Platta på mark

Under sjuttiotalets oljekris tillkom grundläggningen platta på mark här hemma i Sverige. Det ställdes likt idag allt hårdare krav på energibesparing och man sökte därför alternativ till den kallare torpargrunden och krypgrunden, samtidigt som dessa också tilläggsisolerades och vid nybyggnation isolerades allt mer.

Det uppfördes ett antal i stort sett snarlika lösningar sett till platta. Man försökte lösa fuktproblematiken genom att lägga den tidens byggfolie under eller över plattan, med dåligt resultat då plastens ånggenomgångsmotstånd ej var tillräckligt. I vissa fall användes inte isolering överhuvudtaget, utan linoleum och plastmattor lades direkt emot plattan, också med dåligt resultat.

En skadedrabbad typ av platta på markHär ses nedifrån ett kapillärbrytande skikt av singel, platta av betong, träreglar-mineralull, golvspånskiva och ovangolv.

Ett praktfel som gjordes och än idag orsakar s.k. "sjuka hus" var att man lade isoleringen ovanpå plattan tillsammans med reglar i trä.


Tillräckliga tester hade inte gjorts huruvida betongplattan var genomsläpplig gällande fukt eller ej. Antingen blundade byggare för den negativa kunskapen som USA redan hade kring samma typ av platta på mark eller så valde man att göra snabba pengar på sina kunder. Nämnas ska att detta naiva fenomen idag har upprepat sig då amerikanerna även låg före oss med praktisk kunskap om att hus med enstegstätad fasad blir en klar riskkonstruktion.

Mögel och lukt alstras ovanför plattan

Omöjligt att avfukta platta på mark

Översvämning ett stort problem

Läs också om att gjuta platta i krypgrund