Sorptionsavfuktare - Effektiva avfuktare i kalla utrymmen

I sorptionsavfuktare dras fuktig luft förbi eller genom ett fuktabsorberande material, vanligen ett speciellt kisel eller på olika sätt sammanbundet silica gel. Absorbatet kan sedan värmas ut ur sorptionsmaterialet. Detta sätt att avfukta är vid lägre temperaturer vida överlägset avfuktare med teknik såsom kondensering, s.k. kondensavfuktare. Detta har gjort sorptionsavfuktaren populär för att få bort fukt i ouppvärmda hus, källare, krypgrund och vind etc.

Sorptionsavfuktare är ofta robust tillverkade i korrosionsbeständigt utförande avsedda att hålla en längre tid.

Här ses Acetec PD-250 med anslutningar för två stycken torrluftsslangar eller rör samt separat utblås för fuktig luft. Om dess sorptionsteknik står nedan.

Rotationsprincipen och Acetecprincipen

Det finns idag två kommersiellt gångbara grundtekniker gällande de principer som används i sorptionsavfuktare. Den äldre rotationsprincipen baseras på ett roterande sorptionshjul som är indelat i ett antal sektorer, se bild.

Fläkten blåser här fuktig luft genom den nedre halvan av det snurrande sorptionshjulet där fukt absorberas. Samtidigt blåses en mindre mängd luft genom den högra övre delen av hjulet där fuktabsorbering även sker. Denna luften passerar ett element vars värme regenererar, d.v.s. torkar ut sorptions-
materialet som passerar förbi denna sektion.

Rotationsprincipen har några i vårt tycke ganska allvarliga akilleshälar, som består i att det i flera fabrikat måste användas mer än en intern fläkt för god funktion. Det innebär ökad energiåtgång samtidigt som risken för fel samt ökad service-
kostnad en gång i tiden uppkommer. En svag länk i rotationsprincipen med frekvent uppkommande reklamationstillbud är rotorn och remmen som driver runt sorptionshjulet samt ev. utväxling för att rätt rotationshastighet ska nås. Vissa fabrikat av sorptionsavfuktare uppvisar också hög känslighet för tryckfall i systemet då överhettning kan ske med automatisk avstängning eller allvarligare skador som följd. Tryckfall kan uppkomma då luftflödet av någon anledning stryps eller för långa slang- alternativt rördragningar görs. Överhettning och andra elektronikfel kan även ske vid strömavbrott i de fabrikat som måste efterkylas med fläktdrift då avfuktningen (elementet) avaktiverats. Sådana fel har tyvärr varit frekvent förekommande i ett av de mer "etablerade" fabrikaten, i synnerhet när strömmen brutits flera gånger i snabb följd. Kondensbildning i våtluftsslangen förekommer och därför måste denna vara försedd med dräneringhål, inte anslutas med fall mot avfuktaren och som bäst isoleras utvändigt.

Acetecprincipen är en nyare lösning där innovatören lyckats skala bort samtliga ovanstående felaktigheter och brister, samtidigt som energieffektiv drift uppnåtts. Sorptionsavfuktare Acetec´s funktion med drift i två separata faser förklaras
närmare här:



Under denna fasen är sorptionsavfuktaren mycket energisnål då
det bara är fläkten som är i drift.



Då avfuktning krävs aktiveras ovanstående fas 1 i tio minuter vilket innebär att fläkten forcerar fukten genom de avstängda självreglerande PTC-elementen vidare genom ett stillastående sorptionsblock som absorberar fukten. Den torrare luften återgår till utrymmet via sorptionsavfuktarens två torrluftsutblås. Då blocket har uppnått sådan fuktmängd att det är dags för regenerering av detta inträder nästa fas:

Här i fas 2 som varar fyra minuter stängs spjället för torrluftsutblåsen och PTC-elementen aktiveras för regenerering av  sorptionsblocket helt enkelt genom att torka ut detta. Den våta luften blåses ut i ångform genom våtluftsutblåset.

PTC-elementen i sorptionsavfuktaren är självreglerande och styr därmed hur mycket värme som behövs i förhållande till temperaturen på den inkommande luften samt avfuktningsbehovet av blocket. Sammataget, eller bättre beskrivet utslaget på de båda faserna drar avfuktaren således mindre energi än om rotationsprincipen skulle användas.

Jämförelse av sorptionsavfuktare sett till energiåtgång

Seriösa tillverkare och återförsäljare av sorptionsavfuktare anger avfuktarens kapacitet enligt följande:
* Elanslutning/förbrukning i KW (per timme)
* Avfuktningskapacitet i kg (per timme). Denna angivelse bör vara utgående från +20 C samt 60% RF (RH) Är angivelsen för avfuktningskapacitet utgående från t.ex. +20 C samt 70 eller 80% RF är det på sin plats att vara skeptisk och begära in uppgifter så att man kan jämföra de olika avfuktarna rättvisande! Vid +20 C. samt 70-80% RF så krävs inte riktigt så mycket av avfuktaren för att få relativt bra värden. Med andra ord så kan man rent av luras genom att inte ge direkt jämförbara värden. Värdena ska vara angivna på papper, var skeptisk emot dem som säger att avfuktaren drar mindre än på papper angivet.

Viktigt ta med i beräkningen är att sorptionsavfuktarens energibehov också kan variera med kapaciteten på torrluftsflöde och våtluftsflöde (undertrycks-
kapacitet). Avfuktare med äldre typer av fläkt eller flera fläktar kan ha en högre energiåtgång. Det har även under senare tid utvecklats hygrostater som gör att avfuktningsbehovet minskar. Dessa hygrostater varav HygroPro är en, mäter både temperatur och relativ fuktighet, vilket motsvarar mätning av den absoluta fuktigheten, med andra ord hur många gram vatten det är per kubikmeter luft. Den absoluta fuktigheten är utslagsgivande för om mögel ska kunna tillväxa. Därmed ger den nyare typen av mätning via "smarta hygrostater" ytterligare energibesparing även om de kopplas till en redan via andra tekniska lösningar energisnål sorptionsavfuktare. I Acetec PD-250 finns en sådan "smart hygrostat" inbyggd.

Läs mer om energibesparing med sorptionsavfuktare.

Fiktiva räkneexempel:

Avfuktaren ”LAB” drar 1,0 kW och avfuktar 0,5 kg/h vid +20 C  och 60% RF Avfuktaren ”Burken” drar 0,9 kW och avfuktar 0,6kg/h vid +20 C och 60% RF

För att kunna jämföra avfuktningskapaciteten mellan dessa kan man räkna ut värden per 24h och få fram total effektförbrukning per avfuktat kg vatten.

”LAB” 1,0 kW x 24 = 24 kW ÷ 0,5 kg/h x 24 = 12 kg/24h ger 2 kWh/kg.
”Burken” 0,9 kW x 24 = 21,6 kWh ÷ 0,6 kg/h x 24 = 14,4 kg/24h ger 1,5kWh/kg.

Att installera en sorptionsavfuktare som har hög överkapacitet sett till avfuktningen lönar sig inte då det gäller någon av varianterna som arbetar enligt rotationsprincipen. Det tar en stund innan elementet i dessa blir tillräckligt varmt för att rätt avfuktning/regenerering av sorptionsmaterialet ska ske. En för stor avfuktare kommer via hygrostaten aktiveras och stängas av med korta intervaller vilket alltså inte blir effektivt i en förlängning.

Carl Munters uppfann sorptionsavfuktaren

1927 såg Carl Munters världens ljus. Hans far Anders var ingenjör och uppfinnare. Carl gick i sin fars fotspår och en av hans första uppfinningar var den s.k. startveven, med vilken man satte fart på en och annan Scania Vabis.

Under tiden som student på KTH uppfann Munters tillsammans med von Platen och Tandberg världens första självgående kylskåp för bruk i hemmen. Vissa källor säger att dessa herrar under somlig studietid lade ner mer arbete på att i största hemlighet ta fram kylskåpet, än att befinna sig på föreläsningar.

1923 köptes Munters och von Platens kylskåpspatent upp av företaget Arctic. Ca. två år senare köptes Arctic upp av Electrolux. Både Munters och von Platen anställdes av Electrolux för att förfina och vidareutveckla sorptionskylskåpet i fråga, som på -60 talet sålts i mer än tio milj. ex. över hela världen.

Carl Munters arbetade kvar på Electrolux till mitten av -30 talet då han tog patent på en ytterligare revolutionerande produkt vid namn skumplast.

1955 grundades företaget Munters vilket snabbt blev känt för flera patent och uppfinningar, bl.a. sorptionstekniken (rotationsprincip) som än idag används i deras sorptionsavfuktare ämnade för kallare utrymmen. Munters köptes i början av -70 talet upp av Incentive. Under -70 och -80 talet utökades distributionen gradvis och man talar idag om ett globalt företag, som under - 90 talet introducerades på börsen.

Carl Munters avled -89 och hade under sin livstid kommit upp i ca. 1.000st patentansökan.

Från 80- talet fram till idag har sorptionsavfuktare baserade på C. Munters innovation tagits fram, vidareutvecklats och ändamålsenligt förfinats av minst tre andra svenska tillverkare såsom Acetec, Fuktkontroll och Corroventa. Import sker även gällande ett antal liknande avfuktare. Därmed har konkurrensen ökat.

Sorptionsavfuktarens arbetsområden

Från en början var det vanligt att sorptionsavfuktare användes i båtar för att hålla det stora kalla stålskrovet torrt och fritt från korrosion. Idag finns avfuktarna brett representerade för användning i kylrum, olika industriella applikationer, vid byggnation och uttorkning av vattenskada. Erfarenheten att kondensavfuktare ofta är otillräckliga i husets ouppvärmda krypgrund och vind har gjort sorptionsavfuktaren mer känd hos gemene man och allt fler företag inom fukt- och saneringsbranschen förespråkar permanent installation av dessa avfuktare för att förhindra lukt, mögel och röta i husens konstruktion.

I hus där det börjat lukta illa i krypgrunden eller vinden körs installerad sorptionsavfuktare med kontinuerlig fläktdrift så att ett visst undertryck uppstår och spridningen av lukten till bostadsytorna motverkas på så sätt. Även radon hindras att komma upp i huset.

Läs mer om sorptionsavfuktare i krypgrund.