Mögel-explosion i hus - Varför nu?

Här följer kortfattad sammanfattning gällande varför problem med mögel lavinartat ökat i våra hus de senaste åren. Vi ser gärna att du som läsare inkommer med synpunkter och vidareutveckling på denna sida.

Dagens hus är estetiskt fint uppförda men kan dölja fukt och mögel i konstruktionen Byggnadsmaterial då och nu
Förr visste snickare att det inte dög med annat än kärnvirke om huset skulle stå länge. De mest utsatta byggnadsdetaljerna som syll, bjälklag etc. uppfördes med virke taget från de centrala delarna av träden d.v.s. kärnvirket. Att kärnvirke bättre än råspont motstår mögel kan enkelt ses genom att ett kapat träd som fått ligga kvar i naturen snabbt uppvisar påväxt av mögel i snittytan utanför kärnan men inte på denna. Dagens byggnadsmaterial är ofta raffinerade och därmed lättare för mögel att angripa. När t.ex. plywood, spånskiva etc. tillverkas används i regel inte kärnvirke. Samtidigt innebär raffineringen att näringsämnet cellulosa (socker) görs lättare tillgängligt för mögel. Vid tillverkningen tillsätts även sammanbindande ämnen som är rena godiset för möglet. Det är allmänt känt att trä inte lika lätt som papper blir mögelangripet. Genom raffinering är många av dagens byggnadsmaterial ett mellanting mellan trä och papper och blir därför mycket känsligare. Det torde i dagsläget stå klart att raffinerat trämaterial inte har i ett hus att göra. Ta t.ex. pappklädda gipsskivor i våtrum och asfaboard i krypgrund m.fl. ställen.

Lagrat stormvirke är angripet av mögel
Denna typen av virke ska inte användas i hus avsedda för boende, arbete eller djurhållning. Mögel i stormskadat lagrat virke alstrar allergener och toxiner som inte ens saneringsvätska kan ta bort. Samtidigt är virket fullt av mögelsporer som kan ligga i träda åtskilliga år och gro då klimatet gällande fukt samt temperatur blir det rätta. Ett bra men för många husägare tråkigt exempel är träpanelen på hus som börjar mögla under den nymålade färgen.

Grunden för mögel i hus läggs delvis vid sågverkshanteringen
Då träd sågas till brädor måste man vid sågverken hindra mögel att få fäste. Därför snabbtorkas virket i högtemperaturtorkar. Den höga temperaturen gör förutom tillfällig mögelsanering (viss sådan) att olika sockerarter samt kväve inne i träet dras ut till ytan genom den termiska avfuktningen som sker. Då ett hus har byggts med snabbtorkat trä står det inte emot fukt och mögel så bra som det annars skulle gjort. Vi befarar att mögel kan gro upp till tio gånger lättare då det efter torkningen finns gott om näring att tillgå. Detta kan vara en delförklaring till varför mögel så snabbt syns på nybyggda hus, särskilt om man tittar på råsponten på vind och under takutsprången. Ett annat relaterat bekymmer är fasadbrädorna där mögel innan målningen kan hinna blomma upp och göra så efterkommande målning av huset måste tas bort och göras om efter en ingående mögelsanering. Alternativt måste brädfodringen bytas ut till ny. Läs mer om det som Arbetsmiljverket kallar trämögel.

Byggnadsteknik och riskkonstruktioner
Sedan 60-talet verkar det som byggnads-
tekniskt ansvariga har tappat viktig kunskap om säkert byggande i relation till fukt och mögel. Information som tidigare gått i arv från generation till generation. Dagens riskkonstruktioner såsom platta på mark krypgrund, vind, enstegstätad fasad m.fl. är ett bevis på detta. Det hela är som att bjuda mögel på kalas. Följande talesätt gör sig gällande: "Utan att känna sin historia kan man inte bygga sig en framtid."
Det är troligen också så att kommunikationen är bristfällig mellan olika statliga verk, forskare och de på fältet byggnadsansvariga.

Mögel efter avreglering av normer för byggande av hus
I januari 1994 fick mögel i hus mer fritt fram eftersom avreglering av de "rigorösa" normer för reglering mot fukt och mögel etc. skedde. Ett exempel kan nämnas vara ytterväggarnas konstruktion, vilken bl.a. skulle vara sådan att fukt som kommit in skulle kunna komma ut igen. Med andra ord skulle väggarna enligt lag vara ventilerade. Boverket m.fl. ansåg att husbyggarnormerna hämmade utvecklingen. Därför luckrades bestämmelserna upp och man gav istället ut mer som vi anser vara luddiga föreskrifter. I dessa kan utläsas; byggnader skall utformas så byggfukt och inträngande fukt inte orsakar mögel, lukt eller andra hygieniska olägenheter. Byggherrarna fick nu mer fria tyglar att experimentera för att kunna göra mer avans på varje uppfört hus. Svensk expertis inom området fukt och mögel backade i vissa fall upp experimenterandet. Exempel på detta är de enstegstätade fasaderna där mögel blivit mer regel än undantag, eftersom man byggde bort den ventilerade fasadkonstruktion som tidigare var lagstadgad. 2006 skärptes normverket, troligen då man från Boverkets sida äntligen förstod sitt eget misstag att under minst 14 år tillåta en massa undermåliga hus byggas. Dock skärptes det inte upp tillräckligt.

Byggfusk och profitering
Byggfusk förekommer i många olika former. Att profitera genom att bygga upp ett hus för snabbt medför ofta inbyggd fukt och/eller konstruktionsfel som orsakar både mögel, lukt och röta. Även om fuktskador torkar ut kvarstår ofta mögeltoxiner och lukt.

Isolering och byggfolie
Att isolera innebär stor risk för fuktrelaterade skador. Ett hus behöver kunna andas och på så sätt kunna avge fukt utan att luften som vandrar genom isoleringen hinner kylas av så att ökad fuktkvot eller relativ fuktighet uppkommer. Med dagens tjocka isolering måste man därför klä insidan av husen med byggfolie som hindrar fukten att vandra utåt i den ihåliga konstruktionen. Därmed stängs fukten inne och man tvingas ha väl avvägd ventilation samt värme för att undvika att mögel frodas i inomhusmiljön. Det är vanligt att mögel tillväxer i dagens ventilationssystem. Då ytterväggarna inte längre p.g.a. isoleringen värms upp tillräckligt är det vanligt att mögel och alger tillväxer på fasaden. Isoleringstjockleken i vindsbjälklaget och golvbjälklag över krypgrund, källare och platta på mark avgör hur stora problemen blir. Ju mer isolering desto större problem då utrymmena över respektive under isoleringen blir kallare och fuktigare än annars.

Läs mer om isolering:

- Mögel och lukt från isolering i hus
- Isolering av krypgrund
- Isolering av vind

Byte av husets värmekällor och värmesystem
Det är idag främst av energiskäl populärt att byta vedspis och oljepanna mot fjärrvärme och olika typer av värmepump. Visst sker det en större initial besparing. Dock tänker många inte på det faktum att husets balans gällande nödvändig ventilation och uppvärmning minskar främst sett till källaren och vinden. Mögel och elak lukt kan efter byte av värmesystem snabbt uppkomma i både bostad, skorsten och de ovan nämnda utrymmena.

Höjning av energipriset
De kraftiga höjningarna av energipriset för med sig att många börjar fundera på energibesparing i sina hus. Det hela resulterar ofta i att åtgärder tas vilka orsakar köldbryggor, fukt, mögel och röta. Inte blir det bättre av att byggbranschen vill tjäna snabba och stora pengar och därför lanserar lösningar som inte är genomtänkta eller tillräckligt beprövade. Att ogenomtänkt energibespara genom ovanstående åtgärder kan sekundärt leda till mycket dyra renoverings- och saneringskostnader om man inte vet vad man gör eller litar till profiterande marknadsföring.

Energideklaration kan leda till mögel
Vad leder den vid husförsäljning obligatoriska energideklarationen till? Jo, i värsta fall att husägaren får tips om att isolera mer upp till vind. Därefter är risken avsevärt större att vinden drabbas av mögel. Energideklarationen går ju ut på att man ska få råd om hur energibehovet kan sänkas. Ett vanligt tips från konsulter som genomför deklarationen är även att byta fönster till energisnåla sådana. Det kan leda till att man i lite äldre hus bygger bort en väsentlig del av ventilationen, vilken innan kunnat ske genom otätheter kring fönstren. Här har vi två av ett antal potentiella risker i sammanhanget, vilka kan leda till både mögel och lukt i huset. Det kan i värsta fall bli så illa att huset blir ett s.k. "sjuka hus", där de boende far riktigt illa av emissioner från det fuktskadade byggmaterialet samt allt skadligt som frigörs från mögel, t.ex. mögelgift.

Klimatförändring ger värme, fukt och mögel i våra hus
Det dryftas om orsakerna till klimatförändringen. Oavsett vad den beror på så är situationen sådan att våra hus börjar ta allvarlig skada. Påfrestningarna gällande fuktbelastning är större både vinter (vissa vintrar) som sommar samtidigt som mögel trivs bättre med lite mer värme.

Vilseledande marknadsföring
Nu är det många som vill vara med och tjäna pengar. Isoleringsfirmor basunerar ut hur bra det blir med tilläggsisolering men talar mindre om riskerna som följer. Företag som säljer s.k. kondensavfuktare säger att deras produkter är bäst i krypgrunden trots att den typen av avfuktare överlag inte fungerar bra i kallare utrymmen. Listan på vilseledande marknadsföring kan göras lång. Det krävs att du som konsument säger ifrån och anmäler för att myndigheter ska göra något. Läs mer om: Vilseledande marknadsföring av kondensavfuktare

Regeringen, politiker och informationsbrist
Tyvärr bryr sig många politiker inte om områden där de ej kan vinna popularitet. Just gällande klimatförändringen är många politiker just nu som flugor kring en sockerbit. Dock uppmärksammas inte husägarnas växande problem med fukt och mögel i hus tillräckligt. Det finns tydligen inte några pengar eller popularitet att hämta gällande det "delområdet". Uppkommer frågor där offentligheten visar stort intresse kommer också politiker att flockas. Det är också allmänt känt att man vid fel och brister håller varandra om ryggen. Regeringen gör tvärtemot vad man borde göra, de har avvecklat Småhusskadenämndens anslag ämnat att ekonomisk hjälpa drabbade husägare. Det finns bara en sak att säga om detta förhållningssätt - Skandalöst! Vill man nu inte ta sitt ansvar så måste i alla fall tillräcklig information ges så att fler hus inte drabbas av mögel. Information ges mycket sparsamt och inte alls tillräckligt ingående genom kommunernas hemsidor. Denna information ser vi endast som ett mindre skrap på ytan av problematiken.

Ändrade levnadsvanor
Det duschas som aldrig förr. Generationer från sjuttiotalet och framåt tvagar sig långt oftare och längre än tidigare generationer. Efter en lång dusch står fukt likt "dimman vid Lützen" i badrum utan ordentlig fuktstyrd badrumsfläkt. Fukten letar sig vidare ut i husets konstruktioner och vanligen upp på vind där mögel sedan frodas. Vi vistas även allt mer inomhus och avger även genom andra aktiviteter avsevärda mängder fukt. Detta i kombination med ett tätt och icke tillräckligt ventilerat hus ger ofta problem i form av olika typer av fuktskada.

Finanskris och bristande budget
Kommunernas kassor tryter och inbesparingar har under många år gjorts. Lidande har ofta fastighetsunderhållet blivit, med mögel som tydlig följd. Som exempel kan ges Lunds Kommun som gått ut med just detta som en orsak till mögel i deras skolor etc. Det som där nu förutom mögelsanering och ombyggnation görs är att värma upp fastigheterna bättre istället för att snåla, vilket tydligt bör ge resultat som motverkar möglets förmåga att snabbt blomma upp i kallare och fuktigare hus. Dessa reaktioner på finanskris och för liten kassa ger följder som i en förlängning kostar mer än att bättre från början underhålla hus för att hålla mögel och fukt stången.

Ovanstående faktorer går hand i hand och samverkar därmed när det gäller uppkomsten av mögel.