Sök

Mögel metylerar pentaklorfenol i krypgrund till pentakloranisol

3
(2)

En fråga som inte är ny, utan har funnits och diskuterats i 60 år, har ännu ej retts ut. Den handlar om kemikalier som använts som träskyddsmedel i hus och hur dessa kan påverka oss människor som bor eller arbetar i husen.

En beståndsdel i träskyddsmedlen var pentaklorfenol (PCP), som var ämnad att motverka mögel och svamp. Trots sina mycket giftiga egenskaper motverkade inte PCP att mögel kunde börja växa på det tänkta skyddade virket. Vid inspektioner i krypgrund, platta på mark och i källare byggda mellan mitten av 50-talet och fram till -82 upptäcker vi ofta att det börjat mögla trots riklig behandling med pentaklorfenolinnehållande vätskor. Då virket blivit för fuktigt och mikrobiell aktivitet startar sker metylering av PCP så att pentakloranisol (PCA) etc. bildas. Då pentakloranisol luktar kraftigt och genomträngande samt är mer flyktigt än ursprungssubstansen sprids sedan lukten upp i hela huset genom luft- och fuktrörelser ifrån de kemikalieskadade ställena. PCA har med sin lukt förmåga att sätta sig envist och djupt i många materialtyper och orsakar då luktsmitta sett till källan det ursprungligen bildades från.

Hälsorisker

Vi har i tidigare artiklar tagit upp frågan om hälsorisker med pentaklorfenol, inte minst då frågan om cancer p.g.a. mögel, bakterier och denna kemikalie togs upp. Det finns, tycker vi, ordentlig anledning att fortsätta diskussionen då utredande parter här i Sverige går ut med öppen information om att PCA är mindre skadlig att exponeras för än vad PCP är och att det inte finns någon hälsorisk att vistas i hus där denna kemikalieskada finns. Här kan vi ta ett färskt exempel från Sahlgenska Sjukhuset där Sandra Johannesson och Lars Barregård gör en miljömedicinsk bedömning (1). De levererar via Eurofins Pegasuslab AB ett antal mätvärden som tolkas med de avslutande orden “Det finns inga kända hälsorisker med kloranisoler vid så låga nivåer som uppmätts i bostäderna, och därför bedöms eventuell obehaglig lukt vara den enda riskfaktorn att ta i beaktande.”

I denna och andra liknande bedömningar finns flera saker att anmärka på:

Det är konstigt att uppgifter inte ges om att metylering av pentaklorfenol till pentakloranisol via demetylation i kroppen åter kan omvandlas till pentaklorfenol och att PCA verkar kunna lagras längre i kroppens vävnader och organ än PCP (2-6). Man kan med vägledning av den kunskapen inte utgå från att PCA är mindre skadligt än PCP. Samtidigt måste även senare forskning än den som Sahlgrenska Sjukhuset (1) refererar till användas i bedömning då det kommit ut rön som visar att immunologisk påverkan kan ges vid lågdosexponering över tid (8, se också ovan länkad sida om cancer etc. för referenser). Man antar att skadligheten inte överstiger den med PCP (8).

Vid diskussion om skaderisken med att vistas i hus där träskyddsbehandling med dessa giftiga ämnen utförts, bör man ha till grund en noggrann genomgång av beslutsunderlaget som Produktkontrollnämnden använde för att få igenom förbudet mot olika klorfenoler. De berättar bl.a. att barn synes vara känsligare och att det total handlar om extremt toxiska föreningar. (10)

Om vi sätter all kunskapsbas här i paritet med sunt förnuft och verkligheten i hus samt med gällande lagar som reglerar inomhusmiljö, vad får vi då fram? För det första bör inte något gränsvärde vara satt för PCA eftersom det endast finns mycket knapphändig forskning. Vidare kan man inte hänvisa till sjunkande nivåer i naturen och säga att det inte finns någon anledning till vidare åtgärder i hus, för här finns ett stort problem idag, inte bara gällande PCA-exponering utan även från mögel och bakterier samt varierande kemiska ämnen. Den sammantagna exponeringsfaktorn måste beaktas. Till hjälp att reglera har vi bl.a. Miljöbalken med dess Försiktighetsprincip som tydligt talar om att bristande medicinsk forskning inte får vara hinder för åtgärder samtidigt som känsligare personers hälsa ska skyddas.

Till den faktiska exponeringen i hus finns också bakgrundsstrålning, med vilket vi menar att källan från krypgrund och andra ställen i husen inte är ensam. Pentakloranisol och pentaklorfenol finns vida spritt i naturen varvid det även finns i utomhusluft, mat och dryck.

Det Sahlgrenska teamet (1) hänvisar till uträkningar om hur mycket av föroreningarna man kan andas in i förhållande till gränsvärden som EPA och WHO har satt. De kommer fram till att ingen risk finns. Är inte det att tänka ganska smalspårigt? Fundera på scenariot där en nybliven mamma med sitt barn vistas dygnet runt i ett hus skadat av mögel och pentaklorfenol. Mamman andas in det metylerade pentakloranisolet och får det även i sig genom huden och via mat. Barnet andas in det, får det genom huden och till mindre del även genom bröstmjölken. Samma sak händer med möglet och ev. mögelgifter. Har man tagit med i beräkningarna att barn kan vara avsevärt känsligare för inkommande stressfaktorer som föroreningarna och gifterna här innebär? Uppåt i barnaåren omsätts mer luft genom andning än hos vuxna. Samtidigt kan barnen så som vi ser det vara närmare källan till PCP eftersom de vistas mycket vid golvnivå, där koncentrationen bör vara som högst, innan den via luftrörelser och ventilation späds ut.

Nere vid golvet i aktuella hus är det oftast kallare än högre upp i rummet. Då kallare luft rör sig trögare än varm kan det bli en slags mer stillastående luftkudde vid golven där föroreningshalten är högre. Samtidigt finns det mer damm vid golvnivå och giftpartiklar som inte är så volatila som pentakloranisol får då hjälp att färdas in i andningsvägarna via dammet. I PCP-bilden finns fler gifter än vad vi behandlar på denna sida. Den totala bilden blir därmed mer komplex medföljande att den medicinska forskningen inte ännu fått fram vilka gränsvärden som egentligen ska gälla.

Till gränsvärdesbedömningens svårigheter kommer också att analysmetoderna inte alltid är tillförlitliga. Det kan bero på att man inte kunnat få fram tillräckligt bra instrument i förhållande till verkliga värden. Sedan kan analyssvaren också vara kraftigt varierande mellan olika årstider, väderleksförhållanden och provtagarens totala metodik samt kunnande. Debatten kring detta är väckt genom Komin, Kompetenscenter för inomhusmiljö och hälsa, som genom eget initiativ får fram att man inte alltid kan lita på s.k. VOC-analyser. Detta har vi skrivit mer om i förhållande till mögel i krypgrund och på vind, där vi ser att möglet i stort är negligerat i förhållande till potentiell hälsopåverkan.

Läs också om hur Lars Barregård konsulterar andra läkare att informera sina patienter via sidan där vi samlat information om begreppen MCS och TILT, vilka beskriver att man löper risk att förvärva kemisk överkänslighet och intolerans vid vistelse i hus skadade av sådant som mögel och pentaklorfenol. Evidensbanken växer kring dessa fakta, men det finns mer att efterforska innan någon med bestämdhet kan sätta fingret exakt på vad som händer i kroppen då föroreningarna möter densamma. MCS även benämnt TILT kan ges av mögel och pentaklorfenol.

Aktuella forskningsanslag

På Eurofins Pegasuslab AB arbetar Johnny C. Lorentzen som är adjungerad forskare på IMM, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Johnny ringde efter våra tidigare artiklar upp och diskuterade om PCP och PCA och undrade vad vi visste i frågan. Han frågade lite försiktigt och menande hur vi kunde skriva som vi gör att det kan finnas risker med exponering. Han påtalade att det ju är de (IMM) som gör riskvärderingar. Vidare sade Johnny att han inte tror någon hälsomässig exponeringsrisk finns i hus och menade vidare att forskningsläget är bristande kring kloranisoler.

Från Forskningsrådet Formas har Johnny C. Lorentzen nu blivit beviljad forskningsanslag om över fyra miljoner kronor fördelat på tre år gällande “Förekomst och hälsoeffekter av illaluktande kloranisoler från träskyddsmedel”. Det här är mycket intressant och på tiden att någon tar tag i. Vår fråga här är om forskningen kan komma att vinklas eller om den blir utförd som sig bör och med informationsmässig transparens? För det första kan det med en inledande inställning om att hälsorisk inte finns vara svårare att komma fram till motsatsen. Det finns fler faktorer som skulle kunna inverka. En av dem är att Johnny C. Lorentzens kollega Bengt Wessén i konsultutlåtande kring kemikalieskada på en förskola sagt att ingen risk finns, med uppbackning av forskaren Gunilla Wieslander, läs mer här. Vi befarar att det skulle kunna finnas anledning att mörka fakta som tyder på risker, för skulle sådan komma fram ser det inte bra ut för någon av parterna. Det gör det ändå inte eftersom Miljöbalken idag inte följs. Man tittar ofta på pengar och flyttar inte barn från de fuktskadade, mögelskadade och kemikalieskadade skolorna förrän de uppvisar symtom eller har blivit sjuka.

Vår bild av Johnny C. Lorentzen är en trevlig man, men det hjälper inte då han eventuellt är involverad i avancerade gissningsprinciper, pengaprinciper och immunitetsprinciper istället för att arbeta utefter den lagstadgade Försiktighetsprincipen.

Om man tittar på EPA och WHO så verkar de till del ligga efter och inte riktigt kunna komma fram till vad som egentligen ska gälla som gränsvärden. T.ex. ligger WHO idag efter i riskvärdering av mögel. EPA har blivit kraftigt och sakligt kritiserade för att vara väldigt “flaxiga och inkonsekventa” i sina utsagor om riskbedömning etc. (9)

Vi vägrar att tysta sitta och se på då saker inte sköts som de ska! Är också medvetna om dessa frågors komplexitet. Så länge full klarhet inte finns ska lagarna följas, punkt! Våra barn ska inte få vara indirekta försökskaniner.

Möjlighet finns att PCP och PCA tillsammans med mögel och bakterier är en påverkansfaktor i det man kommit att kalla sjuka hus.

2014-02-06
Uppdaterad 2019-05-27

Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Hur bra var denna sida?

Klicka på en stjärna för att rösta

Sammanlagd ranking 3 / 5. Antal röstande 2

Inga röster än. Bli först med att lägga din röst

Dela vårt innehåll

Snabba Leveranser

Nya Sidor

Cookie Policy (EU)

5 (1) Hur bra var denna sida? Klicka på en stjärna för att rösta Lägg till din röst Sammanlagd ranking 5 / 5. Antal röstande 1 Inga röster än. Bli först med att lägga din

id06-logotype
Avfuktningsprojekt med ID06

0 (0) Ljungby Fuktkontroll – Din Partner för Säkra avfuktningsprojekt med ID06   Vad är ID06 och Varför Är Det Viktigt? ID06 – En Nyckel till Säkerhet och Effektivitet ID06 är en standard för identifikation

Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund
Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund

0 (0) Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund                       För att hantera luktproblem i krypgrunden finns det flera åtgärder att överväga, eftersom lukt ofta sprids

Produktexempel

Filter till acetec evodry pd/pd+

Filter Acetec PD-150 21 X 16

Rekommenderat är att byta filter på Acetec PD-150 avfuktare var sjätte månad. I annat fall om man väntar längre än så med filterbytet, kan avfuktningskapaciteten samt avfuktarens livslängd bli försämrad och förkortad.

Storlek 21 x 16 cm

Läs mer »
Sorptionsavfuktare

Acetec EvoDry 24P sorptionsavfuktare för krypgrund / Vind

Svensktillverkad    Acetec tillverkar avfuktare för t.ex. krypgrund och vind

24P är den kraftfullaste avfuktaren i serien Acetec EvoDry P.

Som sorptionsavfuktare lämpar 24P sig bäst för svala rum och applikationer likt krypgrund, vind, källare, lager etc.

För effektivast möjliga installation kan vi tipsa om hur man som bäst applicerar slangar för torrluftsdragning m.m.

Avfuktaren är utrustad med sladdansluten styr- samt övervakningspanel MPO-01 och energisnål hygrostatstyrning.

t-koppling-avfuktare
Förgrening till avfuktare

OBS! Avfuktarens utblås är 125mm, lägg till förgrening till avfuktare Artnr. 900044 här så du kan koppla på 2st 100mm slangar.

Filter till avfuktare

Läs mer »

Dantherm CDT 90 MK III avfuktare

Dantherm CDT 90 MK III är den en största portabla och industriella avfuktaren från Dantherm. Med hög kapacitet för avfuktning kommer också högre vikt. Därför har avfuktaren försetts med stora gummihjul och handtag så att arbetsmiljökrav på bättre sätt uppfylls.

Ångerrätt tillämpas inte gällande Dantherm CDT 90 MK III då denna avfuktare räknas som beställningsvara.

Läs mer »

Inlägg

Rulla till toppen