Saneringsvätska används i nässpray

Vintern -10 drabbades några i företagets personal av förkylning. En av dem använde nässpray och läste innehållsdeklarationen. Han utbrast bedrövat att det finns saneringsvätska i nässprayen. Det är med stor oro vi kan konstatera att flera kemikalier som används i saneringsvätska för bekämpning av bl.a. mögel finns representerade i sprayerna. Lite efterforskning visade att våra farhågor om skadliga biverkningar på hälsan besannades.

Saneringsvätska som Bensalkonklorid

För avsvällande effekt i näsan samt bakteriedödande och konserverande effekt har det i olika nässprayer tillsatts Bensalkonklorid (kallas också Bensaltensid, ADBAC, alkyldimethylbenzylammonium klorid, BAK, m.fl benämningar). Exempel på saneringsvätska som innehåller denna giftiga kemikalie är Mögel-Fri. Vid användning för att avdöda mögel och alger är ingrediensen mycket verksam redan vid koncentration om 3-5%. Både frätande och förgiftande effekt nås med följd att möglet och algerna dör.

Giftverkan finns påvisad på både fisk, vattenlevande ryggradslösa djur, fåglar och däggdjur.

Nässpray kan vara farligt

Det har blivit allt mer uppmärksammat att nässpray med Bensalkoniumklorid kan ge allvarliga hälsoeffekter vid såväl korta som längre användningsperioder. Drabbade personer kan bl.a. få rhinitis medicamentosa, en förgiftningseffekt som tvärtom nässprayens tänkta effekt ger nästäppa genom att orsaka hyperreaktivitet och slemhinnesvullnad i näsan. Allergiska reaktioner och förvärrad astma uppstår också.

Det är än så länge för lite forskat kring hur giftig bensaltensid egentligen är och vilka hälsoeffekter som blir följden av exponering. Få objektiva rapporter har sammanställts. Dock finns djurförsök på möss som visar att beståndsdelen troligen kan orsaka både fosterskada och problem med fertilitet. Fundera över var "saneringsvätskan" tar vägen då vi sprayar in i näsan och samtidigt andas in rejält. Ner i lungorna dras en del av nässprayen och vidare ut i kroppen. Även via nässlemhinnorna och ytliga blodkärl vandrar giftet ut i kroppen. Inom området medicin talas det om att somliga läkemedel kan sprayas in i näsan och via luktnerv samt luktbulb komma direkt in i hjärnan. Vi ser att detta skulle kunna vara möjligt genom att ha tagit del av djurförsök som pekar på att mögel kan ta sig in i hjärnan via luktnerven. Mögel kan tydligen via inflammatorisk och allergisk reaktion leda till rinit och nästäppa, likt vissa kemikalier i nässpray.

Tensiden finns adderad i vissa ögondroppar och linsvätskor. Skadeverkan kan bli allvarlig bl.a. på ögats hornhinna, som enligt rapporter kanske inte kan bli fullt återställd. Mjuka linser kan absorbera giftet och ögat utsätts när linsen bärs.

Då vi sanerar mögel med denna typ av saneringsvätska används gasmask. Det är även lagstadgat att man som anställd inom privat och offentlig verksamhet måste använda skyddsutrustning vid sanering som kan innebära hälsopåverkan. Visserligen rör det sig om mycket högre koncentration av saneringsvätskan vid mögelsanering än vid enstaka spray upp i näsan, men nässprayer används av många vid dagliga upprepade tillfällen och ofta under perioder som överstiger rekommenderat bruk. Samtidigt finns bensaltensiden i olika hygienprodukter, smink, tvål och shampo. Det ökar exponeringsmängden för de som använder dessa produkter och nässpray under samma period.

Saneringsvätska som är miljöfarlig

Vi kan gå tillbaka i tiden och titta på hur man använde DDT som saneringsvätska och bakteriedödande medel m.m. utan att reagera över hur farligt det egentligen kunde vara. Man duschade både grödor, kreatur, människor, sina hem etc. med saneringsvätskan som då klassades likt ett "ofarligt mirakelmedel". Idag har man börjat använda bensalkonklorid på samma sätt. Ämnet finns i tandkräm, nässpray, ögondroppar, linsvätska, olika saneringsvätskor, listan kan göras lång. Dessutom har olika vinstdrivande krafter efter förbudet mot mögel- och alggifter i färg börjat saluföra kemikalien för att man formligen ska dränka in husets tak och fasader i förebyggande syfte eller direkt bekämpning av påväxten. Vi kan på flertalet kommersiella handelsplatser utläsa att tensiden är lätt nedbrytbar i naturen. En viktig fråga är om det stämmer då fristående icke vinstdrivande källor gör gällande att det i stället är tvärtom så att naturen far väldigt illa av giftet, i synnerhet då det når jordens vattensystem.

Nämnas ska att vi är mycket återhållssamma i frågan om att bruka saneringsvätskor för bekämpning av mögel och röta, med anledning av larmrapporterna kring här aktuella gifter. Mer naturvänlig mögelsanering kan idag utföras med fotokatalytisk luftrenare. Ibland måste man dock väga fördelar mot nackdelar innan bruk av saneringsvätskor. Det kan från mögel bildas sådana mängder mögelgift att det blir akut giftigt att vistas i ett hus (fenomenet som ofta benämns sjuka-hus). Då måste man agera med lämpliga åtgärder som borttagning av kraftigt mögelangripet material samt använda saneringsvätska och kanske även ovan nämnd luftrenare som faktiskt hjälper till att bryta ned den giftiga bensaltensiden.

Nordiska rådet har klassat Bensaltensid som miljöfarligt och Kemikalie-inspektionen kommer ev. i framtiden kunna sätta kraftiga begränsningar för användandet. Det beror på om aktiva forskningsprojekt upptäcker vad vi befarar, nämnligen allvarlig risk i ett brett perspektiv. Dock har man nu gjort misstaget att tillfälligt dra tillbaka tillståndsplikten för saneringsvätska med giftet. Det innebär allt friare spridning då marknadskrafterna likt ovan skrivet ser att de kan tjäna pengar på folks okunskap och oförsiktighet.

Vad händer egentligen i kroppen då vi på något sätt får i oss detta toxiska ämne? Kan det vara så att kroppens immunologa system aktiveras likt det kan göra då mögel utlöser biotoxisk sjukdom. Beror det på att vissa receptorer i kroppen stressas och till sist orsakar kroniska förändringar och sjukdomar, särskilt hos de som är känsligare likt våra barn eller vuxna med immunologa brister.