Mer allmänt känt börjar det bli att mögel kan vara illa för hälsan. Mindre spridd kunskap är den att svartmögel av typen Aspergillus Niger används för att framställa Citronsyra E330, vilket är en allt vanligare tillsats i mat och dryck. Genom uteslutningsmetod och upprepade tester rapporteras citronsyran kunna ge mer eller mindre allvarliga allergiliknande symptom. Kan allergiska eller därtill närliggande reaktioner vara möjligt efter intag av citronsyra? Vi reder här ut några begrepp i frågan.

Aspergillus Niger vanligt mögel i hus

Möglet Aspergillus Niger är tillsammans med ett antal andra arter av mögel mycket vanligt att finna i hus som utsatts för fuktskada eller vattenskada. Aspergillus är sedan länge omskriven som en av de mest giftiga mögelarterna genom dess produktion av mögelgift. Rent generellt sägs att mögel kan generera mer gifter då det av någon anledning stressas, d.v.s. då tillväxtförhållandena inte är optimala, exempelvis vid pendlande fuktvärden/temperaturer eller då andra arter av mögel konkurrerar. Samtidigt avges också från möglet olika proteiner, enzymer och glukan m.m. som också har potentiell verkan att utlösa varierande immunförsvarsreaktioner samt inflammation.

Databanken om olika allergener och inflammagener samt gift är högst bristfällig inom området mögel och dess metaboliter. Forskare i Schweiz har talat om att en enda mögelart kan bilda kring åttio olika metaboliter och att få av dessa är kända inom forskningvärlden då frågan om hälsopåverkan ställs. Referens till detta finns under sidan mögel är negligerat, som handlar om att mögel på vind och i krypgrund m.fl. ställen i hus kan ha ordentligt skadepotential. Denna kunskap tar vi med oss i vidare resonemang kring om den av svartmögel tillverkade citronsyran kan vara skadlig. Samtidigt kan det också vara bra att införskaffa den i samhället mer dolda informationen gällande att man från bestämmande ort medvetet ser bort från den potentiella skadeverkan som mögel kan ge.

Mögel tillverkar citronsyra E330

Det finns naturlig citronsyra att tillgå men jakten på framställning av billig (vinstinbringande) mat och dryck ställer andra krav varvid man sedan 1917 i allt större utsträckning nyttjar möglet Aspergillus Niger och dess metabolitavgivning. Metabolit kan översättas med sekundärprodukt vilket citronsyran blir då möglet får gro och tillväxa i melass eller andra näringssubstrat som majs.

Själva näringssubstratet kan vara kontaminerat av andra typer av mögel. Ett exempel är majs som vanligen under odling, förvaring och transport får mögelpåväxt varvid det kontamineras med mögelgifter och andra mögelmetaboliter.

Själva möglet fästs i en av framställningsprocesserna vid ett hjul som ömsom snurrar möglet ned i substratet ömsom upp i luften. Här behöver fabrikören inte blanda mögel direkt i melassen etc. och filtrering för att få bort möglet kan därmed enligt vissa källor undvikas innan själva citronsyran E330 ska utvinnas.

Finns gift av mögel kvar i citronsyran

Det som i fallet allergi och överkänslighetssymptom är intressant att titta närmare på är om citronsyran i sig är skadlig samt om den förutom andra metaboliter även innehåller mögelgift eller någon typ av toxin som inte är reglerad att inte få finnas via tillverkningen via möglet Aspergillus Niger. Rent teoretiskt sett skulle det mycket väl kunna följa med mögelgift i den färdiga citronsyran, och/eller protein, enzym etc. Det eftersom möglet under framställningsprocessen verkligen stressas under något som kan benämnas som icke naturlig tillväxtmiljö. Samtidigt kan mögel potentiellt sett avge varierande typer av mögelgifter och metaboliter eller olika mängder av detsamma beroende på vilket näringssubstrat som används eller angrips. Om möglet bildat “gift” i näringslösningen innan citronsyran ska utvinnas genom precipitation (utfällning tillsammans med viss typ av salt som sedan avlägsnas) tror vi inte att mögelgiftet eller andra metaboliter i sig helt försvinner. Mycket små sensibiliserande partiklar från detta mögel kan möjligen följa med i färdig produkt.

Forskning talar idag som ovan nämnt om att alla typer av mögelproducerade gifter, enzymer, proteiner, peptider etc. inte ännu är kända, databasförda eller reglerade, d.v.s förbjudna eller mängdbegränsade. Kan det finnas allergiframkallande känt eller okänt gift representerat i E330? Vi har sökt men inte funnit någon egentlig utredning som verkligen svarar på frågan. Vore det inte läge att från Livsmedelverkets sida titta närmare på varför somliga drabbas av allergi och sjukdom då de intar mögelmetaboliten citronsyra? Det gäller för undersökande part att inte bara titta på ett fabrikat av citronsyra utan på alla de mest frekvent använda fabrikaten eftersom “stressorerna” för aktuellt mögel i tillverkningen skiljer sig åt, rimligen på mer än ett sätt.

Närmare undersökning bör också göras om det under precipitationen sker så att mögelgift som möter varandra eller mellan mögelgift och annan substans bildas andra typer av gift, som i sin tur ger det uppkomna lidandet i form av rapporterad allergi. Sådana reaktioner kallas korsreaktivitet och kan också ske i kroppen då allergener och gifter möter varandra.

Ett begrepp som i lagtexter är myntat då det t.ex. gäller sjuka hus där mögel kan vara en utlösande orsak är försiktighetsprincipen. Denna bör enligt oss följas även gällande rådande läge kring artificiellt framställd citronsyra. Varför så inte redan skett är underligt. Ligger ekonomiska och praktiska intressen i vägen, likt vid många ärenden kring sjuka hus?

Kan allergi mot citronsyra komma att klassas som en typ av mögelallergi?

Vanligt bland dem som utesluter citronsyran ur kost och dryck, och då blir bra, verkar vara symtom som manifesteras i huden. Mögel i hus kan ge högst snarlika symtom såsom eksem eller dermatit. Läs mer under sidan Mögel i hus kan ge eksem och atopisk dermatit.

Given information bör också gälla de olika varianter på citronsyra och citronsyrasalter som finns för tillsats i olika livsmedel, likt E331, E332, E333 samt E380.

Livsmedelsverkets avfärdande

Vi känner till att Fil dr, Ylva Sjögren Bolin på Livsmedelsverket har avfärdat denna artikel med orden mycket felaktig och väldigt vilda gissningar. Det totala svaret som Ylva Sjögren Bolin ger till fråganden tyder på att Ylva Sjögren Bolin inte fullt ut känner till hur mögel kontra den mänskliga kroppen fungerar. Våra farhågor och frågeställningar här stärks bit för bit med ökande mögel- och immunförsvarskunskap kommande från hela världen. Ylva Sjögren Bolin medger att det kan komma med proteiner från möglet i citronsyran. Just proteiner är lika intressant som mögelgift, särskilt då det nu är bevisat att mögel ger astma och hyperreaktiva immunsvar via just protein/enzym via ett annat närliggande mögel som ofta benämns svartmögel, nämligen Aspergillus Fumigatus.

Svar från vissa forskare och statliga verk brukar tyvärr låta som detta från Ylva Sjögren Bolin. Vi har fler färska exempel på detta, läs om inomhusklimatproblem och lögnen om sjuka hus samt även om tvisten mögel i kyrka.

Inom statliga verk, hos forskare och konsulter i frågan finns en etik som säger att det som inte medicinskt eller via forskningsrapporter kan bevisas, det finns inte. Trots troliga fysiska bevis i form av besvär liknande allergi säger man alltså nej. Det hela liknar väldigt mycket debatten om asbest, vilket inte alls kunde vara skadligt, till dess att nej-sägare överbevisats, inte bara genom att människor blev sjuka utan också genom att medicinsk fakta lades fram.

Vad är det i citronsyran som får vissa barn och vuxna att må dåligt? Det duger inte med påståendet att citronsyra är ett kroppseget ämne och att det inte kan skada. Även kroppsegna ämnen har ibland förmåga att vara skadliga i för hög dos. Det handlar inte bara om citronsyra, utan också om olika metaboliter från ett potent skadeframkallande mögel. Ponera att man utsätts för dessa metaboliter inte bara från citronsyran utan också från hus, arbetsplatser eller skolor med mögel. Det blir då dubbelexponering. Annat kan också vägas in och det är alla kemikalier som finns i vår omgivning, luft och mat. Hur inverkar dessa tillsammans med citronsyran och/eller dess metaboliter? Något ligger som bas då allt fler rapporterar symptom efter intagande av citronsyra via föda och dryck.

Livsmedelsverket, upp till bevis och visa vad som finns i citronsyran, vilka metaboliter som vi får i oss och hur de påverkar kroppen, även hos känsliga individer! Visa inte bara på ett fabrikat av citronsyra utan på alla fabrikat som kommer till svensk marknad och med i importerade halvfabrikat. Kan Livsmedelsverket garantera att alla mögelstammar av Aspergillus Niger som används till framställning av citronsyra ej avger mögelgift eller andra symtomframkallande substanser?

I ovan länk om astma nämns mögelmetaboliter som proteinase och asperamide B, hur dessa skadligt inverkar då de inandats. Vet Livsmedelsverket om dessa metaboliter eller liknande finns med i citronsyran? Vad vi kan se skulle Aspergillus Niger kunna producera sådant som kallas mögelmetaboliter, vilket i sin tur kontaminerar citronsyran, alternativt att citronsyran framställt på detta mögel i sig eller genom andra kemiska ämnen i framställningsprocessen är det som utlöser eller leder till reaktioner hos vissa personer.

Livsmedelsverket hänvisar till nedan referens och säger att det är få personer som visar på sensibilisering. Har man brytt sig om att göra en egen utredning? Har man vägt in hur stort handikapp det blir för de som är drabbade? Hur stort är mörkertalet som inte knyter sina problem till citronsyran och mögel? Vad blir följdverkningen av att exponeras allt mer genom maten och drycken vi köper?

Innan ni kommit med svar som är trovärdiga vänder vi myntet med gissningar och felaktigheter emot er verksamhet!

Uppföljning

Det har verkligen varit tunnsått med forskning kring citronsyrans potentiellt hälsoskadliga effekter och dess säkerhetsaspekter. I augusti 2018 släpptes forskning som stärker misstankarna och evidensen kring allt från lättare till svårare hälsoeffekter. Forskarna kan inte slutligen konfirmera att citronsyra från mögel (MCA) orsakar de omtalade effekterna, men deras fynd demonstrerar signifikant sannolikhet att citronsyra från mögel kan vara förorsakande de hälsoeffekter som upptäcktes hos patienterna. Genomgången i denna avhandling måste ses som mycket gedigen och därför bör den leda tilll vidare forskning och dubbelblinda studier.

– Potential role of the common food additive manufactured citric acid in eliciting significant inflammatory reactions contributing to serious disease states: A series of four case reports, Iliana E. Sweis and Bryan C. Cressey, 2018.

– Adverse reactions to food additives in children with atopic symptoms

Citronsyra har genom försök visats vara antiseptisk. Det kan potentiellt innebära att mag-tarmfloran reagerar emot eller tar skada av intaget. Vi vet sedan tidigare att om mag-tarmfloran är i olag så kan många olika symtom ges, t.ex. astma och hudbesvär och annat som citronsyraöverkänsliga talar om. Vidare kan om tarmfloran är störd, substanser lättare komma ut i blodet. Här måste forskningen förbättras så att vi får reda på sanningen om citronsyra.

– Evidence summary: Wound management-low resource communities: Citric acid as a topical antiseptic

– Citronsyra från mögel kan finnas i giftig nässpray

Citronsyra har också en direkt hämmande och avdödande verkan gällande tillväxt av mögel. Finns omtalat som husmorsrecept för vissa former av lättare  mögelsanering.

2005-11-10
Uppdaterad 2019-05-20