Invandrarfrågan och rådande flyktingsituation debatteras hårt. Något vi tycker i stort missats är det faktum att en del invandrare och flyktingar tvingas bo i hus med mögel. I Sverige finns mycket tydliga lagar att följa för den som ansvarar för arbets- eller boendeklimatet i en fastighet.

Fuktskador och mögel är inte tillåtet att lämna utan snar åtgärd. Dock är det så att myndigheter länge gjort medvetna undantag gällande dessa lagar. Ett exempel är de många skolbarn som utsatts för dålig lärande- och arbetsmiljö p.g.a. skolornas många gånger erbarmligt dåliga skick. (1)

Under 2015 har läget skärpts upp något då man tagit skolmiljön på större allvar. Vi ser ändå det gamla tystande mönstret ligga kvar, där man från ansvarigt håll vill sopa problemen under mattan.

Fastighetsskicket i Sverige är totalt sett i stort behov av renovering. Mångmiljardbelopp behövs omgående för åtgärdande. Pengarna och/eller viljan som krävs finns inte.

Olika vägar för att komma ifrån kostnader söks så långt det går. Här spelar svenska läkare samt inomhusklimatforskare stor roll och agerar i vissa fall uppenbart som målvakter, uttalande i ärendet att mögel och andra typer av fuktskador inte kan skada. Detta trots att man evidensmässigt ser fler sjukdomsfall i dessa ärenden och att man påtalar den potentiella skaderisken i sin mer allmänt hållna information som ges på annat håll. (2-4)

Mögel i hus

Det finns många orsaker till mögel i hus. (5) I regel är äldre fastigheter, särskilt i kommunal regi och de som uppförts under det s.k. miljonprojektet (17) eftersatta. Ett exempel är det icke situationsunika Rosengård i Malmö där man 2009 ställde krav på sanering och renovering.

Tidsfrister för åtgärdande gavs om upp till fem år trots mycket omfattande mögelproblem i vissa lägenheter. Forskningsprojekt startades där man ville utvärdera om mögelsaneringen gav positiva hälsoeffekter, eftersom man såg högre andel av astmatiker etc. i bostadsområdet (6,7)

Invandrartäta bostadsområden verkar misskötas mer än andra, ända fram till bakläxa eventuellt ges från t.ex. kommunernas miljökontor. Vägen fram till reaktion från miljökontoren är ofta mycket lång och svår. Vi har både personligen erfarit och fått in uppgifter som visar att vissa miljökontor och länsstyrelser mörkar allvaret med mögel och fuktskador i skolor, hus och fastigheter.

Invandrare och flyktingar

Tendens finns tydligt att flyktingar och invandrare ibland blir utnyttjade av systemet i stort. Vissa fastighetsägare och samordnare av flyktingboenden bryr sig mer om vinsten än om gällande lagar och värnande om människors hälsa. Här kommer vi tankemässigt in på främlingsfientlighet och rasism.

En person som snabbt blivit storpamp inom flyktingbranschen är Bert Karlsson. Han kastade sig i början av 1990 in i politiken med Partiet Ny Demokrati, vilka var starkt restriktiva till flyktingmottagande och dessutom övergick i främlingsfientliga toner. Idag driver Bert företaget Jokarjo som omsätter mångmiljonbelopp genom asylboenden.

Bert Karlsson bör vara mycket medveten om att mögel i hus är problematiskt och kan ställa till med allvarliga hälsoeffekter. Han stred nämligen 1992 emot statens då planerade nedläggning av Småhusskadefonden. (8) Småhusskadefonden gick under vissa omständigheter in med ekonomiskt stöd till villaägare som drabbats av fuktskador och mögel i t.ex. platta på mark och i krypgrund. Småhusskadenämnden och deras fond lades trots skriande behov definitivt ned 2008.

(9) Bert hamnade nyligen i blåsväder då asylboendet i Hemmeslöv enligt Båstads Kommun var delvis obeboeligt p.g.a. fukt och mögel. Bert slog enligt uppgift ifrån sig och menade att det är fastighetsägarens ansvar att åtgärda problemen. (10,11) Vi kan konstatera att det även måste vara Bert Karlsson själv som ansvarar för att verksamheten drivs enligt lag.

Jag har sedan 1991 löpande tagit del av rapportering om undermåliga asylboenden där det varit sådana brister att omedelbar stängning bort övervägas. Mögel har i dubbel bemärkelse hamnat på tapeten. Det är inte för inte man beskriver mögelskada som allvarlig i inomhusmiljö. Exponering kan leda till bl.a. astma (12,13) och mögelallergi (14). (15)

Vad är det som gör att flyktingar, invandrare, barn och vuxna åsidosätts från gällande lag och demokratisk rättighet att få bo och gå i skolan där det är bra inomhusmiljö? Den troligt största anledningen är pengar. Många fastigheter är i mycket dåligt skick med omfattande fuktskador och mögelproblem. Våra grova beräkningar för renoveringskostnader och saneringskostnader ligger på kring en biljon kronor om man ser till Sveriges hela fastighetsbestånd. Troligen är detta lågt räknat.

Vinstintresset verkar sätta skygglappar, man har sedan flera årtionden inte direkt brytt sig om löpande underhåll utan mer sett till vinst och besparing. När fukt- och mögelskadorna nu via media rullas upp en efter en, för närvarande varje vecka, kan vi se tydligt mönster. Vissa läkare och inomhusklimatförskare berättar att det inte finns några akuta risker i de enskilda ärendena och att enskilda sjukdomsfall och symtombilder ej kan bero på den undermåliga inomhusmiljön. (2-4) Myndigheter såsom Miljökontor, länsstyrelser m.fl. lutar sig emot denna många gånger falska information och kör medvetet på i det villospår som läggs ut.

De som inte klagar utnyttjas. Flyktingar och invandrare har troligen inte integrerats så att de fått reda på sina rättigheter i sak. Somliga drabbade av mögel har också berättat att de inte vågar säga ifrån. Inom vården borde man se de tydliga symtom som så ofta dyker upp vid vistelse i sjuka hus. Fast även här kan vara en återvändsgränd, för vården i stort erkänner inte mögel som sjukdomsalstrare trots riklig evidens.

Tyvärr blir människor som kommer till Sverige inkastade i ett korrupt nepotismsystem redan från början. De hamnar direkt i utanförskap och ett slags vakuum där vissa lagar inte gäller. Se bilden ovan, den röda tegelstensmuren symboliserar det kaos de lyckats ta sig ifrån.

Den blå tegelstensmuren innebär ytterligare rejäla hinder då de väl kommit till Sverige. Integrationen fungerar inte som den borde göra. I stället för ett mångkulturellt blomstrande samhälle når vi genom här aktuella lögner och uteslutande av människovärde ett mångkultursegregerat samhälle, som då folk får reda på sina från myndigheter uteslutna rättigheter kan komma att sjuda av ilska och konflikter. När det gäller sjuka hus och mögel håller etablissemangets tystande bubbla på att spricka.

Det håller helt enkelt inte att vara nej-sägare och strunta i miljöbalkens försiktighetsprincip m.fl. lagar. Kan inte politikerna göra något åt egenhyckleriet måste de lägga vantarna på hyllan och släppa fram andra som vill värna om både våra egna barn samt vuxna och de barn med eller utan föräldrar som flyr hit från krig och elände. Det system som nu verkar, framstår både egenfientligt och främlingsfientligt.

Håller systemet?

Flyktingströmmen ökar och stoppas inte krigssituationen i mellanöstern är det svårt att greppa följderna. Dock ser vi att fastigheter och husrum i Sverige inte kan komma att räcka till. Vad gör man då beboeliga fastigheter har fyllts upp? Risken är att man mer än idag tvingas placera asylsökanden i mögliga och fuktskadade hus som sedan åratal stått tomma och utrymda. Allt fler tvingas också bo på mindre yta än vad ventilationen i fastigheterna beräknats till.

Det kan i sig leda till fuktskador med synlig och/eller dold mögeltillväxt. Ökad fuktlast kan mötas med avfuktare, men det ställer krav på att man ser behovet och budgeterar för det. Bristande ventilation medför förutom ökad fuktlast också sämre luftkvalitet, potentiellt resulterande i ökat ohälsoantal.

Inomhusmiljön kandiderar till att skapa ett av våra största folkhälsoproblem. Vården har svårigheter att möta denna problematik och långt gången misstanke finns om mörkande av hälsoeffekterna. (15) Hur ska vården och vidare bidragssystem kunna klara av ökat tryck?

Sveriges hus- och fastighetsbestånd är generellt sett till skicket kraftigt övervärderat. Fastighetsbubblan bör vara enorm. Tål Sverige det totala tryck som eventuellt kommer? Mer lån kan rimligtvis inte tas för att möta invandringen då det bör finnas tillräckligt med hål att fylla som det är. Invandringen kan sätta prispress uppåt på fastigheter då husrum blir svårt att få, men det åtgärdar inte fukt och mögel.

De som skott och fortsätter sko sig utan att ha tagit ansvar, var finns de idag? Kanske som Joakim von Anka badande i sin pengabinge?

Ska verkligen skattepengar formligen forsa ned i fickorna på de som förser flyktingar med boende? Skulle det inte vara bättre att staten via kommunerna står för arbetet och riktar inbesparingen med sådant system till värnandet om de som inte kan fly från krigen? Samhällseffektivisering måste till i ett vitt perspektiv.

Sittande regering med Löfven i spetsen säger att ekonomin går bra i Sverige. När vi skrapar på ytan ifråga sjuka hus och i synnerhet sjuka skolor får vi se en helt annan bild. Folkhälsomyndigheten och en svensk professor säger som det är, kommunerna har inte pengar tillräckligt och tillsynsvägledande myndighet Länsstyrelsen har inte tillräckligt med personal eller kunskap. Det bör vara så att Sverige är i undantagstillstånd. (19)

Denna artikel får inte på något sätt missuppfattas så att vi på Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB är rasistiska eller främlingsfientliga. Jag är själv politiskt obunden och vill helst se att man tar de goda idéer som finns hos olika partier och bakar samman till ett nytt parti som vänder upp alla mörkade kort och bringar reda i samhällssystemet. Eftersom det verkar vara så politiken styrs från de som profiterar på samhället, än att vara styrd av majoriteten av väljarna.

Men såvitt jag vet finns endast en person i regeringen som arbetar för att begreppet sjuka hus synonymt OBO, Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa ska tas på fullt allvar. Han heter Jan Lindholm. Jan Lindholm har tydligt blivit motarbetad i sin strävan att rätta till systemfelet. Övrig regering har aktivt tystat hans påtalan. (16,17)

Vad kan vi tillsammans göra bättre och hur gör vi det? För det första måste Double Loop Learning och motsvarande strategi likt RISCOM tillämpas, där man går till botten med saker och ting för bästa stadigvarande åtgärdande och framtid. (18,2)

2015-09-23
Uppdaterad 2019-05-21

Referenser

1) Fukt och mögel i skola samt förskola, LFS, 2012.
2) Inomhusklimatproblem fukt mögel miljömedicin sjuka hus, LFS, 2012.
3) Sjuka hus Är Gunilla Wieslander och Dan Norbäck tillförlitliga, LFS, 2013.
4) Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler, LFS, 2015.
5) Mögel i hus – Varför mögelangrepp lätt kan starta, LFS, 2008.
6) “Sjuka” lägenheter och sjuka barn. Förbättras barnens hälsa när fukt- och mögelskador i miljonprogrammets lägenheter saneras?, Formas, 2010.
7) Rosengård i Malmö, AMM i Uppsala.
8) Mögel tvistefråga i nyd. Bert Karlsson går emot förslaget om avskaffad husskadefond, DN, 1992.
9) Vem tar ansvar för mögel i hus, LFS, 2007.
10) Bert Karlssons asylboende kan stänga efter mögellarm, SVT, 2015.
11) Flyktingar evakueras från Bert Karlssons boende, SVT, 2015.
12) Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS, 2013.
13) Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS, 2013.
14) Mögelallergi – Allergi mot mögel, LFS.
15) Mögel – dess hälsoeffekter och symptom, LFS, 2006.
16) Mögel och Sjuka Hus – Finns forskningsanslag, LFS, 2011.
17) Mögel och mögelgift – Varning för Mygel-Sveriges subsystem, LFS, 2015.
18) Fukt i Hus – Skola om systemet, LFS, 2005.
19) Varning för Sveriges undantagstillstånd gällande sjuka hus, LFS, 2016.