Högkänslig person kan drabbas hårdare av mögel

I tidigare artiklar har vi debatterat uttalanden från svenska forskare om att symtom och sjukdomar som så ofta ses i sjuka hus-ärenden ska bero på personlig läggning och psykiska faktorer, samtidigt som behandling via KBT ska vara lösningen. (1,2) Av flera anledningar är deras uttalanden mycket egendomliga. Den säkerhet som ges i deras uttalanden om att t.ex. mögel i hus (3) inte kan skada är för oss, utifrån vår utbildning, forskningsinsats och fälterfarenhet verklighetsfrämmande.

Mögel och högkänslig person

Den högkänsliga människan kan vara känsligare för mögel.Om man frågar gemene man hur de skulle beskriva orsaker till att en person är allmänt högkänslig tror vi övervägande del svarar att det har med psyket att göra. Forskning från Elaine N. Aron visar att det finns en annan sanning bakom begreppet hon benämnt HSP - High Sensitive Person, eller på svenska högkänslig person. Cirka 15-20% av människor och många djurarter föds med nedärvd genuppsättning som gör dem känsligare för olika stimuli och exponering. Det innebär inte enbart att man som person kan vara psykiskt känsligare och mottagligare, utan även att nervsystemet med dess receptorer och vidare funktioner arbetar på annorlunda sätt än hos den mindre känsliga individen. Både omedvetna kroppsfunktionssvar och medvetandegjorda subtila och kognitiva stimuli (känsel, lukt, ljud, syn, smak) kan hos den högkänslige vara mycket starkare och tydligare än hos andra individer. Mycket tyder på att detta är en slags självbevarelsedrift för skydd och försvar samt även för att värna om den flock människan för länge sedan levde i.

Exempel kan ges genom att beskriva personlighetstypens "radar" som långt mer djupgående och med längre räckvidd, samt att personen istället för tio avkännande fingrar har femtio.

Högkänsliga personer uppges oftare än andra vara drabbade av t.ex. allergier, fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom. Här drar vi en inledande parallell till vad vi ser i sjuka hus (4) där fuktskador lett till mögel (5), bakterier (6) och kemiska emissioner. En del av de som kontaktat oss angående mögel och deras upplevda samt faktiska hälsoeffekter har direkt kunnat falla in under begreppet HSP. Vi funderar här på medfödd känslighet för olika allergener, inflammativa substanser, toxiner som mögelgift (7) och kemiska ämnen. Då man levde i flock borde det finnas någon som varnade de andra för miljöer och föda som kunde påverka hälsan. Vissa miljöer är idag mikrobiellt rikare om man tittar på mögel och aktuella bakterier. Så bör det även tidigare i människans historia ha varit. Hur hade det gått om alla varit mindre känsliga för inkommande varningssignaler och därför stannat kvar i mögelmiljö eller ätit möglig eller på annat sätt dålig föda? Troligen, med tanke på alla forskningsresultat kring möglets skadliga inverkan, inte bra. Vi vet att somliga inte känner mögellukt (8) i hus medan andra med sitt luktsinne noterar det direkt. De som detekterar mögellukten tenderar fara mer illa av exponeringen, men även de som inte känner av lukten kan få symtom.

Något att notera är även att HSP personer individuellt varierande svarar mer gällande medicinering. Många mediciner består av olika gifter såsom mögelgift och bakteriegift eller syntetiska motsvarigheter. Detta faktum bör även vara ett tecken på kroppens inneboende känslighet ifråga sjuka hus.

Forskare i USA har konstaterat att majoriteten av dem som får symtom och sjukdomar relaterade till mögel och sjuka hus har variationer i genuppsättningen som styr HLA-DR - Human Leukocyte Antigen. (9,10) Vi vet ännu inte om det finns kopplingar mellan dessa genvariationer och högkänsliga personer. Det är något att studera vidare. Dock är det så att genkopplingen rapporteras finnas hos dem med fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom m.fl. åkommor. Enligt Dr. Ritchie Shoemaker från USA löper 20-25% av befolkningen större risk att snabbare och allvarligare drabbas av mögel och sjuka hus tack vare variationen i HLA-DR som gör att kroppen inte kan hantera olika toxiner etc. så bra. (9) Elaine N. Aron som forskat om högkänslighet berättar att 15-20% är högkänsliga. Samtidigt säger Elaine att gränsen för högkänslighet inte kan dras rakt av. Vi tror att det kan finnas ganska tydliga kopplingar här.

Drabbar mögel oftare högkänsliga barn

Mögel kan drabba högkänsligt barn värre.När Johnny Lorentzen vid Karolinska Institutet och Steven Nordin vid Umeå Universitet går ut med information om sjuka hus och hälsoeffekter beroende på exponering, ges tydligt budskap om att personliga egenskaper och psykologiska faktorer väger tyngst. Samtidigt berättar de att KBT Kognitiv Beteendeterapi ska kunna hjälpa de som drabbats. (1,2) Detta utan att ha bevis annat än teorier.

Vi har tidigare framfört att barn t.ex. i förskola och skola som fuktskadats och kontaminerats av bl.a. mögel ofta dras med hälsoeffekter vilket relativt tydligt i många fall kan knytas samman med vistelse i deras aktuella lärandemiljö. (11,12) Problemet som dyker upp är att applicera Johnny Lorentzens och Steven Nordins teser på barnens situation och reaktion. Barn psykologiserar inte på det sätt som dessa forskare påstår att vuxna personer gör. Barn i lägre åldrar har ännu inte utvecklat kognitiva funktioner och förståelsemönster att förhålla sig undvikande till elak lukt eller mögellukt. De leker omedvetet på i den miljö som för dem via pedagogernas försorg är trygg, även om den miljömässigt inte alls är det.

Barns hälsoeffekter som svar på hälsovådlig inomhusmiljö ses även hos vuxna. (13) Att skilja mellan barn och vuxna då vi talar om om psykiska faktorer som oro och rädsla lär bli mycket problematiskt. De underliggande faktorerna bör vara det man ska fokusera på, både gällande genetiskt betingad känslighet och den kontamination som fuktskador, kemiska ämnen, bakterier och mögel utgör. Att man tittar på psykiska faktorer och KBT är bra, men utan bevis tycker inte vi man skulle få lov att gå ut brett med i princip totaldementerande information som omtalar att t.ex. mögel samt träskyddskemikalier som pentaklorfenol (14) i hus inte kan skada.

Karolinska Institutet har varit i hetluften både rörande kirurgen Macchiarini och de "försvunna pengarna" till Osher Centrum för integrativ medicin. Ser vi här Johnny Lorentzen skapa ännu en skandal för Karolinska Institutet? Vår fråga om det är meningen att den totala sanningen ska fram eller om Johnny Lorentzens samt Steven Nordins forskning istället är ämnad att rädda och även skapa pengar åt dem själva samt deras intressenter bör vara mycket berättigad. Tack vare deras inom vården och bland sjuka hus-konsulter, som träder in i arbetsmiljö- och skolärenden, spridda demeti om toxiska effekter etc. så tas inte de klagande på allvar. Man tenderar utmåla vuxna personer som psykiskt sjuka. Ska man även sätta detta epitet på barnen som drabbas?

Nämnas ska även att vi vid tre tillfällen under 2015-2016 försökte få ut forskning som utförts vid Umeå Universitet rörande klorfenoler (18). Först efter anmälan till JO, där kritik riktades, svarade universitetet genom att sända oss forskningsmaterialet. Johnny Lorentzen har via Karolinska Institutet forskat om just klorfenoler i hus och tillsammans med Steven Nordin m.fl. på Umeå Universitet utan tillräckligt medicinskt underlag eller bedömning gått ut och dementerat att risk för toxiska effekter ska finnas. Istället menar de att psykiska faktorer ska föreligga, så att personer som blir sjuka och får symtom oroar sig till sina kroppsliga svar. (1,2)

Som vi tidigare sagt kan överdriven fokus, oro och rädsla ställa till med viss obalans i kroppen. Men att via KBT även komma åt genetiskt betingad känslighet är svårare att tänka sig. Frågan är till vilken gräns man når med psykoterapi? Ytterligare en gång vill vi ta barn som exempel. Lycka till att använda psykoterapi samt KBT för att häva deras symtom och sjukdomar som kommer sig utav exponering i sjuka hus. Johnny Lorentzen och Steven Nordin "kastar kortet" kontroversiellt emot de som säger att mögel kan skada. De menar att det finns forskning som både talar för och emot. Med detta "kort" försöker de ge sig själva och sin egen forskning om psykiska aspekter hävstångseffekt. Metaforiskt beskrivet blir det som höjdhopparen vars stav mitt i upphoppet bryts itu. I jämförelse finns långt mer forskning som visar på möglets potentiella skadeverkan, än vad dessa herrar kan frambringa som tyngd för sina teser. Med andra ord bör deras forskningsinsats vara än mer kontroversiell.

I Miljöbalken, försiktighetsprincipen står att hänsyn ska tas till dem som är något känsligare än normalt. Med denna artikel vill vi visa på att försiktighetsprincipen måste beaktas på långt bättre sätt än vad som idag sker. Det finns bevisligen individer som är känsligare och inte med sitt intellekt eller med hjälp av samtalsterapi kan styra känsligheten ifråga. Barn i allmänhet är känsligare än vuxna. Sedan finns det barn som är känsligare än sitt åldersgenomsnitt, t.ex. barn med personlighetstypen HSP. Då det nu via forskning visas att HSP är fullt normalt bland så pass stor del av befolkningen, hur ska vi då tolka försiktighetsprincipen? Den måste således dras mycket långt, så skydd i realiteten ges till i princip alla. Begreppet normalt blir malplacerat och väldigt flytande i sammanhanget. Miljöbalken behöver förtydligas.

Jag tillhör själv personlighetstypen HSP och är även sedan 1978 skadad av vistelse i lägenhet med fukt i betongplatta vilket ledde till synlig mögeltillväxt i lägenheten. (15)

Läs gärna böckerna ovan om HSP av Elaine N. Aron. Mer om HSP står att finna på Internet. (16,17)

Det finns mycket mer att diskutera, vi återkommer.

Fortsättning följer på sidan:

- MYCOMIX - Mögelgift farligare för barn än tidigare befarat

2016-09-20
Uppdaterad 2016-11-14
Av Jerker Andersson

Referenser

Tillhör du typen högkänsliga personer och är känslig för mögel och andra fuktskadelukter etc. Hör gärna av dig och berätta din historia.

Cirka 1.200.000 personer i Sverige uppger att de bor eller arbetar i bristande inomhusmiljö. Ungefär 20% av dessa löper risk eller har redan blivit dåliga.

Allt för många skolor är undermåligt skötta och dåligt uppförda. Fukt och mögel är för väldigt många barn en mer eller mindre okänd vardag.