När luktar det illa i hus och varför

En förklaring kring olika förhållanden kan göra det enklare att både spåra och förstå varför det kan lukta illa i ett hus. Till att börja med måste det inte finnas mikrobiell skada som bakterier, jäst eller mögel för att lukter ska kännas. Det kan räcka med att olika sorters byggmaterial blir fuktiga och att det finns ställen i huset där luft eller fukt mer oönskat kan passera från konstruktionsdetaljer in i rumsluften. Viktigt vid luktspårning är också kunskapen att det i ca. en miljon svenska hus finns kemiska träskyddsbehandlingar som kan lukta illa.

Lukt under vintern

Vintertid då det är minusgrader under längre tid sker normalt naturlig avfuktning av en normalstor krypgrund, som under en villa, då den absoluta fuktigheten i luften är relativt låg och att fuktlast som från regn uteblir. Till viss del kan samma uttorkande effekt ske vid äldre typ av platta på mark, särskilt om grundvattennivåer under huset sjunker och där regnvatten annars under sommaren påverkar. Ren materiallukt och lukt från mikrobiella skador kan därför minska från dessa konstruktioner. Dock ändras uppvärmningsförhållandet i huset vilket kan medföra att det skapas undertryck som drar upp lukten från grundkonstruktionen upp i vistelsezon där man reagerar på att det helt plötsligt luktar illa eller att lukten tilltar. Läs mer om hur man via fläkt och avfuktare kan vända luftflödet att inte längre gå från krypgrund och källare upp i husets olika rum.

Mer om hur lukt, mögel och bakterier transporteras upp från krypgrunder till bonendemiljön står omtalat på sidan Krypgrund - Inomhusmiljö.

På vintern torkar naturmaterial ut och då fukt försvinner sker en avsvällande effekt med följd att glipor kan bildas där luft och lukt letar sig upp i huset. Samtidigt finns det åtminstonde under vinterns första del högre fuktkvot i t.ex.  golvbjälklaget över både krypgrund och platta på mark där det inte installerats avfuktare eller ventilerat golv. Då naturlig avfuktning sker under kall årstid drar materialbunden fukt med sig luktande partiklar via glipor och bostadens undertryckseffekt upp i huset.

Det är inte hela huset som via naturlagar avfuktas under vintern. Varm inomhusluft strävar efter att stiga uppåt och den fukt som alstras i hemmet kan därför tryckas upp på vind eller ut i väggar där ny fuktskada eller återuppfuktning av sådan kan bli följden. Eftersom det likt vid avfuktning och upptorkning av golvbjälklag även kan uppkomma glipor i bjälklaget till vinden så ges också här passage för illaluktande föroreningar, vilka under vissa förhållanden som uppfuktning i högre koncentration än annars kan kontaminera luften. Här tänker vi bl.a. på mögelsporer och andra av möglets metaboliter som kan finnas i vindsbjälklagets isolering eller mot vindens yttertak där det bildats köldbrygga.

Vårlukter

Som här beskrivet sker avfuktning av vissa delar av hus under kall period. Det innebär också betydande nedkylning av platta utan isolering, grundmurar och mark kring och under huset. Då snösmältning, vårregn, ökad temperatur och luftfuktighet snabbt ändrar förhållandena hinner inte vissa av husets köldbryggor med p.g.a. värmetröghet. Det kan på och i närheten av grundmurarna bli väldigt fuktigt. Den ökade fuktlasten medför att det kan lukta illa från material, mikrobiellt angrepp och kemikalieskada. Gliporna har ännu inte slutit sig och luftpassager finns normalt på en del ställen. Till detta brukar det under våren blåsa nordanvind. Just åt norr, nordost och nordväst brukar det vara vanligt med fuktskador i husets grundläggning, just av anledning att solen inte kan ge tillräcklig avfuktande effekt åt dessa väderstreck. Vind från nordost de s.k. ryssvindarna pressar in lukten i huset. Skillnader kan också kännas under hela året i hur pass illa det luktar mellan högtryck och lågtryck där lågtryck med sämre väder brukar vara det mer luktframkallande förhållandet, samt även vid växling mellan de olika tryckförhållandena.

Sommar- och höstlukt

Sommar och höst är de årstider som generellt sett betyder högst fuktlast mot våra hus. Här nås temperaturer som ger mögel, bakterier och jäst en chans att tillväxa i god takt. Lukten kan därför i hus med mer omfattande skada kännas tydligt. Öppna fönster och vädring i övrigt kan göra att man ändå inte märker av att det luktar illa, eller att lukten späds ut med den ökade ventilationen. Här är det normalt inte uppvärmningssäsong och det råder därför mer ett nolltryck så att det inte är undertryck i bostaden. Det kan i vissa hus med bristande ventilation göra att luften inomhus inte byts ut. Det luktar då i regel mer illa i huset oavsett om det finns fuktrelaterad skada eller inte.

I starten på uppvärmningssäsongen finns rejält med fukt i huset. Med uppvärmning och undertryck når man förhållanden som redan här beskrivits. Ett exempel som ger bättre förståelse är då man sätter igång att elda så att murstocken blir varm. Det luktar normalt "fuktigt murbruk" ett bra tag innan murstocken via värmen blir uttorkad.

Om vi ser till lukt från mögel, s.k. mögellukt så kan sådan variera från ett angreppsställe utifrån flera olika faktorer. Mögel som har rätt förhållanden för maximal tillväxt behöver inte lukta så illa. Luktvariationer ges också beroende på vilket näringssubstrat möglet har att växa på och av. Är mögel på något sätt stressat kan det lukta väldigt illa. Lukten kan då likt vid kemikalieskada sätta sig i kläder.

Viktiga tillägg

Lukt i hus kan vara svårt att utan kunskap förstå, spåra och sanera. Vi har lagt ut en del värdefull kunskap som kan hjälpa dig att ringa in vad det handlar om och göra både egenkontroll samt luktsanering, eller kontrollera att de entreprenörer som anlitas verkligen förstår vad de gör.

Lukt i hus är allt annat än entydigt om man beaktar alla de olika förhållanden som påverkar hur mycket lukt som kan komma in i bostaden. Denna sidan är i den aspekten inte fullständig.




Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer.