Husröta och mögel var inte bra för Smålands Ryttare
Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010

Husröta och mögel var inte bra för Smålands Ryttare

Än en gång har släktforskning givit oss god hjälp att förstå hur man förr såg på rötsvamp och mögel i hus. Tidigare artikel upptar texter ur bibeln, beskrivande att det för 2500 år sedan sågs som orent och skadligt att ha mögel i sitt hus. [1] Denna gång går vi framåt i tid till 1500-1800-tal. Under Dackeupproret 1542-43 blev Gustav Vasa varse att de svenska krigstrupperna var bristfälligt organiserade och inte hade tillräcklig utbildning. Därför började mer strukturerade fanor (förband) sättas upp, bl.a. i Småland och Kalmar. Dessa kan följas i krigsarkivets rullor och samtidshistorisk litteratur, vilket ger mycket intressant information.

Ryttarens och rusthållarens ansvar

Smålands ryttare kunde bli straffade för rötsvamp i torpetAntingen red ryttaren under egen gård eller blev han under rusthåll tilldelad boställe, ett torp med tillhörande åker och äng. Meningen var att ryttaren i fredstid skulle kunna bruka marken, eller att dennes familj utförde arbetet när det var fälttåg eller exercis. Viss frihet fanns att vidare arrendera ut bruksmarken. Rusthållet blev bl.a. besökt och inspekterat av landshövdingen, medan ryttaretorpet regelbundet inspekterades av krigsprästen eller annan högre uppsatt inom regementet. Inspektionen kallades husesyn. Hade det slarvats med underhållet av torpet så att rötsvamp [2] eller mögel [3] angripit, kunde kavalleristen ställas till svars med dryga böter och/eller skyldighet att återuppbygga. Detta följer i princip den kunskap och inställning vi i övrigt kunnat inhämta från gamla källor. [1,4] Samma regler gällde även soldater i förhållande till soldattorpen.

Bilden ovan är ifråga uniformen inte identisk med Smålands ryttare, utan hämtad från motsvarande förband i vitryssland, en av Sveriges dåtida fiender.

Mögel och rötsvamp i torp och gård

Gamla hus kunde också drabbas av mögel och husrötaI kvarvarande källor daterade år 27 f.Kr. (Vitruvius), finns kunskap gällade att hus för att vara hälsosamma måste byggas utefter klimatförhållanden etc. i uppförandemiljön. [4] Mycket tyder på att svenskarna under här aktuell ryttartid var väl medvetna om problemen med fukt, röta och mögel. Husen byggdes fuktförlåtande. Det isolerades inte för mycket och husen kunde andas. Ett exempel är dåtidens torpargrund [5,6] där det inte lades så mycket isolering i golvbjälklaget. Nog hade man kunnat isolera bra mycket mer, men det gjordes högst troligen inte av nämnda anledningar. Trots den mer fuktanpassade byggnadstekniken måste det ändå förekommit fuktrelaterade skador. I annat fall hade inspektion säkert inte varit stadgad.

Eftersom det i princip året runt vedeldades i torp och gård tillfördes värme, vilket fungerade som naturlig avfuktare både utåt och inåt gällande husens klimatskal. [7] Eldningen såg också till att ventilera och avfukta genom termisk effekt. Fukttillskott från de boendes aktiviteter fördes delvis ut ur byggnaden via skorstenen. Mycket av denna anpassade byggnads- och klimatkunskapen förlorades under och efter första samt andra världskrigen. Allt mer blev pengastyrt och inriktat på energibesparing samt komfort, med följd att våra hus byggts upp som förhållandevis mer uttalade riskkonstruktioner. [8] I samband med det kan även klimatförändringar diskuteras. [9] Idag tvingas allt fler husägare installera avfuktare [10], både i kvarvarande torpargrunder och i de modernare varianterna kallad krypgrund [11].

Historia anor Smålands ryttare

Kalkstenshäll - Nygårdsstenen på Ryssby KyrkogårdSläktforskningen som förde oss in på förordningar kring det som kallades husröta, startade med besök på Ryssby kyrkogård utanför Ljungby. Här finns en gammal kalkstenshäll, kallad Nygårdsstenen, med svårtydd inskription och bl.a. en dödskalle i nedre högra hörnet. Hällen drog min uppmärksamhet till sig och när texten på latin var översatt visade det sig vara förfäder. Anders Nilsson 1617-1684 och dennes hustru Ingeborg Joensdotter 1630-1705, Nygård. Via domböcker och krigsarkiv framkommer att Anders under många år under egna gårdar (Hyalt och senare Nygård) tillhörde Smålands ryttare och att hans svärfar Joen Persson d. 1657 var rusthållare och länsman i Nygård. Under tiden då Anders var ute på fälttåg fick Ingeborg styra upp verksamheten på deras gästgiveri och kring det som rörde krigsfolket, vilka vandrade förbi Nygård på landsvägen och skulle förses med proviant etc..

Anders Nilsson 1617-1684 och hans svärfar Joen Persson, Smålands ryttare

Texten i arkiven är inte helt lätt att tolka. En del böcker har dessutom utsatts för brand, fukt och mögelskador. [1] De digitala arkiven byggs dock ut allt mer, vilket är smidigt då man kan utföra forskningen sittandes hemma på kammaren. Här ovan ses bild från Riksarkivet. År 1655 under Smålands Ryttare, Överste Erik Oxenstiernas regemente, Ryttmästare Gustav Loods kompani, finns Joen (Jon) Persson antecknad som rusthållare (rad två) och Anders Nilsson som ryttare, troligen under egen gård (rad tre).

Hälsoeffekter av mögel och rötsvamp i hus

Fuktskador ledande till mikrobiologisk tillväxt i hus är inte hälsosamt. [3,12,13] Hälsoeffekter kan drabba såväl husdjur, boskap som oss människor. Ponerar utifrån liggande dåtidskunskap att man kände till hälsoriskerna. Det måste ha varit viktigt att ha ekipage, d.v.s. både häst och ryttare i så gott stridbart skick som möjligt. Påfrestningarna ute i fält måste varit enorma, inte bara då det kom till strid, utan också när det gällde marscher och utevistelse under olika årstidsförhållanden och klimatvariationer. Att ge sig ut på fälttåg med redan decimerad hälsa kunde inte vara bra. Vår huvudperson i artikeln, Anders Nilsson, måste ha haft hyfsat bra kondition och haft tur, då han i ca. 30 år var i konungens tjänst som ryttare och senare under samma period efter att danskarna under 20 veckor hade fängslat och illa behandlat honom, som rusthållare. Långt ifrån alla ryttare undkom fälttågen med livet i behåll.

På tal om krig och fälttåg finns flertalet källor omtalande att det varit omfattande problem med mögel och rötsvamp som angripit tälten och andra känsligare material. Vissa av källorna är studier som kommit fram till att den mikrobiella exponeringen soldaterna utsätts för är förknippad med hälsoeffekter. Sådan studie utfördes efter att svenska FN-soldater drabbades under uppdrag i Liberia. [14]

Idag finns såväl som förr lagar reglerande att det inte får finnas fuktskador, röta eller mögel i hus. Fast nuvarande regler gäller t.ex. bara offentlig verksamhet eller vid uthyrning av lägenheter. De lagar som inom området finns efterföljs sällan, särskilt inte inom eller gentemot kommunal verksamhet. Det tenderar först vara så att situationen med hälsoeffekter blir ohållbar, innan beslut fattas att sanera eller utrymma. Många sådana exempel finns tyvärr att hämta från kommunala skolor. Folkhälsomyndigheten har via Greta Smedje framfört att regelverket även borde gälla fastigheter i privat ägo. [4]

För dig som är intresserad av historia och Smålands ryttare finns mer att läsa på Internet, bl.a. hos Föreningen Smålands Husarer, vilka förvaltar traditionerna efter Kungl. Smålands Husarregemente 1543-1927. På deras hemsida kan man även ta del av hur uniformerna såg ut. [15]

Nämnas ska att jag funnit fler anor vilka tjänstgjort inom regementet. Det gäller Jöns Sonesson Bur f. ca. 1615 samt Ryttmästare Peder Arvidsson Kåse d. 1605. Ytterligare rusthållare finns också tillbaka i tid.

2018-07-17
Uppdaterad 2018-07-22
Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Referenser
Att finna historian gör att framtiden lättare kan struktureras. Detta talesätt borde anammats innan husen under efterkrigstiden byggdes.

Har du behov av kunskap och produkter relaterat till fukt, lukt, mögel, röta, avfuktning och sanering? Kontakta oss för forskningsbaserad hjälp och skräddarsydda avfuktningslösningar.

För luftrening, luktsanering och kontamineringsreducering, se fotokatalytiska luftrenare i serien AirSteril.