Riskkonstruktion

Plintgrund tillhör kategorin riskkonstruktion.


Plintgrund - Fukt mögel lukt som i krypgrund

Här visas plintar till plintgrund
Plintgrund är en typ av grundläggning där man gräver ned plintar på frostfritt djup och sedan en bit över marknivå lägger reglar på plintarna. I regelverket läggs isolering. För att hålla fast isoleringen så att den inte trillar ned fästs under regelverket någon typ av blindbotten.

Grundmurar anlägges ej, meningen är att luft fritt får svepa in under plingrunden.

Inte sällan ansamlas fukt genom naturens försorg under byggnaden där det blir lämpligt klimat för mögel och bakterier, vars framfart vid allvarligt angrepp brukar kännas upp i huset som någon typ av icke önskvärd lukt.


Plintgrund möglar trots ventilation

Tidigare har det som standard förespråkats att utökad eller väl anpassad ventilation räddar en byggnads olika delar, som t.ex. krypgrund eller vind. Man menade att plintgrunden skulle avfuktas genom att det inte fanns något som stoppade upp ventilationen. Denna förlegade ventilationsstandard gäller inte idag då vi använder mer isolering i våra hus samtidigt som kallställning ibland sker, särskilt under de perioder som klimatet är mest påfrestande sett till total fuktlast. Klimatfaktorn måste också vägas in då vi globalt sett får varmare och mer fukt i omlopp. Trots ventilationen möglar alltså plintgrunder, eller så kan vi kanske mer rättvisande vända på meningen och säga att tack vare ventilation så blir det mögel.

Likt krypgrund

Plintgrund är mycket lik krypgrund fast med en väsentlig skillnad. Kring krypgrund finns grundmur med mindre ventilationsöppningar. Båda grundläggnings-
metoderna angränsar till mark och där finner vi flertalet problemställningar. Markfukt tränger upp och marken kyler ned den totala luftmängden under plintgrunden så relativa fuktigheten stiger. Det är inte alltid det fläktar ute och stillastående fuktig luft är negativt. Samtidigt kan det vara ogynnsamt klimatförhållande även då det inte är vindstilla. Regn kan slå in under grunden vid busväder och det kan vid vissa förhållanden rinna in eller trycka upp vatten.

Rådet om att öppna upp mer kring sin krypgrund ges ännu trots modernare situationsanpassad kunskap likt den som förmedlas här på vår hemsida. Följs rådgivningen nås ett klimat som mer liknar det inunder plintgrund och där vet allt fler hur illa det vanligen ser ut. Utfallet är procentuellt sådant att man kan räkna med mögel och lukt om det inte finns någon avfuktare eller avfuktande verkan i övrigt.

Avfuktare för plintgrunder

Eftersom det i en plintgrund är öppet mot uteluften så är det inte lönt att sätta dit en avfuktare eftersom man då ger sig på att avfukta hela världen. Möjligen skulle det lyckas om avfuktare med tillräcklig kapacitet användes men kostnaden för införskaffandet och driften skulle kunna barskrapa de flesta plintgrundsägare.

Passiv avfuktare som isolering mot marken hjälper till största delen mot den direkta markfukten och avskärmar även markkylan. Trots fördelarna nås undermålig verkan under höst och vinter samt också vid mycket varm och fuktig väderlek. Den isolering som vi framgångsrikt använder i krypgrund benämns krypgrundsisolering. Annan typ som vid jämn markyta kan läggas är s.k. EPS-plast, cellplast och frigolit, då uppe på byggplast. Viktigt är att isoleringen inte läggs upp emot plintgrundens blindbotten. Då kan fukt stängas in i golvbjälklaget. Väl tilltagen luftspalt måste finnas.

Minskad isolertjocklek i golvbjälklaget släpper igenom mer värme från huset eller stugan. Under sommaren kan med mindre golvbjälklagsisolering i ett välventilerat hus värmestrålning ge en säkrare plintgrund om övriga omständigheter är positiva. Kallställs byggnaden som så ofta sker med sommarstuga finns ingen välgörande värme att få uppifrån då höstvädret sätter in med sin fuktpåverkan.

Till plintgrund skulle luftsolfångare kunna kopplas enligt somliga samtal och mailtips som nått oss. Givetvis är vi enormt tacksamma för tips i allmänhet men ibland kan vi inte hålla med likt i detta fall då värmen från luftsolfångaren skulle pysa ut åt sidorna okontrollerat utan att kunna påverka positivt och avfukta under hela plintgrunden. En kontring var under samtalen att man skulle kunna bygga upp ett rörsystem längs ut med mitten i plintgrunden där dysor skulle fördela ut den varma luften jämnt över hela ytan. Ja, faktiskt en bättre idé men var gör man av fukten som luftsolfångaren drar in och hur säkerställer man jämnt luftflöde vid vind? En luftsolfångare avfuktar ju inte luften utan värmer endast upp så att relativa fuktigheten sjunker. Det blir missvisande och där man inte kan behålla värmen tillräckligt bra kan mögel ibland ännu lättare växa till. Till detta lyser inte solen mer än ungefär 1.000 till 1.400 timmar per år, av totalt ca. 8.700 timmar. Mer förklarande har skrivits på sidan luftsolfångare i krypgrund. Med andra typer av direktriktade värmekällor skulle inte heller full verkan kunna nås p.g.a. den fria ventilationen.

Bygga om, konvertera och avfukta

Det råd vi många gånger givit är att man både i förebyggande och akutare skede kan bygga om plintgrund och konvertera denna till att bli mer som krypgrund. Spalten mellan mark och yttre konstruktionsdetaljer i plintgrunden måste sättas igen med omsorg, kalla det att sätta en tät sarg. Det kan ske genom uppmurning av lecablock eller att sätta någon typ av väderbeständig stenskiva. Tätning kan behövas i skarvarna och isolering på insidan av stenskivorna är ytterligare bra åtgärd. Själva marken behandlas som ovan skrivet med minst byggplast och även isolering om man vill ha så bra totalresultat som möjligt. Någon typ av avfuktare sätts in om så behövs vilket är troligt. Extra undertryck kan vara nödvändigt om det luktar från bjälklagskonstruktionen.

Bäst är egentligen att byta ut allt material i plintgrunden som luktar och är angripet men det kostar en hel del. Efter utbyte kan man stå där igen med fuktskadeproblematik om åtgärderna här omskrivna inte gjorts.