Olämpliga krypgrundsåtgärder
Här visar vi på och motiverar varför följande krypgrundsåtgärder inte är lämpliga.

Undertrycksventilation i krypgrund
En av de tidigare lösningarna för att försöka råda bot på fuktrelaterade
problem i krypgrunder och
torpargrunder var att installera en s.k. kanalfläkt för att hålla
undertryck och ventilera ut fukt
samt lukt. Denna lösning
har visat sig fungera mycket bra under en period för att hålla borta lukten
från bostaden. Dock förvärras problematiken genom att varm och fuktig luft
sugs in i kryputrymmet uppe från bostaden och från uteluften. Det som händer
är att den relativa fuktigheten höjs och mikrobiell aktivitet tilltar. Vi
har bevittnat detta så många gånger att vi starkt avråder från denna dåliga
krypgrundsåtgärd. Tyvärr förekommer rekommendationer om sådan lösning
fortfarande. Med andra ord: Varning!
Cellplast mot golvbjälklag och blindbotten i krypgrunden
Riskerna är här ett antal för att fuktrelaterade problem som mögel och röta
ska uppkomma. Risken finns att man stänger in fukt i golvbjälklaget, som
kommer att bli varmare och en slags växthuseffekt uppstår till fördel för växtlighet som man inte vill ha i sitt hus. Krypgrundsklimatet blir kallare
och fuktigare. Mögellukt kan då uppstå och över tid leta sig igenom
cellplasten. Köldbrygga
bildas vid bygg- nadsdetaljerna över grundmuren och området där blir
fuktigare med i värsta fall röta som följd. Många hus har
tryckimpregnerade syllar
och en oerhörd elak lukt kan då uppkomma från dem. Eventuell lukt i golvbjälklagets isolering etc. stängs inne och vandrar uppåt i huset. Vid
vattenläckage uppifrån får man problem att åtgärda och vattnet har
ingenstans att ta vägen än att rinna vidare ut i bjälklaget. Cellplast är
inte diffusionstät och fukt kan vandra uppåt genom denna. Ytterst små glipor
och sprickor i cellplasten gör att fukt tillåts vandra upp i det kanske för
övrigt täta golvbjälklaget.
Cellplast under blindbotten med undertrycksfläkt
Det finns företag som marknadsför denna typ av lösning som innebär att man
söker skapa ett med hjälp av
undertrycksfläkt torrare klimat i och strax
under blindbotten / golvbjälklag. En form av cellplast sätts med viss distans mot blindbotten. En kanalfläkt installeras att suga ut luft från det
begränsade utrymmet / zonen ovanför cellplasten. Därmed drar man ner varm
inomhusluft genom springor i golvbjälklaget och vidare ut utomhus. Ett
undertryck nås på detta sätt i den s.k. zonen. Vi vill här varna för denna
lösning av flera olika anledningar, vilka är:
Krypgrunden under cellplasten blir ännu kallare än annars och därmed
fuktigare.
Mögel, lukt och
svampbildning kan uppkomma. Lukten kan ta sig igenom
cellplasten.
Det
kan bildas köldbrygga vid syllarna och då man drar ner varm och fuktig
luft
kan kondens, mögel, lukt och röta uppkomma.
Frostsprängning och
tjällyft av grundmurar kan uppkomma p.g.a. ökad kyla i
utrymmet nedanför cellplasten. Det finns med andra ord säkrare sätt att skydda
krypgrunden.
Konvertering av krypgrund och torpargrund till varmgrund
Olika företag har på senare tid gått ut med reklam att man kan tjäna stora
pengar och samtidigt fuktsäkra sin krypgrund genom att konvertera till
varmgrund. Vi rekommenderar definitivt inte denna lösning p.g.a. ett antal
faktorer, vilka är: Köldbrygga bildas i grundmuren vilket kan få tråkiga
följder. Byggnadsdetaljerna närmast över grundmur blir ansatta av fukt
samtidigt som man riskerar frostspränging och tjällyft av grundmurarna. Med
i beräkningen måste också tas att energikostnaden kommer att öka för att
värma upp ytterligare ett utrymme med hjälp av inomhusluften som sugs ned
genom undertrycksventilationen. I somliga fall har undertrycket rubbat
balansen gällande inomhusventilationen. Lösningen med varmgrund passar
däremot bra vid nybyggnation där man kan isolera utsidan och undersidan av
grundmuren samt marken och se till att dräneringen är fullt tillräcklig.
Inläggning av plastpåsar och luftkuddar i krypgrunden
Bilden ovan symboliserar den senare varianten av lösningar som idag
marknadsförs. De går ut på att man fyller upp krypgrunden med en slags
mindre luftkuddar i form av plastpåsar eller en större s.k. "grundkudde".
Att fylla utrymmet med många mindre ej tömbara luftkuddar är uteslutet och
bara till nackdel. För att komma åt att inspektera måste man då dra ut alla
dessa små kuddar. att göra det två gånger om året vill nog ingen. Samtidigt
är detta en passiv åtgärd som inte tar hänsyn till miljöförändringen med ett
allt mer fuktigt klimat. Passiva åtgärder som dessa skyddar inte heller
syllen, vilken utsätts för inkommande fukt då det råder undertryck i
bostaden i samband med att det finns små luftpassager från uteluften förbi
syllen och vidare upp mellan golv och vägg. Syllen kan här bli en köldbrygga
i sig och dra åt sig fukt. Denna ackumulerade fukt tar sedan lång tid att få
bort då utrymmet inte längre luftas eller aktivt avfuktas. Risk för mögel
och röta blir här tyvärr överhängande. Vi ser också risker med att vatten
från ev. läcka uppe i bostaden inte tillåts att rinna rakt ner utan med
kuddens hjälp transporteras ut åt sidorna i golvbjälklaget. I en äldre
krypgrund finns ofta mer eller mindre lukt och mögel. Detta ska man
definitivt inte stänga in utan i stället se till att aktivt kunna lufta ut.
Vid installation av kudde i grunden så riskerar man att få upp mer
emissioner samt ev.
mögelgift och lukt. Därför ser vi att en enda stor kudde lämpar sig bäst
vid nybyggnation där man också kan säkra syllen från att bli en köldbrygga
genom rätt utvändig och ev. även invändig isolering.
Värmeväxlare av typen FTX kan också vara högst olämpligt. Läs mer under
krypgrund -
värmeväxlare.
- Läs här om bra och
lämpliga lösningar för krypgrund