Mögel angriper råspont

Råspont är oftast tagen från trädets yttre del som är av en sämre kvalitet än själva trädets kärna. Därför möglar det.


Mögel på råspont men inte takstol

Ett vanligt problem på vind, även kallad kallvind är att man kan finna varierande kraftigt angrepp av mögel på råsponten men inte på takstolarna. Anledningarna till detta är flera:

Råspont är utsågad från trädets yttre delar, med andra ord splintveden som är av sämre kvalitet än kärnveden in mot trädets centrum.

Takstolar är vanligen tillverkade av trädets kärna som kallas kärnvirke. Kärnvirke är motståndskraftigare mot mögel och röta.

Råsponten som ligger som inre yttertak på en vind är beläget närmare kylan utomhus än vad takstolarna är. Köldbryggor är mer uttalade i råsponten. Köldbryggor drar till sig mögelsporer och smuts genom att vara kallare än omgivande luft.

Lagring av stormfälld skog innebär att splintveden redan är rejält angripen av mögel eller att stort antal mögelsporer finns i virket och gror när detta blir fuktigt och rätt temperatur infinner sig.

Mögelsporer finns i riklig mängd i luften. Sporerna fastnar på ytor och väntar sedan på rätt tillväxtförhållanden. När råsponten hanteras ska denna inte komma i kontakt med marken där det också finns mögelbakterier.

Forskning vid SP (nr. ETi6041) har visat att det utsöndras mer sockerarter till virkets yta då detta får torka fritt och snabbare än om man torkar det i strö så att man har mer kontroll över tiden det tar att torka, vilket innebär att sprickbildning undviks. Sockerarterna agerar som näring åt möglet.

Råsponten består av en slätare hyvlad sida och en grövre ohyvlad sida med mer utstickande träfibrer. Den ohyvlade sidan drar lättare på sig mögel och är vanligen vänd inåt vinden.

Japes bild föreställande mögel på råspont men inte på takstol i vinden.
Här ett tydligt exempel på svartmögel på råsponten av splintved men inte på takstolen av kärnvirke.

Med andra ord en mycket vanlig syn på en svensk vind idag.

Detta uppkommer främst under kallare årstid.


Engelskans benämningar på:
Splintved - Sapwood
Kärnvirke - Hartwood

Problemen ger sig också tillkänna där man satt upp fasadpanel och målat. En tid efter målning växer svartmögel genom färgen och det är sedan mycket svårt att bekämpa möglet. Jape har utvecklat en metod att redan på det sågade virket applicera en mängd saneringsvätska som förebygger problemen. Detta är ett bra initiativ men samtidigt måste vi inom en snar framtid finna andra miljövänligare sätt att förebygga utan att använda miljöfarliga kemikalier.

Av Jerker Andersson