Sedan debatten om sjuka hus startade för ett antal årtionden sedan har tydlig evidens framkommit. Barn och vuxna blir sjuka av att vistas i miljö med fuktskador medförande mögel, bakterier och kemiska ämnen. Trots lagar som reglerar att offentliga byggnader och hyresrätter ska ha en godtagbar inomhusmiljö utan aktuella fuktskadeemissioner och mikrobiell kontaminering tar samhället inte tag i problemställningen på avgörande sätt. Vi ser en hel del förhalningstaktik i sjuka hus-ärenden både från myndighetshåll, verksamhets- och fastighetsansvarigas sidor. Man åtgärdar inte innan det är för sent för de som redan blivit sjuka och det har blivit så illa tvunget att åtgärder måste göras.

2015 ökade flyktingströmmen till EU och Sverige. Snabbt uppstod bostadsbrist. I stort sett alla upptänkliga lokaler och rum fick nyttjas. Inte sällan placerades flyktingar i det som kan kallas sjuka hus, där inomhusklimatproblem fanns. Vi har tagit upp fenomenet med exempel i tidigare artikel. (1) I vissa kommuner har det tack vare bostadsbristen snabbrenoverats redan utdömda hus genom att t.ex. måla över skador. Där får nu flyktingar bo, trots att miljön inte är säkerställd.

Sjuka hus och Hälsoskyddsnätverk

Hälsoskyddsnätverket i Stockholms län höll i mars 2016 seminarium där man bl.a. behandlade situationen på asylboenden. Medverkande var Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten och ett antal miljö- och hälsoskyddsinspektörer från olika kommuner. I informationsmaterial från Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholm Läns Landsting får vi veta mer vad man under seminariet kom fram till. (2)

Boendebristen har lett till att olämpliga lokaler fått användas. I vissa fall har därför kvalitetskrav fått stå till sidan samtidigt som det varit svårt för kommunerna att utöva tillsyn. Vi konstaterar att det i asylboendefrågan råder undantagstillstånd men att man uppmärksammar förhållandet och skyndar på ärenden så fort det går.

Sjuka skolor och lägenheter

Det är mycket bra att man förebygger sjuka asylboenden och ger ärenden prioritet samt uppmärksamhet. Alla ska skyddas, även flyktingar har rättigheter likt de vi andra “gammelsvenskar” har. Det som dock inte alls är bra är att Sverige under många år tillbaka varit i undantagstillstånd gällande sjuka hus, och fortfarande är det. Se alla skolor där personal, elever och föräldrar klagat. Inget eller ej tillräckligt har efter klagomålen gjorts, inte förrän situationen blivit ohållbar där personal och elever fått tydliga symtom och livslånga överkänslighets- samt sjukdomstillstånd.

Sjuka undantagshustillståndet har indirekt eller direkt backats upp av flera olika instanser i samhället, vilka tillsammans bör vara skyldiga tillse att lag rörande inomhusmiljön totalt sett ska upprätthållas.

• Verksamhetsansvariga t.ex. Barn och Utbildningsförvaltningar

• Tekniska Förvaltningar

• Miljö och Byggförvaltningar (Miljökontoren i kommunerna)

• Konsulter som tagits in. Även vissa universitet och läkare.

• Polismyndigheten

• Länsstyrelser

• Tidigare Socialstyrelsen

• Nuvarande Folkhälsomyndigheten

Fenomenet och undanträngningseffekten som dessa instanser sammantaget medvetet stått och fortfarande till del står för är inom saneringsbranschen och forskarbranschen mycket välkänt. Flera namntunga professorer och docenter har i samtal med oss verifierat det vi här säger. Inte minst har många föräldrar och lärare också berättat. Det har framkommit att det handlar om pengar, att kommunerna har sparkrav eller felprioriterar och inte vill åtgärda de sjuka husen och skolorna. Inspektörerna och konsulterna som kallas ut har inget annat val än att följa sparkraven och mer eller mindre frångå de lagar som finns och blunda för fuktskadeproblem samt följderna. Miljökontoren sitter bildligt talat i knät på kommunledningen. Tanken om korruption ligger inte långt iväg.

Förhållandet syns även tydligt i många ärenden där Miljökontoren inte ställer tillräckliga krav på hyresvärdar. Stockholms Stads Miljökontor har fått mycket kritik för att ha tystat och mörkat ärenden samt mobbat och avskedat en miljöinspektör som tagit problemen på allvar. De är inte ensamma i det dåliga förhållningssättet och skapandet av undantagstillstånd. Närmaste exempel vi kan ge är Ljungby Kommun. Här sköts ärendet Klövervägens Förskola erbarmligt dåligt och är trots fem års handläggning inte till fullo åtgärdat. (3)

Vidare har det under lång tid varit klimatproblem på Hjortsbergsskolan i Ljungby. Typiska sjuka hus-symtom fanns bland lärare och elever. Till sist sade rektorn att denne inte kunde ansvara för verksamheten längre och en stor skolbyggnad fick stängas. (4)

Akut stängning av sjuka skolor medför problem för kommunerna. Man tvingas leta nya lokaler. Finns inte sådana blir det aktuellt med baracker.

Här bild tagen på framsidan av Hjortsbergsskolan (4) där man uppfört baracker som ersättning till den skolbyggnad som fick stängas. I BBR står bl.a. att man måste skydda barackerna från fukt. Det får under konstruktionen, här i utrymmet för plintgrund, ej överstiga 75% relativ fuktighet. Här har vi vidare undantag som görs och i sin tur kan leda till uppkomst av sjuka hus.

Prioriteras flyktingar före våra skolbarn?

Ja, hur är det egentligen? I fall av fukt och mögel etc. på asylboenden är det nu sagt att ärendehanteringen måste ske skyndsamt. Varför fungerar det då inte likadant med våra skolor och hyresrätter?

Vi har försökt få fram fakta om varför undantagstillstånd under minst 50 år fått föreligga. Till en början var det troligen på grund av besparingsskäl och bristande kunskap samt forskning. På nittiotalet kom forskningen bättre ikapp och man såg tydligare potentiella risker med mögel, bakterier och kemiska ämnen i sjuka hus. Inte minst växte evidensbanken kring antal fall där barn och vuxna blev sjuka av fuktskademiljön. Trots det skedde ingen eller liten förändring. Det finns lagrum att förhålla sig till, bl.a. Miljöbalken. Den följs inte så bra. Anledningen till det bör vara att kommunerna fått i stort sett fritt spelrum att agera som de själva vill i aktuella ärenden. Kommunerna och deras miljökontor tenderar följa pengar mer än lag och det innebär defacto vad vi anser vara olagligt undantagstillstånd. Ingen annan instans tar tillsynsansvar eller tillräcklig strid för förändring trots att man vet om det undermåliga förhållandet.

För att gå vidare och försöka ta reda på vad det är som händer kontaktade vi Länsstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten via mail.

Första mailkonversationen var med Natalii Back vid Enheten för miljöskydd, Länsstyrelsen Stockholm, även ingående i Hälsoskyddsnätverket:

Frågan löd:
Hej Natalii, Inför en artikel om varför man inom kommunerna inte väljer att följa lagar gällande inomhusklimat etc. vill jag höra med dig vad som gjorts från er och andras sida inom området för att komma åt problemet med alla skolor som är fuktskadade.
Svar:
Hej, Folkhälsomyndigheten har haft en tillsynskampanj när det gäller tillsyn på inomhusmiljön i skolor under 2014-2015. Du kan läsa mer på Folkhälsomyndighetens hemsida. Det är dock kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar som har tillsyn på skolors inomhusmiljö enligt miljöbalken, som kan ställa krav. Kommunerna har återkommande tillsyn på skolorna och där ingår även inomhusmiljön. Länsstyrelsen är dock överprövande instans för beslut enligt miljöbalken som överklagas hos kommunen. Länsstyrelsen har dock ingen möjlighet att ingripa i enskilda ärenden. Länsstyrelsen är också tillsynsvägledande och har ett Hälsoskyddsnätverk i Stockholms län där bl.a. dessa frågor tas upp.
Vår följdfråga:
Tack för ditt svar. Önskar ställa följdfråga. Länsstyrelsen bör vad jag vet kunna ingripa i enskilt ärende om detta inte sköts som det ska från kommunens sida. Det har hänt i ärendet Klövervägens Förskola i Ljungby. Hur förhåller det sig egentligen?
Svar:
Jag föreslår att du kontaktar länsstyrelsen i Kronobergs län om du har specifika frågor som berör enskilda ärenden.
Vår Följdfråga:
Jag skulle vilja ställa följdfråga till dig, angående det du skrev om att “Länsstyrelsen har dock ingen möjlighet att ingripa i enskilda ärenden.” Länsstyrelser har övergripande ansvar, som jag förstått det, och måste kunna ingripa då kommunen inte agerar. Så sker det t.ex. inom social omsorg. Länsstyrelsen bör kunna ingripa i enskilda ärenden. Eller har jag fel?
Telefonsamtal från Natalii 20/5 kl. 09:26:
Natalii valde att ringa upp då som hon sa, det är lättare att förklara via telefon. Natalii, som hittills är den trevligaste och informativt mest utförliga handläggare jag mött, berättar bl.a. att Länsstyrelsen inte kan ingripa utan att klagan ska göras till JO, Justitieombudsmannen.

Efter en del fundering kvarstod ändå frågan om det verkligen inte är så att Länsstyrelsen har tillsynsansvar gällande att kommunen sköter sina åtaganden och beslut korrekt. Någon måste rimligen kontrollera det arbete som utförs, eller inte utförs i kommunerna. Förfrågan gick därför vidare till Länsstyrelsen centralt.

Mail till Länsstyrelsen:

Hej, Som forskanden inom området sjuka hus håller jag på att försöka ta reda på i vilken ordning man ska gå gällande klagan rörande inomhusklimatproblem på förskolor och skolor. Har aktuellt ärende där klagan gjordes gentemot skolan samt till kommunens miljökontor. Ingen av parterna ville ta tag i ärendet utan tystade istället ned detta. Tog kontakt med Länsstyrelsen i länet och bad dem ta tag i ärendet. Fick inget svar trots flera påminnelser. Till sist ringde Länsstyrelsen upp och berättade att de inte hade tid tillräckligt och att jag skulle klaga hos Landshövdingen då det var därifrån man bestämde om personaltäthet hos Länsstyrelsen. Försökte vidare göra polisanmälan och ta kontakt med Socialstyrelsen, dock utan resultat. Nu har jag frågor som gäller rent allmänt. Om varken kommunens ansvariga representanter eller kommunens miljökontor vill hantera ett klagomål samt bristande inomhusmiljö, Vad är Länsstyrelsens roll i det hela, då klagan görs dit? Jag önskar skriftligt svar, inbegripande referenser till lagtext gällande Länsstyrelsens ansvarsuppgifter i aktuell ärendeförfrågan ställd här. Önskar även fullständigt svar om hur man ska gå tillväga som klaganden då ansvariga instanser ej väljer att göra det som åläggs dem.
Svar:
Hej! Tack för ditt e-brev. Jag har vidarebefordrat ditt ärende till Länsstyrelsen i Kronoberg, eftersom varje länsstyrelse är en egen myndighet. Med vänliga hälsningar Pia Länsstyrelserna i samverkan.
Följdfråga:
Hej Pia, Jag tolkar ditt svar som att det inte finns något regelverk för Länsstyrelserna att utgå ifrån och att varje enskild Länsstyrelse kan sätta sina egna regler. Har jag tolkat ditt svar rätt? Jag begär härmed att få ta del av det gemensamma regelverk som gäller för Länsstyrelserna.
Svar:
Hej! Tack för ditt e-brev. Eftersom jag inte handlägger några ärenden, vidarebefordrar jag även detta mail till länsstyrelsen i Kronobergs län för att svar ska kunna lämnas. Med vänliga hälsningar Pia Länsstyrelserna i samverkan.
Länsstyrelsen Kronoberg svarar:
Hej. Det är kommunen som har tillsynen över fuktskador i hus. Att kommunen har tillsyn över hälsoskydd framgår av 26 kap. 3 § 3 st. miljöbalken. Om du har frågor får du gärna ringa mig. OBS dock att jag nu är borta på konferens den 24 – 25 maj. Med vänlig hälsning Henrik Skanert Miljöjurist.
Följdfråga:
Hej Henrik, Jag känner till att kommunen har tillsyn över hälsoskydd enligt dina uppgifter här. Min fråga är som ställd innan, då kommunen ej väljer att utöva tillsyn, vilken roll har Länsstyrelsen gentemot kommunen? Jag har ställt förfrågan om att få ta del av Länsstyrelsens övergripande regelverk i sak, för att få svar på frågan vad Länsstyrelsen har för ev. uppgift i fall där kommunerna ej väljer att utöva det den tillsyn de är skyldiga att göra. Det är mycket egendomligt att jag inte kan få svar på min fråga. Jag önskar nu svar från er.
Länsstyrelsen Kronoberg svarar:
Hej. Länsstyrelsen har inte någon tillsyn över kommunala miljönämnder. Det finns helt enkelt inte någon sådan bestämmelse. En privatperson som anser att en kommun inte uppfyller sina lagstadgade skyldigheter kan vända sig till JO. Länsstyrelsen har inte lagstöd för att ingripa. Det övergripande regelverk som styr länsstyrelsernas verksamhet är länsstyrelseinstruktionen, se bifogad fil. Den reglerar dock inte tillsynsfrågor i detalj. JO är rent allmänt den instans man kan vända sig till om man anser att en kommun i ett specifikt fall inte fullgör sina skyldigheter. Du kan kräva att kommunen fattar beslut att inte vidta tillsynsåtgärd om de har den inställningen. Ett sådant beslut kan överklagas till länsstyrelsen. Men om de väljer att inte ens fatta ett sådant beslut så är din möjlighet alltså att vända dig till JO. Hoppas att detta svarar på dina frågor.   Med vänlig hälsning Henrik Skanert. Bilaga rörande Länsstyrelseinstruktion medföljde. (5)

Svaret från Henrik Skanert gav viss klarhet. Frågan är varför det ärendesammantaget tillbaka i tid varit så svårt att få ut information om hur man som klagande kan gå tillväga?

Samtidigt med ovan mail gick förfrågan till Folkhälsomyndigheten:

Hej, Inför artikel om problemen på svenska skolor där fuktskador är vanligt, vill jag höra med er vad som gjorts inom området för att få kommunerna att följa de lagar som finns inom området? Klart är att många kommuner åsidosatt gällande lagar och att det fortfarande förekommer.
Svar:
Hej, Under 2014 – 2015 drev Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan. Ventilation och städning var i fokus i det projektet men eftersom fukt och mögelskador manifesterar sig som brister i luftkvalitet ställdes krav att utreda och åtgärda fuktskador i projektet också. 237 kommuner av 290 anmälde sig till projektet och utförde tillsyn i nära hälften av landets skolor. Krav på åtgärder har ställts och fortsätter att ställas för att skolorna ska leva upp till miljöbalkens krav på inomhusmiljön i skolor. Normalt tillsynar miljökontoren skolor regelbundet och projektet innebar att extra tid och resurser lades på skolan. Viktigt att komma ihåg är att det är rektor/skolnämnd som är ansvarig för verksamheten och därmed inomhusmiljön. I de allra flesta fall är det alltså kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som ställer krav på kommunens skolor (även privata skolor förstås…) och det finns alltid en begränsad budget. Folkhälsomyndigheten är tillsynsvägledande myndighet och vägleder kommunerna miljökontor, länsstyrelsen i frågor gällande hälsoskydd i skolor bland annat. Folkhälsomyndigheten tillsynar inte eller kan ställa krav. Kommunernas miljökontor är de som kan ställa krav utifrån de regler och allmänna råd som Folkhälsomyndigheten(tidigare Socialstyrelsen) tagit fram. Hälsningar Fredrik Haux Utredare.
Följdfråga:
Hej Fredrik, Tack för ditt svar. Jag behöver veta mer exakt vilka krav på åtgärder som har ställts och vilka krav som fortsätter att ställas för att skolorna ska leva upp till miljöbalkens krav på inomhusmiljön i skolor? Skicka gärna material eller hänvisningar till var jag kan läsa mer. Tillsynsprojektet är ett exempel jag önskar ta del av. Du skriver “det finns alltid en begränsad budget”. Hur har Folkhälsomyndigheten uppdagat detta och vad får den begränsade budgeten för konsekvenser i kommunernas arbete med att säkerställa inomhusklimatet, i synnerhet där det är problem? Eftersom Folkhälsomyndigheten inte kan tillsyna eller ställa krav, är det Länsstyrelsens uppgift att göra detta då miljökontoren ej väljer att påbörja eller fullfölja sina åtaganden i fall av potentiella eller uppdagade problem med inomhusmiljö på en förskola eller skola?
Svar:
Hej igen Här kan du ta del av projektets webbsidor med vägledning och allmänna råd av vikt för inomhusmiljön samt läsa rapporten om projektet: (6-11)
Krav ställs för att undvika olägenhet för människors hälsa, ett nyckelbegrepp enligt miljöbalken. Folkhälsomyndigheten har allmänna råd med riktvärden gällande ventilation, fukt och mikroorganismer och städning, radon, buller mm. Tillsynsmyndigheterna, dvs kommunernas miljökontor ställer krav utifrån dessa. Länsstyrelsen har inte tillsynsansvar för hälsoskydd enligt miljöbalken. Allmänna råden: (12)
För att få reda på exakt vilka krav som ställts får du fråga varje miljökontor eftersom skolorna varierar avsevärt. Fredrik Haux Utredare
Följdfråga:
Hej Fredrik, Tack, blir intressant att läsa igenom materialet. Du skriver “Länsstyrelsen har inte tillsynsansvar för hälsoskydd enligt miljöbalken.” Det har jag greppat, men om kommunen inte vidtar det de är skyldiga att göra, d.v.s tillsyn och krav, vilken roll har Länsstyrelsen då. Vad kan och ska Länsstyrelsen göra gentemot kommunen som inte sköter sina åtaganden? Om inte Länsstyrelsen har tillsynsansvar gällande kommunens åtaganden, så att dessa sköts, vilken instans har det då?  Du skriver “det finns alltid en begränsad budget”. Hur har Folkhälsomyndigheten uppdagat detta och vad får den begränsade budgeten för konsekvenser i kommunernas arbete med att säkerställa inomhusklimatet, i synnerhet där det är problem?
Svar:
Länsstyrelsen roll gällande hälsoskydd är också att tillsynsvägleda, liksom vår roll. Tyvärr är det ytterst få länsstyrelser som har resurser eller kunskap att tillsynsvägleda kommunerna. Länsstyrelsen är även överinstans dit överklaganden kan skickas om t ex en skola vill överklaga de krav som miljökontoret ställt på skolan. Om ett miljökontor inte gör vad det ska beror det på att den poliskt tillsatta miljö- och hälsoskyddsnämnden inte anser att frågan behöver prioriteras, eller det finns resurser för den eller den tillsynen just då. Det är det jag menar med att det alltid är en resursfråga. Många miljökontor liksom länsstyrelser skulle behöva mer personal men det finns inte resurser. I en kommun finns det också alltid begränsningar, en budget. Att se till att alla skolorna alltid är tipptopp det kostar pengar. Istället är det så att många skolor dras med eftersatt underhåll som innebär att inomhusmiljön kan bli lidande. Fredrik Haux Utredare.
Följdfråga:
Hej Fredrik, Tack för svar och förtydligande. Att kommunerna ofta inte har resurser ekonomiskt sett är egentligen ingen hemlighet. Det ser vi ofta. Sedan handlar det, tror jag, även om okunskap och ovilja. Problemet landar i att kommunerna tack vare de bristande resurserna sammantaget sett faktiskt bryter mot gällande lag. Hur kommer vi åt detta utbredda fenomen, så att förändring görs? Någon måste ta steget ut och få till rättslig prövning gällande det lagvidriga system som fått byggas upp. Anser du att vi har ett undantagstillstånd i Sverige, där man ser mellan fingrarna och bortser från lagar gällande s.k. sjuka skolor och sjuka hyresrätter etc.? Jag anser att vi ifråga har och har haft det länge. Fick för några veckor sedan bekräftat av Professor Gunilla Wieslander att det är kommunernas sparbeting som gör att man inte kan följa lag och att man låter ärenden dra ut på tiden mer än vad man egentligen kan om säkerställande av elevers och personalens hälsa ska värnas såsom det framkommer i Miljöbalken. Det renoveras och byggs nya simhallar, friidrottsanläggningar etc. i kommunerna, medan fuktskadade skolor åsidosätts. Vad anser Folkhälsomyndigheten om det?
Svar:
Ännu inte besvarat.

Ärendesammanställning – Undantagstillståndet Sjuka Hus

Svaren från myndigheterna ovan har gett oss ett förtydligande över ärendehantering som sker i många kommuner. Det saknas politisk vilja, personal, kunskap och pengar. Därmed frångås troligen gällande lag. Konsulter tas in, då klagomålen blir för högljudda, vilka har att finna sig och sin utredning utefter inbesparingskraven. Vi har länge misstänkt att så skett via en f.d. överläkare i Örebro, vilken nu driver enskild firma inom området inomhusklimatproblem. (13)

Bekräftelse har givits oss under personligt möte med Professor Gunilla Wieslander 2016-03-11. Vi har tidigare försökt få fram uppgifter om varför Wieslander i sin konsultation i fall av sjuka skolor till kommunerna givit råd om längre tidsfrister innan sanering ska ske. Frågorna har inte blivit besvarade och vi lade ut debattartikel om detta. (14) Vi anser inte att det är lagenligt att förfara så som framgår av artikeln. Dock måste detta prövas då vi inte har rätt att utmåla någon som brottslig. Gunilla Wieslander hörde sent 2015 av sig och menade att artikeln skulle tas bort. Vi framhävdade att frågorna i den måste besvaras och att vi tillsammans kunde göra något bra av artikeln för barnens och lärarnas skull. Wieslander kommenterade inte våra krav utan framförde istället att hon kunde “ge igen”, utan vidare kommentar. Flera telefonsamtal gjordes från Wieslanders sida hit med samma budskap, artikeln skulle bort. Wieslander berättade att hon under hela sin karriär arbetat för barns bästa, men ville ändå inte svara på aktuella frågor. Wieslander besökte oss ovan datum och hon menade att hon kunde gå vidare rättsligen om vi inte hörsammade hennes begäran. Vidare i diskussionen talade hon om att kommunerna har sparbeting och att de anställer allt fler ekonomer för att lösa problemen. Hon menade att kommunerna inte skulle få ha ansvaret ifråga kvar, vilket jag höll med om. Wieslander ville ta i hand på detta, vilket vi gjorde. Wieslander berättade här för oss om hur illa det inom kommunerna står till och undrade skarpt hur vi ville lösa det. Jag började svara och sade “det är svårt”, Wieslander högg abrupt in, “ja se där”. Dock faller vi hela tiden tillbaka på lagar och även om det är svårt får inte situationen fortgå där barn och vuxna utsätts för hälsorisker. Gunilla Wieslander sade också att konsulter nu tack vare sådana som vår artikel (14) inte vågar konsultera i ärenden som rör skolor. Vår tanke kring detta är att konsulterna inte vågar för att de vet att de inte i ärendena kan vara helt ärliga och göra rätt tack vare kommunernas ärendestyrning och den budgetbild som finns. När sanningen kommer fram blir vissa tydligen klämda.

Vi har fått fakta på bordet både från Folkhälsomyndigheten och Gunilla Wieslander att kommunerna saknar pengar och att ärendena därför inte sköts. Detta ger vid handen att vi har ett allvarligt undantagstillstånd i Sverige rörande sjuka hus, ett undantagstillstånd som drabbar elever och lärare samt deras anhöriga. I en förlängning drabbar det också vår ekonomi genom sjukskrivningar och reducerat välmående m.m.. Hur länge ska detta få pågå och ska flyktingar prioriteras före oss som redan bott här en tid? Rimligt vore lika prioritering och ett lagenligt förhållningssätt.

Regeringen har mycket stort ansvar i frågan och regeringen har flera gånger under åren undanstött frågan, bl.a. genom uteblivna forskningsanslag och ignorerande då riksdagsledamöter tar upp frågan för åtgärdande av problemen. (15,22)

Tillsynsprojektet 2014-2015 är inte tillräckligt. Alla kommuner anmälde sig inte och endast ca. hälften av skolorna är kontrollerade. Lunds Kommun var föregångare och berättade att de hade omfattande fuktproblem i en del skolor och att det skulle åtgärdas. Senare har de gått ut med att de får skjuta åtgärder på framtiden eller pussla så gott det går p.g.a. ekonomiska faktorer. (16)

Stora problem med fuktskador, mögel (17), bakterier (18) och kemiska emissioner, t.ex. klorfenoler (19,24) föreligger i det s.k. miljonprojektet som uppfördes 1965-1974. Sverige står inför totalt enorma kostnader för renovering, sanering och nyuppbyggnad. Troligen ligger kostnaderna i hela fastighets- och bostadsbeståndet inbegripet fritidshusen någonstans mellan 600 miljarder till över en biljon kronor. Nu står vi tillika inför ett slags halvmiljonprojekt, där många bostäder snabbt måste uppföras. Det löses bl.a. med baracker. Inom en snar framtid finns fuktskador även i dessa undermåliga bostäder som i del inte uppfyller BBR. Kostnaderna och ohälsotalen riskerar sticka iväg ännu mer. Om allt detta lyfts fram så hade möjligen bostadsbubblan och ekonomin med den briserat. Vilket är bäst, att ta det nu eller skjuta upp problemen och förvärra dem ytterligare?

Vi tänker på våra barn, både nu och framåt i tid. Vad tänker regeringen, myndigheterna och våra kommuner på och vad kommer de att göra åt saken? Ska undantagstillståndet få fortlöpa, kommer lagrum luckras upp och godkänna nuvarande system som ett slags normalsystem, eller kommer man tänka om/till och göra rätt?

Inte nog med att brott mot Miljöbalken i vissa ärenden sker, Sverige bryter även mot Barnkonventionen, som Sverige undertecknat att följa. (20)

Artikeln kommer mailas till alla instanser som på något sätt är berörda av det undantagstillstånd som råder och som kan stå för förändring. Uppföljning här sker vid svar.

Råd till dig som inte får rätt i sak och klagan, vänd dig till Justitieombudsmannen JO.

Ytterligare varningsartikel har skrivits samman om att det i Sverige finns ett sub-system, vilket gör att ärenden senareläggs eller inte alls åtgärdas. Här går vi delvis in på vilken forskning som finns kring mögel och mögelgift kontra sjuka hus. Information ges också om hur man inom vården hanterar patienter som söker då de misstänker att deras ohälsa har med sjuka hus att göra. Vidare är den nya trenden nu att skylla sjuka hus-symtom och hälsoeffekter på personliga egenskaper och psykiska faktorer. Det här tror vi är ett sätt för samhället att komma undan ansvar och kostnader. Läs mer under referens (21). Läs också mer om vårt arbete för att försöka värna barn och skolpersonal i fall där skolor har bristande inomhusmiljö. (23)

Senaste nytt är att nej-sägarna inom sjuka hus debatten nu får ordentlig motvind. Via en väl koordinerad studie har forskare funnit att barn är känsligare för mögelgift, eller rättare sagt att flera olika mögelgift tillsammans har större potential att skada barnen än vad man tidigare trott. De lyfter fram olika exponeringsvägar likt mat, dryck och just sjuka hus. (25)

– Dioxin i hus, hur skadligt är det? Finns dioxiner i svenska hus?

2016-05-26
Uppdaterad 2020-08-04