På uppdrag av regeringen har Boverket genomfört en större undersökning av 1.800 hus och byggnader i Sverige. Man fann grava problem i form av fuktskador, mögel och emissioner, som i hela 38% (ca. 718.000 hus) av det totala byggnadsbeståndet anses kunna påverka inomhusmiljön så pass att det kan medföra hälsoproblem. Rapporten som utlämnades 110208 gavs namnet Betsi 2009 och är en uppföljare till tidigare genomförd Elib -91-92. Delrapporter har utgivits och fler sådana kommer enligt uppgift.

Hela 150 sidor lång är rapporten, beskrivande en tung situation med många hus där fukt och mögelskada fått grepp. Vi kommer att utvärdera rapporten vidare och kommentera via denna och andra sidor.

Vi har under ett antal år informerat via Internet samt fri support och försökt nå ut till husägare med information om olika riskkonstruktioner och vad som händer när dessa utsätts för fukt. Resultatet av rådande fuktlast är tyvärr i ett mycket stort antal av husen, kanske ända upp till 75%, i synnerhet då man ser till vind och krypgrund fuktskada som leder till mögel och i en förlängning även ett ohälsosamt boende. Ett antal andra företag inom branschen sanering och avfuktning har verkat på samma sätt och oförtrutet kämpat för att få gehör både från regeringshåll och de som äger samt förvaltar hus. Bl.a. har vi skrivit samman en text om att ansvariga för godkännande av olika byggnadskonstruktioner, materialtillverkare och entreprenörer måste tänka om och ta hänsyn till fukt och mögel. Den texten finns under fukt i hus – skola om systemet.

Betsi bra men för sen

Att Boverket genom regeringsbeslut äntligen genomfört Betsi är bra och kommer troligen i framtiden leda till bättre och säkrare boende där man slipper grava konstruktionsmissar som indirekt skapar mögel. Dock kommer rapporten för sent sett till de som måste renovera sina hus för stora belopp samt kanske fått sin hälsa förstörd till på köpet. Det Betsi beskriver, den procentuellt höga andelen fuktskador som påverkar miljön negativt kan i många av fallen översättas med uttrycket sjuka hus. Ett sjukt hus kännetecknas av just emissionsavgivning och mögel beroende på fukt och fuktskada, som leder till allergi och sjukdom. Sjuka hus har nu börjat ge sig tillkänna, förutom p.g.a. krypgrund, platta på mark och vind, även i husen med enstegstätad fasad. Denna senare riskkonstruktion har Boverket också noterat i Betsi. Man räknar med att det i de mer akut drabbade fallen kommer totalt kosta kring 101 miljarder att åtgärda. Summan anges alltså inte med beräkning för de husen där mögel och andra fel finns vilka ej ännu påverkar inomhusmiljön. De faktiska åtgärdskostnaderna skulle om alla problemhusen var inräknade stiga avsevärt.

Boverket om krypgrund och vind

Det konstateras i Betsi att krypgrund likt i Anticimex rapportering om krypgrunder från 040907 mycket ofta uppvisar för höga fuktvärden som lett till fuktskada, mögel och lukt. Det har skrivits spaltmetervis om hur en krypgrund fungerar och vad fuktlasten och möglet beror på. Detta avspeglas klart i Betsi då Boverket här har greppat problemställningen både till beskrivning och förslag om åtgärder. T.ex. rekommenderas installation av avfuktare.

Riskkonstruktionen vind är det värre ställt med. Här har de inte riktigt konkret satt fingret på alla de faktorer som utlöser vindsmögel utan är klart mer svävande. Kanske beror det på att krypgrund tidigare än vind utpekades som risk och forskningen i ärendet kommit längre. En annan tanke som slår oss är att Boverket om de klart säger att isolering och tilläggsisolering av vind är ett riskmoment går emot sig själva eftersom de står bakom den s.k. Energideklarationen där man kan få rådet att tilläggsisolera sin vind för att dra ned på energiåtgången i hushållet. Ett solklart exempel på detta är foldern “energideklaration_investering.pdf” som går att ladda ned via Boverkets sida. Där skriver de:

“Helst ska vi inte göra om misstagen från 1970-talet, när vi isolerade fel och skapade sjuka hus. … En av de mest lönsamma åtgärderna är att tilläggsisolera vind-bjälkslaget … Vi hanterar byggregler och informerar om energideklarationen … som styrmedel för att minska byggnaders energianvändning, utan att det försämrar husets egenskaper.”

Boverket står (skenbart?) utan adekvat kunskap om hur en vind fuktrelaterat fungerar, trots att både bondepraktikan i form av husägare och fukttekniker samt gedigna forskningsrapporter talar samma språk; Isolera din vind mer och du kan lättare få mögel då vindsklimatet blir kallare och fuktigare än annars. Vidare i Betsi står det att man inte kunnat mäta sig fram till att mer isolering skulle förvärra klimatet på vind och att de därför tvekar till om tilläggsisolering är fel. Samtidigt skrivs att 83 av totalt 95 fuktskadeutredare redan 2001 ansåg: “Fuktproblem kommer efter tilläggsisolering av vindar.”

Ytterligare miss har gjorts då åtgärdsförslagen för vind inte inbegriper att vindsavfuktare av lämplig sort kan användas i förebyggande och akut läge. Istället ges förslag om att täta vindsbjälklaget så att fukt inte kommer upp på vinden samt att förbättra ventilationen i huset och på vinden (om vindsventilationen är igensatt). För det första hjälper det långt ifrån i alla fall att täta vindsbjälklaget och ventilera mer i huset. Till lika diskuteras det massmedialt inte utan fog om ventilation av vind hjälper eller stjälper. Den erfarenhet vi har av vindsventilation är den att man kan hamna i “moment 22” vid laboration av ventilationsgraden. För mycket ventilation ser till att vinden blir kallare och fuktigare. För lite ventilation kan också medföra en fuktigare vind. Det kan vara omöjligt att finna rätt luftomsättning för vind utan att ha en behovsstyrd fläkt inkopplad. Trots behovsstyrningen kan man inte fullt ut garantera en vind fri från fukt och mögel. Boverket säger också i Betsi att saneringsvätska kan brukas om mögelsanering krävs på vinden. Vidare talar man inte om att det finns en återkommande risk att bruka saneringsvätska utan att sedan säkerställa vindsklimatet med avfuktare. Saneringsvätska är ingen långtidsverkande åtgärd utan kan ånyo få mögel att gro och i värsta fall ännu mer än innan saneringen, om man inte stadigvarande ser till att sänka den relativa fuktigheten till säkra nivåer. Mer om det fenomenet under saneringsvätska – avfuktare.

Vi anser att det utan dröjsmål behövs en ordentlig revidering av energideklarationen avsett tilläggsisolering för att mögel i hus inte ska eskalera.

Boverket säger i Betsi att de som förslag inte tagit upp alla lämpliga åtgärder som finns åtkomliga på marknaden.

Hälsoaspekter av fukt och mögel

Riktigt bra är att Betsi behandlar ämnet sjuka hus och de hälsoaspekter som kan råda då man arbetar eller bor i ett sjukt hus. Här tas viktiga faktorer, forskning och gällande lagar upp.

Mer kommer från vår sida kring Betsi så fort tid blir över. Det är en gedigen rapport som övergripande måste ses som oerhört viktigt, trots delmissen kring vindarna.

Man ska som läsare vara medveten om att en undersökning av denna storlek är oerhört komplex och därför kan innehålla felaktigheter och osäkerhetsfaktorer. Det är dock nu taget ett mycket viktigt och stort steg emot uppsäkring av nybyggnation och åtgärder av våra nuvarande byggnader samt hus.

Uppföljning 2016

Forskare har tittat på statistik etc. från BETSI och nu funnit att vuxna som vistas i hus med fuktskador uppvisar högre frekvens av astma, rinit och luftvägsinfektioner. Samtidigt har det även forskats vidare i projektet BAMSE där man säger att barn som utsätts för mögel i lägre ålder oftare får astma under uppväxten. Både barn och vuxna får astma av fuktskador och mögel.

Uppföljning 2018

Vi har nu gjort mer djuplodande undersökning och sammanställning om vari problemen med sjuka hus bottnar. Får tyvärr fram att det föreligger flera allvarliga samhällsfel, vilka inte rättas till trots att flertalet politiker inför regeringen framfört hur illa det står till. Korruptionen kring mögel i hus – Nu blåser vi locket

Ladda hem information från projektet BETSI här:
– Boverket – Så mår våra hus (pdf)

Läs också relaterad skrift:
– God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel (pdf)

Uppdaterad 2019-05-20