Mögelpåväxt på kallvind efter två veckor
Vi får oroande ofta in samtal från de som nyligen byggt
hus och upptäckt att det endast efter någon vecka uppkommer
mögel på råsponten på
vind.
Mögelpåväxt brukar oftast uppkomma då det är lite kallare och fuktigare ute,
likt höstväder eller också under vissa förhållanden under vintern beroende
på hur varmt det är och hur mycket fukt som kommer in och upp på vind.
Endast ett par veckor efter nybyggnation var
svartmögel ett faktum på
vissa av råsponten i denna vind.
Husägaren kontaktade oss för en säker lösning med
avfuktare och sökte även
förklaring på varför det så snabbt kan bli så här.
Svar på varför det växer mögel på vind efter kort tid
Vanligen upptäcks det initiala okulärt upptäckbara möglet först på
råsponten som
är tagen från trädets yttre porösare delar, d.v.s. den delen av trädet där
vatten och sockerarter transporteras upp till lövverket. Dessa sockerarter
tränger vid olika uppfuktande och sedan upptorkande förhållanden ut till
ytan på träet. Tillförs vinden så mycket fukt (vilket är mycket vanligt) att
mögelsporer tillåts gro blir råspontens yta därför ett perfekt "odlingsmedia".
Tillika levereras det idag till husbyggen s.k. stormvirke vilket kan vara
kraftigt kontaminerat med olika varianter av mögelsporer och även starkt
hälsovådliga
mögelgifter som är en biprodukt vid tillväxt av mögel.
Här ses mögel s.k. svartmögel endast partiellt på vissa brädor på insidan av
vinden mellan takstolarna. Uppenbarligen bjuder de mögelpåväxta brädorna på
ett gynnsammare utgångsläge för möglet. Dock finns påväxt även heltäckande
fast kan inte utan en närmare granskning upptäckas med blotta ögat.
Varför mögel inte tillväxer lika fort över hela vindsytan
I något fall har husägare berättat för oss om att de fått leveranser av
råspont med olika ursprung. Viss mängd av leveransen misstänks vara från
stormfälld och utomhuslagrade träd. Denna del av leveransen har icke
förvånande varit den första att mögla. I övrigt kan olika
lagringsförhållande ha inverkan, var i bunten med råspont de sedan först
drabbade brädorna ligger. Som ovan nämnt kan snabb upptorkning föra ut mer
sockerarter till ytan än långsam uttorkning. För fuktig lagring över tid är
inte ovanlig innan försäljning. Råsponten i olika träd kan vara av olika
kvalitet och kan också vara tagen längre in eller längre ut från kärnvirket
vilket också har en betydande inverkan på hur lätt mögelsporer finner ett
lämpligt tillväxtklimat. Fälls träden som råsponten tas från under årstid då
det står sav upp i trädet så finns det större mängder sockerarter kvar i
virket. Ofta är brädorna sågade så att det är "fransat" trä på ena sidan och
hyvlat på andra. På den fransade sidan tillväxer mögel lättare. Det kan på
kallvinden råda kallare och därmed
fuktigare klimat åt väderstreck där solen inte når att värma upp taket,
samtidigt som stora träd kan skugga och hindra solinstrålningen.