Människan och mögel - kortfattat historiskt perspektiv
Det framkommer av gamla skrifter att
mögel och dess negativa inverkan
på människan var känt redan i det antika Grekland. Dock kunde man förr inte
förklara vad denna mikrobiella tillväxt uppkom av och bestod utav.
Vidskeplighet och tro på oknytt gjorde att man i bostäder med mögelangrepp
först tvättade bort möglet. Återkom angreppet så var det inte ovanligt att
huset övergavs eller revs.
Ursprungligen lade man golv direkt mot mark men frångick detta då mögel lätt
uppkom. Istället byggde man upp regelverket på stenar och
torpargrunden såg dagens ljus.
För att slippa oknytt i utrymmet slängde man ofta ner vassa föremål, såsom
glasskärvor, metallbitar, knivar etc.
Det verkar som om kunskapen man förr besatt gällande hur och var byggnader
som bäst skulle uppföras för att slippa mögel glömdes bort.
Platta på mark,
vilket liknar ursprunglig golvläggningsteknik återupptogs med mögeldrabbade
hus som resultat. Torpargrunden tilläggsisolerades vilket även orsakade
mikrobiella angrepp.
Med facit i hand och högteknologisk utrustning vet vi nu att vara både
uppmärksamma på och försiktiga gällande mögel. Alla skadeverkningar på
människan är inte kända, men forskningen gör framsteg, som i sin tur pekar
på att vi bör vara mycket försiktiga i all kontakt med mögel i byggnader.
Klimatförändringen kommer medföra att vi här i nordligare breddgrader får
mycket mer problem med mögel. Våra träd och växter har inte samma skydd mot
mikrobiella angrepp som växtligheten i sydligare breddgrader. I sydliga
breddgrader råder ett mer eller mindre konstant varmt och
fuktigt klimat, vilket kräver ett
ökat skydd hos såväl växter som människa.
Återstående problem att lösa är hur vi ska kunna bygga energisnålt och
mögelsäkert på samma gång.