Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare

Välkommen att ta del av vårt tema gällande modern krypgrund, dess tidigare varianter och efterföljare! Missa inte fördjupningslänkarna löpande på sidan. De ger en närmare bild av vad krypgrunder handlar om satt i relation mindre detaljer samt till hus i helhet.

I Sverige räknar vi med att det finns kring 1,4 miljoner hus på torpargrund och krypgrund, inräknat äldre fastigheter, nyare villor och sommarstugor. Skadebilden ligger enligt våra inspektioner på minst 85% där det i vissa grunder ännu rör sig om ringa mikrobiell aktivitet av mögel och bakterier, medan det i andra fall finns rikligt angrepp som röta och hussvamp. Till denna mer naturliga art av fuktskador finns även giftiga träbehandlingsmedel som avger stark och envist kvarsittande lukt, lite liknande och för den otränade näsan förväxlingsbar med aktuell mögellukt och bakterielukt.

Krypgrundens föregångare Torpargrund

I torpargrunden hade man till skillnad från i den senare krypgrunden ingen eller endast lite isolering i golvbjälklaget. Genom konvektion, konduktion och värmestrålning tilläts värmen från bostaden värma upp grunden något. Golven var inte varma men i gengäld slapp man i större utsträckning de idag mycket vanligt förekommande problemen med fukt och mögel. För att hålla någorlunda varma golv vintertid skottades snö upp runt torpargrundens grundmurar samtidigt som kattgluggarna bommades igen. Vanligt var också att man lade upp en s.k. mullbänk som isolering emot insidan av grundmuren och den del av marken som låg närmast grundmuren. Genom dessa åtgärder kunde inte den kalla vinterluften kyla ner utrymmet i samma utsträckning som om åtgärderna inte vidtagits. Ytterligare anledning till att man slapp problemen med fukt och mögel var att den flitigt använda spisens murstock delvis värmde upp torpargrunden, såväl sommar- som vintertid. Snickarkunniga åldermän vi samarbetat och talat med berättar om att husen förr i regel byggdes upp med stor omsorg samt bättre kvalitet gällande virket. I utsatta delar av huset t.ex. torpargrunden användes merdelen kärnvirke från träd som fällts under kallare årstid då träden var torrare från sav som innehåller socker, vilket i sin tur när mögel.

Ytterligare faktorer som gjorde torpargrund mer fuktförlåtande än krypgrund idag var att golven kunde andas. Dessa var inte som dagens olika laminat och plastmattor etc. fukttäta uppåt bostaden till. Läs mer om historien bakom torpargrund.

Krypgrund

För att tidsmässigt beskriva begreppet krypgrund som delvis började uppföras för ungefär hundra år sedan så kan man vända på ovanstående förhållanden. Den kallmurade stenläggningen ersattes av gedigna murar, lättbetongblock etc. Vidare uppstod oljekris under 70-talet som gjorde att vi började tilläggsisolera. Därmed kunde inte längre den varma inneluften värma upp krypgrunden. Ytterligare inverkande faktorer till dagens fukt- och mögelproblem är att vi inte längre är beroende av den öppna spisens värmetillskott. Grunden ventileras året runt och marken kyls under vintertid ned. Under sommaren kommer varm luft in i utrymmet och kyls ned. Samtidigt avger marken och i vissa fall grundmur samt kantbalk kapillärt fukt. Se bild nedan:

Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Därför finns stor risk för kondensbildning i krypgrunden när varm uteluft kyls ned emot den kalla marken och grundmurarna. Läs mer om detta förhållandet under fukt. Perioden april-oktober brukar vara den mest kritiska under året.

Det är vanligt att sommartid i krypgrunder uppmäta en relativ fuktighet (RF) om 80-100%. Så hög RF innebär ett gynnsamt klimat för såväl mögel som rötsvamp. Ofta när vi inspekterar syns droppar av kondens på olika ställen i utrymmena. Det innebär att risk för rötsvamp uppstår.

Det finns krypgrunder med s.k. Erge bjälklag som består av betong. Dessa löper också stor risk att drabbas av fuktrelaterade problem. Läs mer om Erge bjälklag.

Krypgrund påverkas av klimatförändring

I synnerhet har de sista tjugo åren har inte varit bra för våra krypgrunder. Den relativa fuktigheten utomhus har på många orter nått rekordvärden sett till hur långa perioder det varit fuktigt utan att torka upp. Det är nu hög tid att se om sin grund. Allt mildare höstar och vintrar ställer också till problem då fuktig luft ventileras in i utrymmet som vid blidväder håller en temperatur vilken medger tillväxt av mögel och svamp. Våra fuktmätningar i ett större antal krypgrunder under passerade vintrar visar tydligt att det har varit för milt och fuktigt klimat för att krypgrunderna till fullo ska hinna torka ut fram till våren. Som exempel startade våren 2011 mycket bra sett till den låga relativa fuktigheten i luften. Fuktlasten var fram till mitten av juni månad på många ställen relativt låg. Under resterande sommarmånader har vi fått in många samtal från hela Norden där man berättade att läget ändrat sig efter ihållande regn samt varmt och överlag sett mycket fuktigt väder. Vi fick detta år genom samtal från en dansk byggnadsingenjör lära oss ett nytt begrepp kring det klimat vi nu fått. Han benämnde det Frankfurtklimat.

– Krypgrunder och klimatförändring

– Är sommaren 2018 gynnsam för krypgrund – Behövs avfuktare

Krypgrunder i olika klimatzoner

Sverige är indelat i olika klimatzoner som kan benämnas områden med ett speciellt särskiljande klimat. Vissa zoner utgör generellt sett högre påfrestning på krypgrund eftersom det där är fuktigare och därmed högre risk för mögel. Ett exempel är västkusten där det ofta från havssidan blåser in stora mängder fukt och regn. Trots indelning i klimatzoner kan man idag inte säga att det enbart föreligger frekventa skador på krypgrund i södra delar av landet. Klimatet har som sagt ändrat på sig och vi noterar ett eskalerande antal krypgrunder som uppvisar periodvis för hög fuktkvot och alarmerande fuktvärden även året runt.

Förhållandena varierar även mellan olika årstider i en zon. T.ex. har norra Sverige genom vinterkylan ibland större fuktproblem under våren och in på sommaren än södra delen av landet eftersom kylan ser till att hålla krypgrunden kall och därmed fuktigare. Resultatet av långvarig frost blir nämligen att marken i och kring krypgrunderna samt grundmurarna kylts ned rejält. Det tar tid och mycket värmeenergi innan tjälen och i synnerhet kylan släpper vilket den egentligen inte fullt ut gör sett till marktemperaturen som sommartid brukar ligga kring 8-12 grader. Dock är en lång och ordentligt kall vinter gynnsamt upptorkande där man värmer upp huset så att värmestrålning sker ned i krypgrunden med avfuktande effekt.

Milt väder betyder inte att det är milt mot våra krypgrunder. De senaste åren kan vara de varmaste sammantaget sett under en period på tusen år. Med några undantag har vintrarna under ingången värmeperiod varit klimatmässigt så att det inte nåtts en ordentlig uttorkning av krypgrund i allmänhet.

Tropikliknande värme under sommarhalvåren ökar mängden fukt i luften vilket gör kondensbildning allt vanligare, även i krypgrunder där kondens tidigare inte setts. Värmen medför även regnrika somrar och översvämningsrisk antingen via vatten som rinner in i krypgrund eller grundvattennivå som höjs tills det uppstår en smärre vattenansamling under huset. Rekordvärmen har fått många hygrometrar i krypgrunder att formligen “slå i taket”. “Bägaren” har därmed runnit över sett till vad många grunder klarar av utan att konstruktionsvirket börja mögla, röta och lukta illa.

Nämnas ska också att det inom en klimatzon finns varierande klimat med olika påverkan på krypgrund. S.k. mesoklimat (i negativ term) kan finnas vid sjö, å, låglänt terräng, där det är väldigt blåsigt o.s.v.

Krypgrunder i olika länder uppvisar precis samma fuktkänslighet som här. Skillnaden är hur man hittills reagerat och inriktat sig på att finna utvägar. Läs mer om krypgrund i olika länder.

Fenomen under hösten

Under inledande höst när temperaturen främst nattetid faller kan man nere i krypgrunden uppmäta stundvis fallande RF%. Det beror på den från sommaren buffrade värmen i golvkonstruktionen, grundmurarna och till viss del i marken. Många luras tro att det räcker med några dagar eller veckor under dessa förhållanden för att krypgrunden ska torka ut. Så är ofta inte fallet då allt material under sommarmånaderna dragit åt sig ansenliga mängder med fukt. Naturlig avfuktning genom dessa mindre temperaturskillnader som under början på hösten råder tar mycket lång tid, för lång tid sett till att krypgrundstemperaturen relativt snabbt faller till i stort sett samma nivåer som den inkommande luften. Då kan inte avfuktning längre ske. Tvärtom skapas det genom de mycket fuktiga och långa höstarna vi haft ett antal år tillbaka ofta ett dåligt klimat i mången krypgrund. Ta t.ex. de vintrar som i stort sett varit en enda “förlängd höst”. När det gäller krypgrund måste man skilja mellan luftfuktighet och fuktkvot. Bara för att luftfuktigheten tillfälligt är låg innebär inte det att fuktkvoten, d.v.s. byggnadsmaterialets innehåll av vatten är under de kritiska värdena för tillväxt av mögel.

Elak lukt och mögellukt i och från krypgrund

I en del krypgrunder består blindbotten, syll och annat av tryckimpregnerat eller på annat sätt träskyddsmedelsbehandlat virke. Vid höga fukthalter utsöndras olika kemikalier från virket och en elak lukt uppstår. Lukten finns kvar även om den relativa luftfuktigheten och fuktkvoten i byggnadsmaterialet minskar. Lukten kan sitta kvar i många år. Mögel angriper även tryckimpregnerat virke. Vissa mögelarter alstrar elak lukt som kan tränga upp i bostaden. Denna lukt består av olika gaser samt sporer. Läs mer här om vad som orsakar krypgrundslukt.

Blindbotten består i detta fall av hårdare isoleringsskivor som är mer eller mindre täckta med luktande mögelpåväxt vilken också ses på brädor och bärande regel. Detta är en vanlig syn som ofta möter oss. Spindelkokonger (de två vita bollarna) hängs där det är fuktigt för att avkomman inte ska torka ut. De åttabenta krypen trivs trots mögelpåväxten, även om skrönor säger tvärt om.

Förebygg fuktskador i krypgrund

• Kontrollera dränering, hängrännor och marklutning.

• Ta bort all matjord och rabatter kring grunden. Ersätt med dränerande material.

• Byggskräp och annat organiskt material på marken i utrymmet måste tas bort då det fungerar som grogrund för mögel och rötsvamp (elak lukt).

• Installera trådlös hygrometer för att hålla koll på den relativa fuktigheten. Med hygrometer kan man kontinuerligt övervaka så fuktnivåerna håller sig under riskvärden. Vill man på plats kontrollera hur fuktigt det varit tillbaka i tid i syllar, blindbotten och reglar finns något som kallas fuktkvotsmätare. Det innebär att man sticker in mätarens piggar i trämaterial och får ett fuktkvotsvärde. Idag finns även fina system för loggning och fjärrövervakning. Se våra olika hygrometrar och mätare under menyn. Läs också mer under sidan: Fuktmätning i krypgrund – Att mäta är att veta

• Lägga byggfolie (0,2mm byggplast) över hela marken. Dock skyddar byggplast bara mot ånga från marken, den motverkar inte kondens och förhöjd luftfuktighet p.g.a. inkommande varm fuktig luft som kyls av mot mark och grundmurar. Innan läggning av plast är det bra att ta bort all matjord. Annars riskerar man att det bildas mögel, som sedan kommer att lukta starkt genom plasten och kanske upp i bostaden. I förebyggande syfte kan man strö rikligt med salt på marken innan man lägger byggplasten.

• Kontrollera att luftläckage och oönskad ventilation inte sker in i konstruktionen, vilket annars kan medföra både fukt- och mögelskador såväl som energiförlust då golven kan bli nedkylda. Läs här mer om krypgrund och kalla golv eller om en variant av isolering som kallades karbamidskum, vilket kan vara förväxlande lik hussvamp.

• Isolera mark och ev. också grundmur med för ändamålet lämplig krypgrundsisolering. Isoleringen kommer att fungera som kondensspärr, stabilisator av luftfuktigheten samt ångbroms. Isoleringen kompletterar byggfolie och avfuktare. I krypgrund med avfuktare minskas energiåtgången efter isolering. Golven i bostaden blir varmare under vintertid efter isolering och installation av krypgrundsavfuktare.

• Installation av avfuktare som Acetec EvoDry PD. Vid valet av avfuktare är det flera faktorer som ska tas med i beräkning, inte bara säkerhet gällande avfuktning utan också att vissa typer av avfuktare kan orsaka brand.

• Minst två gånger per år inspektera utrymmets beskaffenhet (vår och höst).

Begynnande mögelangrepp kan vara mycket svårt eller omöjligt att konstatera med blotta ögat, vid okulär besiktning och inspektion. Möglets hyfer har initialt inte hunnit sprida sig tillräckligt för att angreppet ska bli synligt. Vi har letat fram en speciell inspektionslampa för att i tidigare stadie kunna avgöra om misstanke finns att mikrobiologisk tillväxt startat, samt för att kunna förtydliga tillväxtens omfattning. Mögel som ej utsatts för solljus har förmåga att fluorescera under bestämd våglängd av UV-ljus. Som synes på bilden tagen från golvbjälklaget med isolering ses möglet mycket tydligt. Vissa mögelgifter lyser även upp under denna lampa som vi benämnt LFS Mögeldetektor.

Mögeldetektorn kan också kombineras eller utbytas som metod med ett speciellt mögeltest. Mögeltestet kan man via ny patenterad teknik själv utföra och inom ett antal minuter få reda på om det man ser i krypgrunden är mögel eller smuts som inte indikeras av mögeltestet. Testet går också att använda för kontroll uppe i huset, på vinden, i källaren etc.

Åtgärd och sanering

Inte sällan är det skador i krypgrund. Vår bedömning är den att över nittio procent av krypgrunderna i Sverige behöver någon typ av åtgärd, allt från ovan beskrivna förebyggande åtgärder till installation av undertryck och avfuktare eller omfattande rivning och återställning jämte vidare avfuktning för att skadorna inte ska återupprepas. I somliga fall kan det röra sig om lättare arbete och sanering medan det ibland kan bli mycket omfattande. Det kan vara så illa ställt att behövlig sanering innebär rivning av delar eller hela huset. Här måste husägaren själv ta ställning till vilken typ av saneringsåtgärd som passar bäst. Tittar man på själva begreppet sanering så betyder det att ta bort samt göra rent. Handlar det om upp till flera hundra tusen kronor eller mer att lägga ned på krypgrundens och husets skick backar somliga och frågar om det finns något annat att göra, t.ex. för att hålla lukt undan bostadsdelen. Då kan man välja att via avfuktare samt ev. tilläggsfläkt utföra fuktkontroll jämte luktkontroll, som inte ska förväxlas med andra saneringsmetoder där man byter ut skadat material i krypgrunden. Mer om denna alternativa åtgärd finns nedskrivet på sidan Avfuktare undertryck i krypgrund luktkontroll fuktkontroll.

Vi har tagit fram ett saneringsalternativt åtgärdsprogram som stegvis kan appliceras i krypgrund och vidare uppe i huset för att så långt som möjligt kontrollera skadebilden. Detta baseras som framgår i ovan länk och beskrivs även mer övergripande i artikeln Fuktskada i krypgrund vad ska man göra?

Har krypgrundsklimatet i form av mögelskada etc. kontaminerat inomhusmiljön har vi tagit fram vägledning i hur man kan förhålla sig till kläder, mögel och byggnadsmaterial. Rönen baseras såväl på andra parters som på vår egen forskning och fälterfarenhet: Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

Önskemålet är vanligen att krypgrund ska bli helt åtgärdad, till så låg kostnad som möjligt. Det har experimenterats en hel del både från lekman och fackman under årens lopp och följderna av dessa experiment ser vi varje vecka vid inspektioner och får höra talas om från dem som mailar eller ringer in till oss. Med facit i hand kan därför en reell varningslista ges ut gällande vad man inte bör utföra för att försöka förbättra miljön i krypgrund relaterat huset. En av de tidigare sidorna ut här på LFS handlade just om olämpliga åtgärder i krypgrund.

Allt fler har börjat se sig kring för att jämföra lösningar och bärigheten i dessa. Det gäller att inte falla för första bästa förslag som inhämtas via forum på Internet eller från person som hört att någon gjort si eller så i sin krypgrund och att det har fungerat perfekt. Faktiskt är det även på det viset att marknadsföring eller råd från olika företag kan vara förkastliga eller vanskliga att ge sig på. Ett nuvarande exempel på detta är råden om att använda sprayisolering i krypgrund, där isoleringen blåses upp under hela golvbjälklaget och ut på insidan av syllarna samt grundmurarna. Detta varnar fuktsakkunniga för i USA, där man använt metoden med sprayisolering längre än i Sverige.

Allt prat och alla icke fakta- samt sakkunniga spekulationer har lett till att det förekommer många myter om krypgrund. En del av dessa kan ha uppkommit då det via Internets försorg bl.a. går att snabbt söka kunskap om hur man åtgärdar krypgrund i andra länder, där vi återigen kan ta Amerika som exempel. Det går inte att fullt ut jämföra våra under årets alla månader högst flukturerande förhållanden gällande temperatur, fukt och nederbörd med varmare länder. Dock finns en sak gemensam, vilken är att krypgrund utan avfuktare inte är en säker konstruktion, d.v.s. en riskkonstruktion.

Mikrobiella skador

För att ytterligare påvisa vikten av regelbunden och återkommande inspektion visas här bild tagen i nybyggd krypgrund. Redan efter tre år har kraftig mikrobiell påväxt (mögel) blossat upp. Har man otur kan skadan komma ännu snabbare. Med andra ord kan man inte riktigt förlita sig på de statistiska uttalanden som menar att det kan ta 10-20 år innan en krypgrund får problem, om den får det. Tiden innan skadeuppkomst beror på olika förutsättningar för mikrobiell tillväxt. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan hus, landsdel, markförhållanden etc. och inte minst från krypgrund till annan. Vårt råd till ägaren av denna mikrobiellt skadade krypgrunden var att låta göra ingående s.k. fördjupad besiktning för att utröna om skadeomfattningen även berörde isolering, reglar, syll och undersida av golvspånskivorna. Vidare rekommenderades efter sanering byggplast samt avfuktare.

Viktig kunskap är också att alla angrepp av mikrobiell art såsom mögel och bakterier likt actinomyceter inte syns för blotta ögat, utan kan ligga dolda i konstruktionen utan att lukta något. Läs om dolt mögel i krypgrund.

Ytterligare missuppfattning som kan räknas in i mytbildningen kring krypgrund är att mögel inte kan påverka bostaden så att de som vistas i huset på något sätt blir sjuka. Kunskapen kring hälsorelaterade frågor har ökat rejält särskilt de senare åren mellan 2009-2016 och vi har gjort en viktig sammanställning under sidan mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom. Trots denna information har frågor inkommit om vi vidare kan styrka uttalandena med referenser till vetenskapligt baserade fakta. Uppföljande artikel som visar på krypgrundsforskning från mer än fyra länder och kunniga forskare har därför presenterats; Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier.

Mögelkontamination från krypgrund kan innebära hälsorisk på flera olika sätt. Allt från lättare symtom till svåra sjukdomar kan ges. Olika mögelarter och svamparter har börjat bli resistenta emot fungicider som används på våra åkrar. Fungiciderna är närliggande medicin kallad antimykotika vilken också börjat bli verkningslös. 2014 sökte en man vård i Frankrike. Läkare konstaterade Mykosis i form av invasivt resistent aspergillusmögel. De kunde inte bota honom vilket ledde till döden. Vidare analyser visade att möglet även fanns i mannens hus samt i husets omgivning. Detta ger ytterligare anledning att skydda krypgrunder så fuktskada ledande till mikrobiell tillväxt inte sker. Livshotande medicin-azol-resistent mögel i natur och hus.

Egenkontroll och inspektion av krypgrunder

Det finns idag möjlighet att teckna försäkring emot hussvamp och det ingår vanligen professionell kontroll av utrymmets beskaffenhet med två till ibland tre års intervaller. Vi anser inte att man kan vänta så länge mellan kontroll- eller mer adekvat kallat inspektionstillfällena. Det kan uppkomma mögel och/eller elak lukt på långt mindre än ett halvår då krypgrund till konstruktionen är utsatt för sammantaget olika typer av fuktlast. Detta har bl.a. framkommit i TV-programmet PLUS där man lyft fram ett fall vari husägaren tecknat en försäkring likt ovanstående beskriven, med ingående tidsmässigt från varandra långt utdragna inspektioner. Mellan dessa inspektioner hade fuktrelaterade skador hunnit uppkomma till en åtgärdandekostnad om 127.000:-. Med andra ord så kan man inte försäkra sig emot de mer än hussvamp vanliga uppkommande skadorna. Här guidar vi dig igenom egenkontroll av krypgrund.

Radon kan likt lukt komma upp från krypgrunden till bostadsutrymmena. Läs mer om radon i krypgrund och hus.

Vid ringa eller måttlig mögeltillväxt samt elak lukt har vi nu i sortimentet en kostnadseffektiv fotokatalysator vid namn Luftrenare AirSteril för dig som vill spara pengar och slippa ringa in saneringsfirma. För inkoppling direkt till sorptionsavfuktarens torrluftutblås eller sanering direkt in i väggar och golvbjälklag har vi ett portabelt och effektivt ozonaggregat med integrerad eller kraftfullare luftpump som blåser ut ozonet via siliconslang. 

Läs även mer om mögelsanering i krypgrund.

Efterföljaren till krypgrund heter varmgrund

Eftersom krypgrunder har visat stora svagheter i form av fuktkänslighet har olika parter (varav Ecogrund är en) konstruerat hållbarare lösningar. Hållbart är inte att bygga om sin existerande krypgrund i tron att den kan bli en bra varmgrund som klarar sig utan avfuktare och inte i någon detalj drabbas av mögel samt röta.  Konvertering av krypgrund till varmgrund kräver mycket omfattande och ofta omöjliga ingrepp som att t.ex. lyfta grundmurarna och lägga isolering under dessa. Här finns förklaring kring hur en ny varmgrund kan byggas.

Har du ändå funderat på att bygga krypgrund är det väl värt att titta in på den senaste generationen av integrerad klimatstyrd krypgrund som tar ett rejält steg längre och bättre än vad varmgrund innebär. Se bygga krypgrund för vidare tips.

Debatten lär efter de senaste fuktrika sommar- och vinterperioderna, med visst undantag sommaren 2013, än mer ta fart kring krypgrund som godkänd eller icke godkänd grundläggningsteknik. I Finland har relaterade frågor väckts upp med en annan typ av bränsle, nämligen av anledning att tillverkaren Finndomo tidigare satt in avfuktare av mindre väl fungerande fabrikat i sina fabriksfärdiga hus med krypgrund. Resultatet har tyvärr blivit mögel och lidande för somliga boende i Finndomohusen. Mer om Finndomos krypgrunder.

I stora delar av Sverige var vintrarna sedan 2013 mer att se som förlängd höst med plusgrader och rejält fuktigt klimat. Till detta kommer våren, värmen och den ännu högre fuktlasten som det innebär väldigt tidigt. Sommaren 2014 löpte vidare med ett totalt klimat som ej var positivt för många krypgrunder. Vidare var hösten hårt fuktbelastande och i vissa delar av landet var antalet avfuktande soltimmar i stort sett obefintliga, som t.ex. i Växjö i närheten av oss där det endast var en soltimme under loppet av en hel månad. I många hus har detta klimatförhållande nu resulterat i krypgrundslukt, d.v.s. avvikande elak lukt kommande från krypgrunden och vidare från väggar och vind. Sommaren 2015 bjöd inte på någon längre period högsommarvärme eller tropikvarma veckor. Det var något bättre klimat för krypgrund. Kondensbildningen minskade men det var ändå i många krypgrunder under långa perioder mellan 75-95% relativ fuktighet, vilket ligger inom riskområdet för tillväxt av mögel, svamp och bakterier. Våren 2018 blev speciell med värmerekord och torka i stora delar av landet. En del krypgrunder har under denna period hållit sig under gränsvärden för mögel och bakterier, medan det i andra krypgrunder varit rejält fuktigt. Grundförutsättningarna skiljer sig åt.