Mögel i hus - Varför mögelangrepp lätt kan starta

Under åren vi forskat och drivit företaget har mögel i hus ofta varit förknippat med frågetecken. Många frågor har ställts om hur mögelangrepp egentligen startar, vad som driver det och främst vilket fel som föreligger.

En del säger att det var bättre förr, att man inte hade så mycket mögel i sina hus då. Vi vet inte detta med säkerhet då det är svårt att backa i tid. Dock finns det berättat redan för 2500 år sedan via romerska skrifter att man med kunskap om hälsoaspekter samt förhållandena där huset skulle placeras måste anpassa detsamma därefter. Det bör kunna tala för att husen klarade sig bättre undan sådana fuktskador som vi dras med idag. Vi ser under inspektioner många gamla byggnader vilka varit ordentligt uppvärmda och därför samt med bra byggnadsteknik och gediget material klarat sig förhållandevis bra.

Grundläggande gäller att mögelsporer finns i riklig mängd i luften utomhus och lägger sig ytligt på alla material i väntan på rätt klimatförhållanden. Överallt där luft kan komma in i huset dras sporer med och fastnar. Uppstår det förhållande som krävs för sporgrodd har huset efter någon dag eller vecka det man ibland kallar mikrobiellt angrepp. Förutom rätt relativa fuktighet och/eller fuktkvot i husets olika material styr även vissa andra saker hur lätt möglet kan gro och sprida sig vidare. Här följer kortfattad sammanfattning gällande varför mögelproblem verkar ha ökat i våra hus, i synnerhet de senaste årtiondena.

Mögel i husets byggnadsmaterial

Mögel i hus är långt vanligare än vad man kan troFörr använde i regel snickare, också kallat timmermän, mer kärnvirke än vad som byggs med idag. De mest utsatta byggnadsdetaljerna som syll, bjälklag, väggar etc. uppfördes med virke taget från de centrala delarna av träden d.v.s. kärnvirket. Att kärnvirke bättre än råspont motstår mögel kan enkelt ses genom att ett kapat träd som fått ligga kvar i naturen tidigare uppvisar påväxt av mögel i snittytan längre utanför kärnan.

Dagens byggnadsmaterial är ibland inte av lika god kvalitet som det man finner i äldre hus. Nu används i allt större utsträckning raffinerade slutprodukter och det blir därmed lättare för mögel att angripa. När plywood, spånskiva etc. pressas samman av träspån eller flisor görs träfibrerna tillgängligare. Samtidigt innebär raffineringen att näringsämnet cellulosa (socker) görs lättare tillgängligt för mögel. Vid tillverkningen tillsätts även sammanbindande ämnen som kan användas som näring av möglet. Det är allmänt känt att trä inte lika lätt som papper blir mögelangripet. Genom raffinering är många av dagens byggnadsmaterial ett mellanting mellan trä och papper och blir därför mycket känsligare. Ta t.ex. pappklädda gipsskivor i våtrum och asfaboard i krypgrund m.fl. ställen. Mögel i hus har uppmärksammats allt mer och man har idag valt att frångå den äldre typen av gipsskiva i våtrum eftersom skadefrekvensen var hög. Istället används speciell typ av våtrumsskiva som är av mindre fuktkänslig karaktär.

Grunden för mögel i hus

Grunden för mögel i hus läggs delvis vid sågverkshanteringen. Då träd sågas till brädor måste man vid sågverken hindra mögel att få fäste. Därför avfuktas virket i högtemperaturtorkar. Den höga temperaturen gör förutom tillfällig mögelsanering (spordödande effekt) att olika sockerarter samt kväve inne i materialet dras ut till ytan genom den termiska avfuktningen som sker. Då hus har byggts med snabbtorkat trä står det inte emot mögel så bra som det annars skulle gjort, i jämförelse med hus som uppförts med långsamtorkat eller vinterfällt grundmaterial.

Vi befarar att mögel kan gro upp till tio gånger lättare då det efter torkningen finns gott om näring att tillgå. Detta kan vara delförklaring till varför mögel i hus snabbt syns vid eller efter nybyggnation, särskilt om man tittar på råsponten uppe på vind samt under takutsprången. Ett annat relaterat bekymmer är fasadbrädorna där mögel innan målningen kan hinna blomma upp och göra så efterkommande målning av huset måste tas bort och göras om efter en noggrann mögelsanering. Alternativt måste brädfodringen bytas ut till ny. Läs mer om det som Arbetsmiljverket kallar trämögel.

Lagrat stormvirke

Lagrat stormvirke är angripet av mögel. Vi besökte i studiesyfte bl.a. Byholma flygfält söder om sjön Bolmen efter stormen Gudrun (2005) och såg Vida-gruppens jätteupplag med mörkbruna vattenbegjutna stockar som okulärt helt eller till del sågs beväxta med mögelsvamp. Denna typen av virke ska helst inte användas i hus avsedda för boende, arbete eller djurhållning. Mögel på stormskadat lagrat virke alstrar inträngande allergener och toxiner som inte ens saneringsvätska kan ta bort. Samtidigt är virket kontaminerat av mögelsporer som kan ligga i träda åtskilliga år och gro då klimatet gällande fukt samt temperatur blir det rätta. Visserligen avdödas sporerna via högtemperaturtorkningen men en mängd metaboliter finns kvar. Anledningen till att stormvirket helst inte ska användas i hus är att det kan avge mögelmetaboliterna till inomhusluften via fukt- och luftrörelser.

Byggnadsteknik och riskkonstruktioner

Hus under byggnation utsätts både för mögel och fuktUnder efterkrigstiden fanns skriande behov av bostäder och hus i Sverige. I mitten av 60-talet påbörjades Miljonprojektet där man under en tioårsperiod totalt byggde kring en miljon hyresbostäder och mindre fristående hus. Det experimenterades med nya byggmetoder och man ville bygga billigt. Tekniskt ansvariga förefaller under denna perioden ha tappat viktig kunskap om säkrare byggande i relation till fukt, mögel och risk för kemiska skador från träskyddsmedel och golvmattelim m.m. Information som tidigare gått i arv från generation till generation åsidosattes. Det var nya tider.

Dagens riskkonstruktioner såsom platta på mark utan underliggande isolering, krypgrund, vind, enstegstätad fasad m.fl. är bevis på experimenten. Man har helt enkelt genom de nya experimentella och pengajagande byggtrenderna bäddat för mögel i hus. Följande talesätt gör sig gällande: "Utan reflektion över sin historia kan man inte så lätt skapa sig hållbar framtid." Utvecklingen har också varit sådan att kommunikationen under många år varit bristfällig mellan olika statliga verk, forskare och de på fältet byggnadsansvariga.

I januari 1994 fick mögel i hus mer "fritt fram" eftersom avreglering av normer för reglering mot fukt- och mögelangrepp etc. skedde. Ett exempel kan nämnas vara ytterväggarnas konstruktion, vilken bl.a. skulle vara sådan att fukt som kommit in skulle kunna komma ut igen. Med andra ord skulle väggarna enligt lag vara ventilerade och fuktförlåtande. Boverket m.fl. ansåg att husnormerna hämmade utvecklingen. Därför luckrades regelverket upp och man gav istället ut mer luddiga föreskrifter där större ansvar lämnades till husentreprenörerna. I dessa kan utläsas; "byggnader skall utformas så byggfukt och inträngande fukt inte orsakar mögel, lukt eller andra hygieniska olägenheter". Byggherrarna fick nu mer fria tyglar att experimentera för att kunna göra mer avans på varje uppfört hus. Svensk expertis inom området fuktteknik backade i vissa fall upp experimenterandet. Exempel på detta är de enstegstätade fasaderna där mögel blivit mer regel än undantag. Här byggde man bort den ventilerade fasadkonstruktion som tidigare var lagstadgad. 2006 skärptes normverket åter igen, troligen då man från Boverkets sida äntligen förstod misstaget att under minst 14 år tillåta en massa undermåligt byggda hus. Dock skärptes det inte upp tillräckligt. Idag tittar man med facit i hand på hur mögel i hus kan undvikas på bästa sätt.

Senaste byggskandalen handlar om fuktabsorberande byggskiva innehållande ett salt som faktiskt kan användas som passiv avfuktare. Byggskivans egenskaper blir med högt saltinnehåll förödande för huset den byggts in i. Läs mer om MgO-byggskiva.

Byggfusk och profitering

Byggfusk förekommer i många olika former. Profitering genom att bygga upp ett hus för snabbt kan medföra inbyggd fukt och/eller konstruktionsfel som orsakar både mögel, lukt och röta. Även om fuktskador torkar ut kvarstår ofta mögeltoxiner och lukt, så som nämnt ovan. Martin Timell gjorde som programledare för Fuskbyggarna många tittare och husägare varse om de svårigheter som uppstår när det fuskas. Bland annat framförde Martin med tyngd i ett par av programmen att mögel i husets vind inte alls var bra. De utförde mögelsanering och installerade avfuktare speciellt anpassad för vindar.

Isolering och byggfolie

För mycket isolering av huset innebär stor risk för fuktrelaterade skador. Hus behöver kunna andas och på så sätt avge fukt utan att luften/fukten som vandrar genom isoleringen hinner kylas av så ökad fuktkvot eller relativ fuktighet uppkommer. Köldbryggor måste undvikas. Med dagens isoleringskrav måste man därför klä insidan av husen med byggfolie som hindrar fukten att vandra utåt i den ihåliga konstruktionen. Därmed stängs fukten inne i huset och man tvingas ha väl avvägd ventilation samt värme för att undvika att mögel frodas inomhus där man vistas.

Det är tyvärr vanligt att mögelsvamp tillväxer i dagens ventilationssystem, i spirorören som tillför friskluft till husets olika rum. Man har tack vare isoleringsmängden och byggfolien samt det kompenserande ventilationsaggregatet skapat ett nytt problem. Det är väldigt vanligt att husägare inte tillräckligt ofta rengör och sanerar ventilationsrören. Damm och annat organiskt material ansamlas som näring och ger därigenom tillkomst av mögel i hus direkt via det som ska vara friskluft.

Då ytterväggarna inte längre p.g.a. isoleringen värms upp tillräckligt långt ut är det vanligt att mögel och alger tillväxer på fasaden. Isoleringstjockleken i vindsbjälklaget och golvbjälklag över krypgrund, källare och platta på mark avgör till del hur stora problemen blir i dessa utrymmen om man inte har dem skyddade genom avfuktare eller värme samt ventilation. Ju mer isolering desto större problem då utrymmena över respektive under isoleringen blir kallare och fuktigare än då värmevandring tillåts.

Byte av värmesystem

Byte av husets värmekälla och värmesystem är av energiskäl populärt att göra. Många frångår vedspis och oljepanna till fördel för fjärrvärme och olika typer av värmepump. Det är ingen tvekan om att större initial besparing sker. Dock tänker många inte på det faktum att balansen i huset gällande nödvändig ventilation och uppvärmning minskar, främst sett till källaren och vinden. Mögel och elak lukt kan efter byte av värmesystem snabbt uppkomma i både bostad, skorsten och de ovan nämnda utrymmena.

Byte av värmesystem kan inte bara ge indirekt ökad risk för mögel i hus utan också direkt sådan. Titta till exempel på vad som händer i avfuktare och luftvärmepump samt ventilationssystem, särskilt då det körs kyla i de sistnämnda under varma sommarperioder. Mögelsporerna får god möjlighet att gro och kontaminera hela huset då det bildas fukt samt näringsansamling via damm etc. inne i värmesystemen eller avfuktaren.

Energipriset

Energibesparing i hus kan leda till mögelHöjningar av energipriset för med sig att många börjar fundera på energibesparing i sina hus. Det hela resulterar ofta i att åtgärder tas vilka orsakar köldbryggor, fukt, mögel och röta. Inte blir det bättre av att byggbranschen vill tjäna snabba och stora pengar och därför lanserar lösningar som inte är genomtänkta eller tillräckligt beprövade gällande alla appliceringsområden som finns i hus. Att ogenomtänkt energibespara genom ovanstående åtgärder kan sekundärt leda till mycket dyra renoverings- och saneringskostnader, särskilt om man inte vet vad man gör eller blint litar till profiterande marknadsföring.

Energideklaration

Energideklaration kan leda till mögel i hus genom att husägaren som ska sälja huset eller av andra skäl genomför energideklarationen kan få tips om att tilläggsisolering av till exempel vind är ren vinst. Efter isoleringen är risken avsevärt större att vinden drabbas av mögel. Energideklarationen går ut på att man ska få råd om hur energibehovet kan sänkas då det finns nationellt uppsatt mål om energibesparing. Vanligt tips från konsulter som genomför deklarationen är även att byta fönster till energisnåla sådana. Det kan leda till att man i lite äldre hus bygger bort väsentlig del av ventilationen, vilken innan kunnat ske genom otätheter kring fönstren. Här har vi två av ett antal potentiella risker i sammanhanget, vilka kan leda till både mögel och lukt i huset. Det kan i värsta fall bli så illa att huset blir ett s.k. sjuka hus, där de boende far illa av emissioner från det fuktskadade byggmaterialet samt allt skadligt som frigörs från mögelangreppet.

Vi har de senare åren sett att man i informationen om energibesparingsåtgärderna börjat flika in att det efter åtgärderna kan bli förändrade fuktförhållanden och risk för vidare, här aktuella problem. Det är bra att man ger heltäckande information så färre husägare blir lurade.

Klimatförändring ger mögel i husen

Det dryftas om orsakerna till klimatförändringen. Oavsett vad den beror på så är situationen sådan att våra hus börjar ta allvarlig skada. Påfrestningarna gällande fuktbelastning är större vissa vintersäsonger, särskilt då minusgraderna inte vill infinna sig och en förlängd fuktrik höst gäller. Det är i synnerhet kallställda och inte tillräckligt uppvärmda eller fuktförlåtande hus som riskerar ta skada under dessa höst- och vintersäsonger. Kallställda feriehus som sommarstugor ligger rejält i riskzon. Sommarperioderna tenderar också bli fuktrikare vilket i sin tur direkt ger utslag i krypgrunder, källare och andra kalla rum som uteluftventileras och lider brist på någon lämplig typ av avfuktning. Mögel i hus beräknas öka i takt med klimatförändringen. Vid en årsmedeltemperaturförändring om två grader kan vi komma att få se mögelskadeökning med upp till 40% eller kanske mer. Klimatförädringsskadorna har redan börjat visa sig.

Vilseledande marknadsföring

Nu är det många som vill vara med och tjäna pengar. Isoleringsfirmor basunerar ut hur bra det blir med tilläggsisolering men talar tystare om riskerna som följer. Företag som säljer s.k. kondensavfuktare säger att deras produkter är bäst för husens krypgrunder trots att den typen av avfuktare överlag inte fungerar så bra i kallare utrymmen. Listan på vilseledande marknadsföring kan göras lång. Det krävs att konsumenter säger ifrån och går vidare med sitt ärende för att myndigheter ska göra något. Läs mer om: Vilseledande marknadsföring av kondensavfuktare

Informationsbrist

Tyvärr bryr sig många politiker inte om områden där de ej kan vinna popularitet. Just gällande klimatförändringen är många politiker just nu som flugor kring en sockerbit. Dock uppmärksammas ännu inte husägarnas växande problem med fukt och mögel i hus tillräckligt. Det finns tydligen inte några pengar eller popularitet att hämta gällande det "delområdet". Uppkommer frågor där offentligheten visar stort intresse kommer politiker att flockas. Det är också allmänt känt att man vid fel och brister håller varandra om ryggen. Regeringen gör tvärtemot vad man borde göra, de har avvecklat Småhusskadenämndens anslag ämnat att ekonomiskt hjälpa drabbade husägare. Det är högst olyckligt då allt för många ställs inför stora ekonomiska svårigheter efter att till exempel ha köpt hus som visat sig vara fukt- och mögelskadat. Vill man nu inte ta sitt ansvar så måste i alla fall tillräcklig information ges så att fler hus inte drabbas av mögel. Information ges ännu mycket sparsamt, och inte alls tillräckligt ingående genom kommunernas hemsidor. De flesta kommunernas information ser vi endast som ett mindre skrap på ytan av den totala problematiken. Det gäller som blivande eller nuvarande husägare att förkovra sig själv inom begreppet mögel i hus. Det kan vara mycket svårt att vinna en rättstvist efter köp av mögelskadat hus eller bostadsrätt. Även här har regeringen ansvar att gå in och reglera så det inte längre blir så svårt att få rätt i sak när skadan är uppenbar och man som köpare inte fått information om den eller vilseletts, vilket är vanligt.

Ändrade levnadsvanor

Det duschas som aldrig förr. Generationer främst från sjuttiotalet och framåt tvagar sig generallt sett långt oftare och längre än tidigare generationer. Efter en lång dusch står fukt likt "dimman vid Lützen" i badrum utan ordentlig fuktstyrd badrumsfläkt. Fukten som inte ventilerats ut eller avfuktats tillräckligt kan i värsta fall leta sig vidare ut i husets konstruktioner och vanligen upp på vind där mögel sedan frodas. Vi vistas även allt mer inomhus och avger även genom andra aktiviteter avsevärda mängder fukt som fördelas i huset eller koncentreras till del av det. Detta i kombination med ett tätt och icke tillräckligt ventilerat hus ger ofta problem i form av olika typer av fuktskada.

Finanskris

Statens och Kommunernas kassor tenderar tryta och inbesparingar har under många år gjorts. Fastighetsunderhållet har därför blivit lidande, med mögel i många offentliga hus som tydlig följd. Som exempel kan ges Lunds Kommun som gått ut med just detta som en orsak till mögelangrepp i deras skolor. Det som där nu förutom mögelsanering och ombyggnation görs är att värma upp fastigheterna bättre istället för att snåla, vilket tydligt bör ge resultat som motverkar möglets förmåga att snabbt blomma upp i kallare och fuktigare hus. Dessa reaktioner på finanskris och för liten kassa ger följder som i en förlängning kostar mer än att bättre från början underhålla hus för att hålla mögel och fukt stången. Tilläggas ska att de riskkonstruktioner som under 60-70 talen uppfördes kanske inte kan bli helt hjälpa genom att värmen ökas. Fukttillskottet är vid somliga förhållanden så högt att det ändå blir problematiskt.

Mobilstrålning

Frågan är om mobilstrålning kan leda till mer mögel i hus? Mobilstrålningen har under de sista årtiondena ökat kraftigt. Detta har lett till böljande debatt om strålningens potentiella hälsoskadande effekter. Förhållandevis tunnare material finns att tillgå där man även tittat på om mobilstrålningen ger mögel tillväxtökning eller på annat sätt stressar mögelgiftsutsöndring samt övrig metabolitavgivning. Initialt ser det faktiskt ut som att vissa mögelarter och bakteriestammar som vanligen återfinnes i hus med fuktskada eventuellt kan triggas att växa mer eller bli mer metabolitavgivnande vid inverkan av vissa frekvenser. Samtidigt ger detta också uppslag som är lite alarmerande då samma mögel som i hus allt oftare ses växa i kroppen hos de i huset boende, t.ex. i bihålor, lungor och mage/tarm. Mobilstrålningen når både kropp och hus. Vi ämnar följa nya rön om mögel och mobilstrålning och uppdatera den artikeln utefter det. Mer riktad forskning behövs då det ännu är för tidigt att dra slutsatser om mobilstrålning ökar mögelförekomsten i hus eller ej.

Mer bekräftat är uppgifter om att joniserande strålning likt från kärnkraftverk och gammastrålning (radon) stimulerar vissa mögelarter att tillväxa mer. Radon Gammastrålning ökar mögel mögelgift cancer.

Kemiska bekämpningsmedel

Under ett antal år har allt fler kemiska ämnen använts i bekämpningssyfte för kontroll av växtpatogener på våra åkrar. Växtpatogenerna är i vissa fall exakt desamma som angriper för fuktigt hus. Flera arter av mögel har blivit resistenta emot fungicider och herbicider medföljande att mögelförekomsten både i mat, luft och hus ökar. Fungicider skapar farligare mögel i mat, hus och människa.

Följderna av de resistenta mögelarterna börjar vi nu se. Ett uppseendeväckande och skrämmande exempel är där en man dog av resistent aspergillusmögel och man fann samma mögelart i hans hus. Det här ger ytterligare anledning att förebygga fuktskador i hus och fastigheter. Livshotande medicin-azol-resistent mögel i natur och hus.

Felaktig sanering

Somliga sätter sin tillit till olika medel för sanering av mögel, vilka kallas för saneringsvätskor eller fungicider. Vad man här grovt missar är att den viktigare källan till möglet måste bort och inte tillåtas återkomma. Om man inte via avfuktare avvärjer förhöjda fuktvärden tenderar möglet återkomma i än "skarpare form" med livsuppehållande kemikalieinducerad aggressivitet där bland annat allt mer mögelgift potentiellt sett kan avges. Fuktkällan måste tas om hand och det görs enklast med någon variant av lämpligt avfuktningsaggregat, inte bara engångsavfuktning utan mer permanent avfuktningslösning där det behövs. Läs mer om: Mögelsanering ger farligare mögel.

Ovanstående faktorer går hand i hand och samverkar därmed när det gäller uppkomsten av mögel.

Mögelanalys

Det finns analyser att ta till för artbestämmande av vilka sorters mögel som finns i hus med skador. Samplings- och odlingsprov samt DNA-analys är vägledande sätt att gå vidare. Just nu håller ett företag i Sverige på att försöka ställa samman DNA-tester med symtom som vissa människor befaras få av mögel och bakterier som analyseras fram vid fuktskador i hus. Analys kan också göras via blodprov, urinprov och odling för att mögel i kroppen ska kunna detekteras, utredas och behandlas. Även detta arbete är i sin linda men indikationer kan ges i vad som kallas biomarkörer mot och av mögel. Forskningen ökar allt mer inom detta totala område varvid hälsorisker från mögel i hus allt mer stärks. Är du intresserad av det här, läs mer via länkarna nedan.

2008-09-19
Uppdaterad 2017-01-04
Av Jerker Andersson

Relaterat

Läs också via länk längst ned på sidan om den "nakna sanningen" kring lukt som kan förekomma i våra hus.

Mögellukt kan för den icke tränade vara förväxlingsbart med lukt från pentaklorfenol i hus. Pentaklorfenollukt har en annan mer kemisk karaktär. I många hus finns både mögel och pentaklorfenol.