Mögel på råspont men inte takstol
Ett vanligt problem på
vind, även kallad kallvind är
att man kan finna varierande kraftigt angrepp av
mögel på råsponten men inte på
takstolarna. Anledningarna till detta är flera:
Råspont är utsågad från trädets yttre delar, med andra ord splintveden som
är av sämre kvalitet än kärnveden in mot trädets centrum.
Takstolar är vanligen tillverkade av trädets kärna som kallas kärnvirke.
Kärnvirke är motståndskraftigare mot mögel och röta.
Råsponten som ligger som inre yttertak på en vind är beläget närmare kylan
utomhus än vad takstolarna är.
Köldbryggor är mer
uttalade i råsponten. Köldbryggor drar till sig
mögelsporer och smuts
genom att vara kallare än omgivande luft.
Lagring av stormfälld skog
innebär att splintveden redan är rejält angripen av mögel eller att stort
antal mögelsporer finns i virket och gror när detta blir
fuktigt och rätt temperatur
infinner sig.
Mögelsporer finns i riklig mängd i luften. Sporerna fastnar på ytor och
väntar sedan på rätt tillväxtförhållanden. När råsponten hanteras ska
denna inte komma i kontakt med marken där det också finns mögelbakterier.
Forskning vid SP (nr. ETi6041) har visat att det utsöndras mer sockerarter
till virkets yta då detta får torka fritt och snabbare än om man torkar
det i strö så att man har mer kontroll över tiden det tar att torka,
vilket innebär att sprickbildning undviks. Sockerarterna agerar som
näring åt möglet.
Råsponten består av en slätare hyvlad sida och en grövre ohyvlad sida med
mer utstickande träfibrer. Den ohyvlade sidan drar lättare på sig mögel och
är vanligen vänd inåt vinden.
Här
ett tydligt exempel på svartmögel på råsponten av splintved men inte på
takstolen av kärnvirke.
Med andra ord en mycket vanlig syn på en svensk
vind idag.
Detta uppkommer främst under kallare årstid.
Engelskans benämningar på:
Splintved - Sapwood
Kärnvirke - Hartwood
Problemen ger sig också tillkänna där man satt upp fasadpanel och målat. En
tid efter målning växer
svartmögel genom färgen och det är sedan mycket svårt att bekämpa möglet.
Jape har utvecklat en metod att redan på det sågade virket applicera en
mängd saneringsvätska
som förebygger problemen. Detta är ett bra initiativ men samtidigt måste vi
inom en snar framtid finna andra miljövänligare sätt att
förebygga utan att
använda miljöfarliga kemikalier.