Det känns nästan som evig upprepning, våra ord om att mögel är kraftigt underskattat som sjukdomsalstrare. Det är dock en viktig ståndpunkt som i stort sett varje vecka via nya upptäckter visar sig vara sann. Denna gång riktar vi sökljuset mot fynd om att svartmögel som Aspergillus är vanligare än befarat gällande infektion i käke och käkhålorna efter rotfyllning, med vidare konsekvenser.

Mögel vid rotfyllning

Det har genom antalet artiklar lagts fram hypoteser om att mögel bör spela långt större roll vid komplikationer efter rotfyllning än vad man får höra av tandläkaren. Ett exempel på dessa varnande ord är från Ingemar Ljungqvist som är forskande chefredaktör för tidningen 2000-Talets Vetenskap. Han berättar i utdrag att dentalvården ej till fullo tillser att rotkanalen är steril innan den fylls med guttaperka. (1) Resurssaknandet för antimikrobiell slutkontroll och bristen på total mögelforskning verkar kunna drabba upp till ca. 30 procent eller fler av dem som genomgår tandbehandlingen, genom infektion med potentiellt långtgående hälsoeffekter.

21 juli 2015 presenterades från Brasiliansk undersökning att möglet Aspergillus funnits hos sex av sextio tandpatienter, vilket utgör tio procent. Forskarna menar att deras fynd i förhållande till infektion i käkhålorna är det första som gjorts och de höjer sin röst för spridande av kunskapen om den allvarliga sjukdomspotential som detta även ibland kallat svartmögel har. (2) De konkluderar att möglets patogena karaktär kan ge käkhåleinfektion av odontogen härkomst.

Mögelboll

1999 spreds via Mayo Clinic viktiga rön som klargjorde att 96% av patienterna med kronisk bihåleinflammation led av invasivt mögelangrepp i bihålorna. (3) Mayo Clinic beskrev fynden som viktiga då man nu kunde ge sig på orsaken istället för att behandla symtomen.

Grovt kan man skilja mellan invasivt mögel och ickeinvasivt, varav det senare kallas mögelboll (eng; fungal ball) eller aspergillom efter den mest aktuella mögelarten Aspergillus. Andra mögelarter som kan vara orsakande till besvären är Alternaria, Stachybotrys och Trichoderma. Mögelbollen ses växa mer fritt i håligheten medan den invasiva formen bildar för densamma skyddande biofilm och växer på samt i slemhinnor och vävnader.

Då möglet börjat växa i bihålorna och/eller käkhålorna avges mögelgift (4) och andra patogena mögelmetaboliter som vidare kan spridas i hela kroppen, samt också allvarligt påverka hjärnan och det centrala nervsystemet. (1)

Teamet från Brasilien säger att detta mögel bör kunna spridas från den behandlade tandroten till käkhålan och tvärtom genom inflammation i bihålorna till tanden och käken. (2) Komplikationerna kan vara mycket allvarliga. Bl.a. ses cancer i käken. Orsaken till cancer debatteras hårt men med den forskning som ligger på bordet vet vi att svartmöglet här har förmåga att avge mögelgift som är cancerogent. (7) Därför finns nu än mer anledning att utvärdera mögel som sjukdomsorsak eller inverkande därtill.

Mögelkontaminerat slem (mucosa) kommande från näsa och bihålor sväljs varvid mögelgifterna och metaboliterna i övrigt når mage samt tarm. Här ser vi underskattad patogen väg eftersom mögelgift i för höga koncentrationer eller sammansättningar genom korsreaktion kan påverka den goda tarmfloran så att denna nedsättes och inte längre kan hålla negativa bakterier i schack. De goda tarmbakterierna verkar i balanserad miljö “neutraliserande” på vissa gifter såsom på toxinerna från mögel. Koppling finns mellan mage-tarm och hjärna. Det mögel som lyckas tillväxa i bihålorna har därmed goda utsikter att slå hårt och brett mot immunförsvar och kroppsfunktioner som har med uppbyggandet av immunförsvaret att göra. (5)

Mögelinflammation i bihålor och käkhålor är vanligt även i form av allergiska besvär. Det är inte säkert att det vid mögelallergi i denna form kallat AFS (Allergic Fungal Sinusitis) finns mögelväxt utan här är det mer så att man istället reagerar på möglet som inandats med inflammativa svar. (6) Generellt är mögelallergi liksom tidigare möglets roll vid bihåleinflammation och infektion efter rotfyllning underskattat. (8)

För att mitt i allvaret kring mögeldrivna sjukdomstillstånd skämta lite säger vi att man efter att ha drabbats av allvarligare mögelboll definitivt inte längre kan studsa runt och leva livet så som en frisk person. Det leder högst troligen till för tidig död om rätt behandling inte ges.

Mögel i hus

Mögel i hus (9,10) är hårt sammanknippat med begreppen sjuka hus (11) och det nya av medicinsk kompetens ombenämnda trendigare och medvetet mer avdramatiserande begreppet OBO – ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa. Bihåleinflammation och andra tillstånd har evidensbaserat lyfts fram som kopplade till vistelse där det finns mögel i hus. Konstaterande finns gällande att personer som i hus exponerats för mögel också har mer mögelgift i kroppen. Joseph H. Brewer, Jack D. Thrasher och Dennis Hooper, vilka gemensamt har utbildning och erfarenhet av tyngd, föreslår att detta skulle kunna ha med mögel i bihålorna och näsgångarna att göra. De påtalar olika vanliga ärenderelaterade sjukdomstillstånd och symtom i sin avhandling som är fylld av viktigt uppbackande referenser. (12)

Medicinering mot hälsoeffekter

Vid bihåleinflammation har det över tid skrivits ut en mängd antibiotika. Viss antibiotika är utvunnen från mögel, t.ex. penicillin. Det kan vara högst olämpligt att tillföra än mer gifter till en redan utsatt kropp. Samtidigt kan medicineringen vara verkningslös och i värsta fall trigga det invasiva möglet att avge ännu mer skadliga metaboliter. Antibiotika slår mot tarmfloran och ger därmed den negativa floran övertag. Antimykotiska preparat bör vara bättre och det finns även alternativ som t.ex. C-vitamin vilket verkar som bäst i förbyggande syfte då vitaminet är verksamt emot mögel samtidigt som immunförsvaret stimuleras. C-vitamin förebygger också öroninflammation. Förbindelser finns mellan bihålor, näsgångar, ögon och öron, vilket blir en risk om mögel börjar växa i bihålorna då det kan sprida sig. I speciell riskgrupp ligger de med astma, cystisk fibros, diabetes och reducerat immunförsvar. Dock ser vi också friska personer som far mycket illa av att vistas i hus med mögel. Skillnaden kan vara att det tar längre tid för en frisk person att utveckla symtom och sjukdom. För att bli frisk från mögel eller återhämta sig så gott det går krävs i regel ett helt arbets- och förhållningsprogram. (13)

För några år sedan gjorde vi här på Ljungby Fuktkontroll en uppseendeväckande upptäckt. Innehållet i en flaska med nässpray visade sig vara benämnt BAK, vilket är detsamma som bensalkonklorid. Det ämnet ingår i saneringsvätska för mögelsanering och är klassat som en stark tensid, skadlig för vattenlevande organismer. Bevis finns för att nässpray med kemikalien kan ge motsatt effekt och istället för avsvällande verkan skada slemhinnorna i näsan. (14)

Guttaperkan som fylls i tandkanalen vid rotfyllning innehåller bl.a. ämnen som zink och eugenol från eterisk olja (kryddnejlika). Båda delar är högst verksamma mot mögelsvamp. Brasilianarna förtäljer att mängden mögelhämmande medel i guttaperkan kan vara avgörande för om möglet ska kunna få grepp eller inte. (2) Eugenolinnehållande växter och zink används som kosttillskott och komplementerande alternativmedicin mot svampinfektion. Viktigt kunskap är att eugenol kan vara allergiframkallande. Ämnet används i modernare typer av “grön” saneringsvätska mot mögel.

Denna artikeln ingår i vårt totala arbete att lyfta fram vad mögel ställer till med för hälsoeffekter. (15)

Relaterade artiklar

– Mögel skadar luktnerv orsakar rinit

– Mögel i elektriska tandborstar är hälsoskadligt

– Svartmögel är olika arter av mögelsvamp.

2015-08-21
Uppdaterad 2019-05-24