lukt som av någon söt och stickande karaktär. Även här kan uppmätas 2-Etylhexanol samt ibland TXIB, Texanol och N-butanol. I övrigt är ftalater av mycket forskning att döma giftigt. Det pågår idag (2011-04) bl.a. vid KTH försök till framställande av icke hälsopåverkande mjukgörare till plaster.

Flytspackel

Flytspackel, i synnerhet av äldre protein- och kaseininnehållande sort kan sälla sig till gruppen "lukt i hus". Man kan vid flytspackelproblem orsakade av fukt och alkalisk nedbrytning känna en otrevlig unken råare doft, eller rent av kan ammoniak bildas. Inte heller detta är bra att vistas i vid för höga luftkoncentra-
tioner.

Betonglukt

Fuktig betong kan lukta på ett speciellt sätt. Tänk dig en fuktig källare utan mögel eller andra störande lukter. Kan kanske benämnas som "skyddsrumslukt", där det finns stora betongytor under mark, vari fukten kommer ifrån. Denna lukt kan också kännas från murstock då man sätter igång att elda för säsongen eller eldar icke frekvent.

Skorstenslukt

Om det regnar ned i rökgångarna i en använd skorsten kan det lukta mycket illa in i huset. Kan beskrivas som sur stank. Rekommedation är att ha skorstenshuv och  se till så murstocken genom värme regelbundet avfuktas, särskilt under sommarperioden och andra regniga perioder.

Avloppslukt

I avloppsbrunnar kan det bildas bakterier som i sin tur vållar lukt. Dunstar vattnet i golvbrunnens vattenlås kan direkt avloppslukt komma in i huset. Bakteriehärdar av detta slag kan vara hälsovådliga. Bra och miljövänligt är att med jämna mellanrum hälla kokhett vatten i golvbrunnar och i övrigt rengöra toalett, handfat samt utrymme under badkar och duschkabin regelbundet.

Lukt från isolering

Fuktig eller blöt isolering kan lukta. Karaktären är lite varierande beroende på vilken isolering man återfinner vid inspektion. Unken doft och kattkisslukt kan vara framträdande. Formaldehyd och andra aldehyder samt 1-Butanol m.m. kan utlösas från fuktskadad isolering. Samtidigt kan mögel få fäste i isoleringen och en speciell typ av mögellukt kan då kännas. Det är inte bara isoleringen i golvbjälklaget och i väggarna som kan lukta, utan även den som finns i bjälklaget upp till vind.

Husdjurslukt

Husdjur är välkända för att inte alltid lukta så gott. Om inte djuret i sig avger kroppsodörer så kan dess urin och avföring göra det riktigt rejält. Ett exempel är kattkiss som har en väldig förmåga att sätta sig djupt in där katten behagat att göra sina behov. Ytterligare vanlig husdjurslukt är från blöt hund.

Döda råttor, möss och musurin

En död råtta eller mus i huset kan förpesta tillvaron genom liklukt som kan avges över ganska lång tid. Urin från dessa gnagare kan också lukta illa. De gillar att bygga bo i och bana väg genom isolering. Fuktig isolering kan som nämnt lukta och blir den uppfuktad genom musurin blir stanken etter värre. Härjningarna i huset kan öppna luftpassager så att man får in mer lukt via springor mellan golv och vägg, tak och vägg samt vid genomföringar för rör. Har en mus varit inne och kissat i huset kan humlor (hushumla och stenhumla) sedan attraheras av lukten och bygga bo där. Om det ettåriga humleboet senare blir fuktigt kan somliga insekter dras dit samtidigt som mögel finner näring i resterna. Musurin kan vara allergiframkallande.

Fladdermusurin

Om fladdermöss kan ta sig in på vind så kan deras (särskilt hanarnas) avgivna urin, könssekret och saliv lukta väldigt skarpt. Just sekretet och saliven använder de för att imponera på sina honor, genom att med vingrörelser sprida ut det i luften. Kontaminering av vindsisolering m.m. kan ske och lukten kan kännas ner i bostaden.

Röklukt

Röklukt från tobak och även från eldning i öppen spis, braskamin, vedpanna kan sätta sig ordentligt fast i huset. Cigarettrök är jämte kattkiss några av de mest svårsanerade lukterna, bortsett från kemikalie- och antimögelbehandlat virke som omnämns ovan, vilket vi anser vara det allra värsta som kan drabba en husägare, eftersom saneringskostnaderna kan bli mycket höga.

Rengöringsmedel

Olika rengöringsmedel innehåller t.ex. limonen som luktar lite likt citrusfrukt. Många tycker att lukten påminner om nystädat och anser då att den är positiv. Dock har det visat sig att limonen kan vara allergiframkallande och utlösa astmaattacker.

Kroppsodörer

Inte att förglömma är våra egna kroppsodörer som kan vara ettriga i sin framtoning de också. Äldre människor tenderar att transpirera mer salter och gammal svettlukt kan sätta sig ordentligt i husets invändiga ytmaterial.

Ventilationslukt

På senare tid har det blivit lagstadgat att hus ska ha en viss grad av ventilation. Detta löses genom långa spirorörssystem som brukar vara kopplade till ett ventilationsaggregat för återvinning, s.k. FTX. I ventilationssystemet kan lukt från mögel, bakterier och dammsediment ventileras ut i rummen, om underhållet eftersätts, vilket är vanligt förekommande. Även om lukt inte ventileras ut i huset så kan luften från ventilationen vara starkt förorenad.

Diskussion

Vi kommer här att uppdatera med vidare diskussion kring lukt i hus. Koppling till sjuka hus kommer t.ex. att stärkas med referenshänvisning till olika källgranskade framstående och pålitliga källor. Det anser vi behövas då det idag finns ett antal s.k. "nej-sägare" som dementerar att sjuka hus kan påverka hälsan allvarligt. Ett exempel på detta finnes i texten här.