Nu är det dags igen. Tätt efter byggskandalerna med läckande tätskikt i våtrum, gipsskiva med kartongskikt där mögel (1) som t.ex. Stachybotrys trivs, samt skandalen med enstegstätad fasad. Denna gång handlar det om något man kallar för MgO-byggskiva eller vindskiva (vindskyddsskiva) som innehåller saltet magnesiumklorid (MgCl2), vilket drar till sig så mycket fukt från omgivande luft att det formligen kan börja rinna vatten från skivan. Med andra ord en mycket effektiv avfuktare, som därför inte har att göra i en stängd konstruktion i hus, men ändå används.

Byggskiva med magnesiumoxid

Då byggbranschen utifrån alla larm med mögel på kartongklädda skivor växlade över till säkrare byggskivor steg kostnaderna för byggnation. Det kan vara en av anledningarna att den s.k. MgO-skivan (magnesiumoxid, magnesium oxide board) blev populär då den utgör lite billigare alternativ samtidigt som den är både mögelbeständigare samt fuktgenomsläpplig och brandbeständig.

Byggskivorna med magnesiumoxid innehåller varierande mängder av saltet magnesiumklorid då sådant ingår vid tillverkningen. Då saltet drar åt sig avsevärda mängder fukt och skivan med högre halter under vissa klimatförhållanden riskerar bli fuktmättad uppstår fritt vatten på byggskivans yta. Vattnet absorberas in i husets närliggande byggnadsmaterial och rinner även nedåt mot golvbjälklaget eller syllen. Det ges nyliga exempel på kraftig uppfuktning i nedre delen av huskonstruktioner i Danmark. Se bilder via länkarna. (2,3)

Passiv avfuktare

På sidan välja rätt avfuktare (4) har vi skrivit sammanfattande om begreppet passiv avfuktare. Den avfuktartypen som avses under begreppet har ingen elinkoppling utan besitter sådana egenskaper att omgivande luft antingen reellt avfuktas eller så sänker avfuktaren den relativa fuktigheten genom temperaturökning. Det som kallas torrboll är säkert de flesta bekant. Sådan består av salt likt kalciumklorid eller motsvarande i förhållande till fuktabsorptionskapacitet. Då avfuktarmaterialet mättats droppar vatten ned i underliggande behållare. Samma sak händer med de byggskivor som är aktuella, fast saltet i dem har avsevärt mycket högre avfuktningskapacitet än kalciumsaltet som i regel inte kan dra ned den relativa fuktigheten (i luften) till mindre än 75%.

De som sysslar med fuktmätning och kalibrerar sina instrument, samt den reglerande byggbranschen, bör känna till att olika klorider är fuktabsorberande. Denna lista utgår vi från när våra fuktmätare kalibreras eller kontrolleras. Listan här utläses så att absorptionskapaciteten är ökande ju längre ned ämnet placeras. Värden avses avrundande vid + 20 graders temperatur. Lätt variation kan ses vid andra temperaturer.

• Kaliumsulfat – 98%

• Kaliumklorid – 85%

• Natriumklorid – 76% (benämns även koksalt)

• Natriumbromid – 59%

• kaliumkarbonat – 43%

• Magnesiumklorid – 33% (ingående i byggskivorna)

• Litiumklorid – 11%

Magnesiumoxidskivans avfuktande egenskaper beror till stor del på hur mycket magnesiumklorid den innehåller. Ju mer desto våtare kan den bli, så pass mycket att huskonstruktionen blir kraftigt blöt. (2,3) Visserligen ser det salt som medföljer vattnet till att hämma mögel samt röta något men magnesiumsaltet bör stanna kvar ytligare i trämaterial då träet fungerar som filter, medan fukten fortsätter transporteras vidare i materialet. Det leder ofelbart till mögel-, bakterie- och rötskador, samtidigt som korrosivitet uppstår. Hus med denna byggskiva som vindskiva i yttervägg kan bli totalförstörda och angränsande byggnadsmaterial vid våtrum kan ta kraftig skada om skivan lyckas absorbera omgivningsfukt.

Danmark – Sverige

I Danmark är byggskandalen uppe i katastofala mått. Det beräknas ha byggts minst 40.000 hus där byggskivan ingår. Man har ännu inte gått till botten med problemet och inspekterat alla husen. Danskarna menar att byggskivorna och vindskivorna med magnesiumoxid inte är lämpliga i den typ av klimat som de har om halten av magnesiumklorid är för hög. Just det klimatet har södra till mellersta delen av Sverige fått de senaste åren. Vi kallar inte det klimatet som varit för vinter utan istället utdragen höst. Fuktlasten har varit mycket hög under långa perioder och material/ämnen som besitter egenskap såsom absorberande passiv avfuktare har nästan haft obegränsat med fukt att dra åt sig. Klimatet som vi fått erfara går också under benämning Frankfurtklimat (5) och är inte så bra varken för krypgrund, vind eller fasad i våra hus även om det inte finns “fel” konstruktionsmaterial där.

I Sverige tvekade vissa aktörer under 2011 att ta in och börja använda sig av skivorna då de såg att dessa tenderade slå sig av fuktens inverkan och sedan inte gå att dra rätt igen eftersom de är ganska materialstyva. (6) Trots befarandet om olämpligheten har andra sett till att lansera produkten som beräknas ha börjat användas i större utsträckning efter 2005. Vi ställer frågan om man verkligen har testat byggskivorna under alla förhållanden som råder, d.v.s. i alla klimatzonerna i Sverige och mikroklimatförhållandena som uppstår i hus. Efter att ha följt SP, Statens Tekniska Forskningsinstitut befarar vi att det är som till exempel med enstegstätade fasader. (7) Full kontroll eller sanningsenlighet och öppenhet råder kanske inte här heller.

Efter larmet om enstegstätningen började aktörerna titta på ersättande lösningar för att säkra fasaderna från fukt och mögel. MgO-skivan blev aktuell att användas i nya lösningar av ventilerad fasad vilket togs fram som nybyggnadsalternativ till fasad av träpanel och utbytesalternativ till enstegstätad fasad. Frågan är hur många husägare som gått från det ena mögel- och fuktproblemet till det andra, genom att ha tagit bort enstegstätningen och ersatt med ventilerad fasad där denna felplacerade avfuktare till byggskiva sitter? Hur många badrum och andra våtutrymmen har byggts med skivor som innehåller för höga mängder magnesiumklorid i förhållande till de klimatvarationer som finns? Ska byggskivan fortsätta användas innan full klimatförhållandekontroll gjorts?

Mögelbeständig – Vad hjälper det

Vad hjälper det egentligen att själva byggskivan med magnesium är beständig mot mögel? Under vissa förhållanden kan byggskivan dra åt sig så mycket fukt att den orsakar sekundär fuktskada, d.v.s. ser till att isolering, också kallat mineralull, som är rejält fukt- och mögelkänsligt fuktas upp (8) samtidigt som trä och betong i huset också kan bli för fuktigt för att kunna motstå angrepp av bakterier, mögel och rötsvamp.

– Läs också mer allmänt skrivet om mögel i hus

– Byggskivan måste sorteras in under begreppet riskkonstruktion

Villaägarna

Vi pingade Johan Smeds på Villaägarna om byggskandalen med den undermåliga skivan och de är snabba på att gräva fram bra information för att stötta sveriges villaägare. De skrev egen artikel och beställde även utredning och sakkunnigutlåtande för att backa upp varningen. Se referenserna (9-11). Dock slår sig Villaägarna lite för mycket på bröstet och påstår att det är dem som avslöjat byggskivans och våtrumsskivans undermåliga egenskaper. Så är det alltså inte. Det är i Danmark det stora larmet gick. Innan dess har det inom byggbranschen här hemma varit känt men som vanligt vill ingen tala högt om det utan låter husägare och fastighetsägare bli lurade. Det verkar vara vanligt att luras på olika sätt idag, tyvärr.

Referenser

1) Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.

2) Satte MgO-plader i drømmehuset: Risikerer nedrivning, Ingeniøren, 2015.

3) Sådan opklarer du, om der er ødelæggende MgO-plader i dit hus, Ingeniøren, 2015.

4) Välja rätt avfuktare, LFS.

5) Mer information om krypgrunder och klimatförändring, LFS.

6) Bättre vindskyddsskivor riskerar dålig start, Honeycore, 2011.

7) Fukt och mögel angriper enstegstätad fasad, LFS.

8) Mögel och lukt från isolering i hus, LFS.

9) Ny byggskandal: Vanlig byggskiva tål inte fukt, Villaägarna, 2015.

10) Byggskivor med magnesiumoxid, Bunch Bygningsfysik, 2015.

11) Godkännande av våtrumsskivor lurar konsumenter, Villaägarna, 2015.

2015-08-09
Uppdaterad 2020-09-07