Torpargrund | Krypgrund | Golvbjälklag
En av faktorerna till att en äldre
torpargrund i regel
klarar sig bättre från mögel än en modern
krypgrund är
konstruktionen av golvbjälklaget vilket inbegriper bl.a. isoleringens egenskaper samt tjocklek.
Trots den i torpargrunden sett till fukt mer "förlåtande" konstruktionen
finner vi idag relativt omfattande problematik och
fuktskada.
Husen åldras, värmesystem byts ut och renovering sker vilket ändrar
förhållanden samt förutsättningar för en fortsatt icke mögeldrivande miljö.
Här
är en bild tagen på en typisk torpargrund där inte hela utrymmet i
golvbjälklaget utnyttjats för att isolera.
I riktigt gamla torpargrunder har man ofta använt virke med hög kvalitet.
Kring mitten av 1900-talet ser vi att man börjat tulla på denna kvalitet,
särskilt sett till blindbotten och brädor som håller upp denna. Återanvänt
material med sämre kvalitet och färg på är relativt vanligt att finna.
Konstruktion av golvbjälklag
För
enklare överblick av dåtidens konstruktion av torpargrund och golvbjälklag
har vi gjort en bild som visar att man valde en tunnare isolertjocklek
och flyttade upp blindbottenbrädorna genom uppfästning med längs
golvreglarna längsgående brädor.
Isoleringen bestående av varierande kutterspån, mull, torv, kolstybb etc.
som valdes hade andra egenskaper än dagens frekvent använda mineralull och i
sammanhanget ofta förkastliga cellplast.
Snickare var medvetna om att det behövdes värmeläckage från
bostadsdelen ner i torpargrunden samtidigt som isoleringen skulle kunna
andas och under perioder ha förmåga att buffra fukt för att senare kunna
släppa fukten utan risk för uppkomst av
mögel och
lukt. Viktigt var även att
man genomgående använde kärnvirke istället för mer fuktkänslig ytved som
råspont i
golvbjälklaget.
Ogynnsamma förhållanden i torpargrunden
Om
vi zoomar in den bortre vänstra delen av aktuell torpargrund (ovan) syns
misstänkt angrepp av röta. Vid tillfället för fotograferingen fanns inte
lucka ner till torpargrunden så
inspektion kunde ej genomföras. Närmare stensättningen till grundmuren bildas vanligen ett kallare och fuktigare
mikroklimat p.g.a.
köldbrygga,
särskilt om förutsättning-
arna för husets välmående ändrats.
Blindbotten uppvisar något som vi ofta ser då virke blivit för fuktigt. Det
ser inte så friskt ut som längre in mot mitten i torpargrunden. Brädorna
utmed golvreglarna ser ut att ha ett brunt pulver på sig, som även syns nere
på grundmuren. Det kan i allra värsta fall komma från
hussvampens sporer men
mer vanligt från rötsvampens nedbrytning av virket eller uppifrån isoleringen. I vilket fall som
helst är det mycket viktigt att vidare kontrollera denna torpargrund för att
förebygga vidare skador. Som synes behöver man noga städa av marken från
organiskt material.
Krypgrund versus torpargrund
I
den moderna krypgrund som började uppföras främst under 70-talet utnyttjades
reglarnas hela höjd för isolering. Under sattes asfaboard eller masonitskiva
etc.
Golvbjälklag, syll
och brädor var ibland behandlade med mögel-
hämmande vätskor, kallat tryckimpregnering eller cuprinol. Dessa vätskor
hindrar visserligen röta i krypgrunden men står inte emot mögel samtidigt
som en genomträngande frän lukt, ibland kallad
krypgrundslukt bildas
när fukt i för stor mängd
tillåts absorberas in i materialet.
Golvbjälklaget i krypgrunder byggdes till skillnad från torpargrunden helt
in i syfte att uppnå högsta möjliga energibesparing. Man "glömde" bort den
viktiga erfarenhet som tidigare fanns kring dessa typer av byggnation.
Krypgrunden blev kallare vilket ledde till de idag eskalerande antalet
mögel- och rötskador som kostar såväl husägare, övriga boende som staten
stora belopp i åtgärdande och hälsoproblem. Läs mer om
sjuka hus.
Det är ibland svårare att snabbt få en överblick gällande om krypgrund mår
bra eller ej. Det kan ovanför blindbottenskivorna finnas
dolt mögel.
Samtidigt kan syllarna till skillnad från i vanligt förekommande torpargrund
vara dolda. Här har det skapats en väsentligen mer fukt- och värmetrög
konstruktion som sekundärt kan bli dyrare än att låta mer värme i syfte för
avfuktning nå ned från boendeytorna. Skrämmande är att materialtillverkare
och materialleverantörer
nu basunerar ut budskapet att man utan problem ska
tilläggsisolera under golvbjälklaget med t.ex. cellplast och hårdare typer
av mineralullsskivor. Resterande delar av krypgrund och torpargrund är inte
utformade för sådan efterkonstruktion. Annat är om man i nybyggnadsskedet
kan utforma krypgrunden totalt sett till att mer bli en
varmgrund. Läs om
olämpliga
åtgärder i krypgrund.
Vi har också lagt ut kortfattad information med bildmaterial om en
renovering av torpargrund.