Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare

Krypgrundens föregångare Torpargrund

I torpargrunden hade man till skillnad från i den senare krypgrunden ingen eller endast lite isolering i golvbjälklaget. Genom konvektion, konduktion och värmestrålning tilläts värmen från bostaden värma upp grunden något. Golven var inte varma men i gengäld slapp man i större utsträckning de idag mycket vanligt förekommande problemen med fukt och mögel. För att hålla någorlunda varma golv vintertid skottades snö upp runt torpargrundens grundmurar samtidigt som kattgluggarna bommades igen. Vanligt var också att man lade upp en s.k. mullbänk som isolering emot insidan av grundmuren och den del av marken som låg närmast grundmuren. Genom dessa åtgärder kunde inte den kalla vinterluften kyla ner utrymmet i samma utsträckning som om åtgärderna inte vidtagits.

Ytterligare anledning till att man minskade problemen med fukt och mögel var att den flitigt använda spisens murstock delvis värmde upp torpargrunden, såväl sommar- som vintertid. Snickarkunniga åldermän vi samarbetat och talat med berättar om att husen förr i regel byggdes upp med stor omsorg samt bättre kvalitet gällande virket. I utsatta delar av huset t.ex. torpargrunden användes merdelen kärnvirke från träd som fällts under kallare årstid då träden var torrare från sav som innehåller socker, vilket i sin tur fungerar som näring åt mögel.

Ytterligare faktorer som gjorde torpargrund mer fuktförlåtande än krypgrund idag var att golven kunde andas. Dessa var inte som dagens olika laminat och plastmattor etc. fukttäta uppåt bostaden till.

Läs mer om historien bakom torpargrund.

Krypgrund

För att tidsmässigt beskriva begreppet krypgrund som delvis började uppföras för ungefär hundra år sedan så kan man vända på ovanstående förhållanden. Den kallmurade stenläggningen ersattes av gedigna murar, lättbetongblock etc. Vidare uppstod oljekris under 70-talet som gjorde att vi började tilläggsisolera golvbjälklagen. Därmed kunde inte längre den varma inomhusluften i så stor utsträckning som tidigare värma upp krypgrunden.

Ytterligare inverkande faktorer till dagens fukt- och mögelproblem är att vi inte längre är beroende av den öppna spisens värmetillskott. Grunden ventileras året runt och marken kyls under vintertid ned. Under sommaren kommer varm luft in i utrymmet och kyls ned. Samtidigt avger marken och i vissa fall grundmur samt kantbalk kapillärt fukt:

Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Därför finns stor risk för kondensbildning i krypgrunden när varm uteluft kyls ned emot den kalla marken och grundmurarna. Perioden april-oktober brukar vara den mest kritiska under året. Läs mer om detta förhållandet under sidan fukt.

Det är vanligt att sommartid i krypgrunder uppmäta en relativ fuktighet (RF) om 80-100%. Så hög RF innebär ett gynnsamt klimat för såväl mögel som rötsvamp. Ofta när vi inspekterar syns droppar av kondens på olika ställen i utrymmena. Kondensutfällning banar väg för mikrobiella skador av sådan art att byggnadsmaterialet tar skada. Se bilder: Krypgrund med kondens och hög luftfuktighet

Det finns krypgrunder med s.k. Erge bjälklag som består av betong. Dessa löper också stor risk att drabbas av fuktrelaterade problem. Läs mer om Erge bjälklag.

Klimatförändring påverkar

Krypgrunder har från att den första byggdes varit en riskkonstruktion. Dock är klimatet föränderligt och de sista tjugo åren har bevisligen inte varit bra för våra krypgrunder. Den relativa fuktigheten utomhus har på många orter nått rekordvärden sett till hur långa perioder det varit fuktigt utan att torka upp.

Våra fuktmätningar i ett större antal krypgrunder under passerade vintrar, visar tydligt att det har varit för milt och fuktigt klimat för att krypgrunderna till fullo ska hinna torka ut fram till våren. Som exempel startade våren 2011 mycket bra sett till den låga relativa fuktigheten i luften. Fuktlasten var fram till mitten av juni månad på många ställen relativt låg. Under resterande sommarmånader har vi fått in många samtal från hela Norden där man berättade att läget ändrat sig efter ihållande regn samt varmt och överlag sett mycket fuktigt väder. Vi fick detta år genom samtal från en dansk byggnadsingenjör lära oss ett nytt begrepp kring det klimat vi nu fått. Han benämnde det Frankfurtklimat.

I stora delar av Sverige var vintrarna sedan 2013 mer att se som förlängd höst med plusgrader och rejält fuktigt klimat. Till detta kommer våren, värmen och den ännu högre fuktlasten som det innebär väldigt tidigt. Sommaren 2014 löpte vidare med ett totalt klimat som ej var positivt för många krypgrunder. Vidare var hösten hårt fuktbelastande och i vissa delar av landet var antalet avfuktande soltimmar i stort sett obefintliga, som t.ex. i Växjö i närheten av oss där det endast var en soltimme under loppet av en hel månad. I många hus har detta klimatförhållande nu resulterat i krypgrundslukt, d.v.s. avvikande elak lukt kommande från krypgrunden och vidare från väggar och vind.

Sommaren 2015 bjöd inte på någon längre period högsommarvärme eller tropikvarma veckor. Det var något bättre klimat för krypgrund. Kondensbildningen minskade men det var ändå i många krypgrunder under långa perioder mellan 75-95% relativ fuktighet, vilket ligger inom riskområdet för tillväxt av mögel, svamp och bakterier. Våren och sommaren 2018 blev speciell med värmerekord och torka i stora delar av landet. En del krypgrunder har under den perioden hållit sig under gränsvärden för mögel och bakterier, medan det i andra krypgrunder varit rejält fuktigt. Grundförutsättningarna skiljer sig åt.

– Krypgrunder och klimatförändring

– Är sommaren 2018 gynnsam för krypgrund – Behövs avfuktare

Krypgrund i olika klimatzoner

Sverige är indelat i olika klimatzoner som kan benämnas områden med ett speciellt särskiljande klimat. Vissa zoner utgör generellt sett högre påfrestning på krypgrund eftersom det där är fuktigare och därmed högre risk för mögel och andra skador. Ett exempel är västkusten där det ofta från havssidan blåser och drar in stora mängder fukt och regn.

Trots indelning i klimatzoner kan man idag inte säga att det enbart föreligger frekventa skador på krypgrund i södra delar av landet. Klimatet har som sagt ändrat på sig och vi noterar ett eskalerande antal krypgrunder som uppvisar periodvis för hög fuktkvot och alarmerande fuktvärden även året runt.

Förhållandena varierar även mellan olika årstider i en zon. Norra Sverige har genom vinterkylan ibland större fuktproblem under våren och in på sommaren än södra delen av landet eftersom den kvarvarande markkylan ser till att hålla krypgrunden svalare och därmed fuktigare. Resultatet av långvarig frost för med sig att marken i och kring krypgrunderna samt grundmurarna har kylts ned rejält. Det tar tid och mycket värmeenergi innan tjälen och i synnerhet kylan släpper.

Marktemperaturen brukar sommartid ligga kring +8-12 grader. Därför är marken en köldbrygga vilken hela tiden orsakar nedkylning och därmed ökning av fukthalten i krypgrunden.

Längre och ordentligt kalla vintrar fungerar gynnsamt upptorkande, i synnerhet där man värmer upp huset så att värmestrålning sker ned i krypgrunden med avfuktande effekt.

Tropikliknande värme under sommarhalvåren ökar mängden fukt i luften vilket gör kondensbildning allt vanligare, även i krypgrunder där kondens tidigare inte setts. Värmen medför även regnrika somrar och översvämningsrisk antingen via vatten som rinner in i krypgrund eller grundvattennivå som höjs tills det uppstår vattenansamling under huset. Rekordvärmen har fått många hygrometrar i krypgrunder att formligen slå i taket. Toleransbägaren har därmed runnit över sett till vad många grunder klarar av utan att konstruktionsvirket börja mögla, röta och lukta.

Nämnas ska också att det inom en klimatzon finns varierande klimat med olika påverkan på krypgrund. S.k. mesoklimat (i negativ term) kan finnas vid sjö, å, låglänt terräng, där det är väldigt blåsigt o.s.v.

Krypgrunder i olika länder uppvisar precis samma fuktkänslighet som här. Skillnaden är hur man hittills reagerat och inriktat sig på att finna utvägar. Läs mer om krypgrund i olika länder.

– Fukt i Hus – Makroklimat Mesoklimat Mikroklimat

Fenomen under hösten

Under inledningen av höstperioder när temperaturen främst nattetid faller kan man nere i krypgrunden uppmäta stundvis fallande relativ fuktighet. Det beror på den från sommaren buffrade värmen i golvkonstruktionen, grundmurarna och till viss mindre del i marken. Många luras tro att det räcker med några dagar eller veckor under dessa förhållanden för att krypgrunden ska torka ut. Så är ofta inte fallet då allt material under sommarmånaderna absorberat och bundit ansenliga mängder med fukt.

Naturlig avfuktning genom dessa mindre temperaturskillnader som under början på hösten råder tar mycket lång tid, för lång tid sett till att krypgrundstemperaturen relativt snabbt faller till i stort sett samma nivåer som den inkommande luften. Då kan inte avfuktning längre ske. Tvärtom skapas det ofta genom de mycket fuktiga och långa höstarna vi haft ett antal år tillbaka dåligt klimat i krypgrund. Här kan vi som exempel ta de vintrar som i stort sett varit en enda förlängd höstperiod.

När det gäller krypgrund måste man skilja mellan luftfuktighet och fuktkvot. Bara för att luftfuktigheten tillfälligt är låg innebär inte det att fuktkvoten, d.v.s. byggnadsmaterialets innehåll av vatten är under de kritiska värdena för tillväxt av mögel.

Mikrobiella skador – mögel och rötsvamp

För att ytterligare påvisa vikten av regelbunden och återkommande inspektion visas här bild tagen i nybyggd krypgrund. Redan efter tre år har kraftig mikrobiell påväxt, m.a.o. mögel blossat upp på blindbotten. Har man otur kan skadan komma ännu snabbare. Med andra ord kan man inte riktigt förlita sig på de ibland förekommande statistiska uttalandena som menar att det kan ta 10-20 år innan en krypgrund får problem, om den får det.

Tiden innan skadeuppkomst beror på olika förutsättningar för mikrobiell tillväxt. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan hus, landsdel, markförhållanden etc. och inte minst från krypgrund till annan. Vårt råd till ägaren av denna mikrobiellt skadade krypgrunden var att låta göra ingående s.k. fördjupad besiktning för att utröna om skadeomfattningen även berörde isolering, reglar, syll och undersida av golvspånskivorna. Vidare rekommenderades efter byte av allt skadat material kompletterande sanering, byggplast mot marken samt lämplig avfuktare.

Viktig kunskap är också att alla angrepp av mikrobiell art såsom mögel och bakterier likt actinomyceter inte alltid upptäcks så lätt, utan kan ligga dolt i konstruktionen, även utan att lukta något. Läs vidare om dolt mögel i krypgrund.

Ytterligare missuppfattning rörande krypgrund är att mögel inte kan påverka bostaden så att de som vistas i huset på något sätt upplever symtom eller blir sjuka. Kunskapen kring hälsorelaterade frågor har ökat rejält särskilt de senare åren mellan 2009-2016 och vi har gjort en mer omfattande sammanställning under sidan mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom. Artikeln följdes upp med ytterligare krypgrundsforskning från mer än fyra länder och kunniga forskare har presenterats med sina rapporter. Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier.

– Bilder på äldre krypgrund med angrepp av mögel

– Otillgänglig krypgrund med byggspill och mögel

Inom begreppet mikrobiella skador ingår också rötsvamp och hussvamp. Dessa mikrober behöver mer fukt än mögel för att börja utvecklas och bryta ned konstruktionsmaterial av trä. Vid sådant angrepp kan det i värsta fall gå riktigt illa med huset, varvid stora omkostnader för rivning, sanering och återuppbyggnad uppstår. I några fall har det varit så omfattande skador, som börjat i krypgrunden och sedan spridits, att brandkåren fått övervaka nedbränning av husen. 

– Hussvamp och Rötsvamp – sprids som mögel

– Krypgrund med hussvamp ett allvarligt rötangrepp

Elak lukt och mögellukt

Mycket vanligt är att det parallellt med fuktpåverkan, av olika anledningar uppstår lukt i krypgrunder. Inte sällan kan lukterna spridas via otätheter eller genom material upp i boendemiljön. 

Mikrober såsom mögel och bakterier har gemensamt att de i sin livscykel avger olika alkoholformiga ämnen, kallade kolväten. Vissa kolväten luktar markant så som mögellukt och kan luktsmitta sådant som de kommer i kontakt med. Även om ett byggnadsmaterial inte är direkt mögelangripet kan det luktkontamineras. Ett exempel är mikrobiell aktivitet i markmaterialet i en krypgrund. Lukten kan spridas upp i isoleringen i golvbjälklaget och vidare upp i huset där den envist fastnar. Vi kallar detta fenomen luktkontaminering. 

I en del krypgrunder består blindbotten, syll och annat byggnadsmaterial av tryckimpregnerat eller på annat sätt träskyddsmedelsbehandlat virke. Vid höga fukthalter omvandlas och utsöndras via mikroberna olika kemikalier från virket och det som ofta benämns elak lukt uppstår. Lukten finns kvar även om den relativa luftfuktigheten och fuktkvoten i byggnadsmaterialet minskar. Lukten kan sitta kvar i väldigt många år.

– Mögel metylerar pentaklorfenol i krypgrund till pentakloranisol

Träskyddsmedlen som användes mellan 1955-1979 ansågs ingå i kvalitetssäkringssystem för byggnation. Medlen hindrade rötsvamp men inte direkt mögel. Mögelsvamp är mycket anpassningsbart utefter varierande förhållanden och kan klara av att tillväxa trots närvaro av olika högtoxiska ämnen. Vi har bildförevigat ett exempel på detta under sidan: Tryckimpregnerad syll i krypgrund möglar

Läs mer här, om vad som orsakar krypgrundslukt.

Innan man lokaliserat källan till lukterna som kan förekomma, är det svårt att mer exakt sätta fingret på varifrån det avges. Vi har lagt ut en guide om hur man själv kan ta luktprov: Elak lukt eller mögellukt i huset

Blindbotten består i detta fall av hårdare isoleringsskivor som är mer eller mindre täckta med luktande mögelpåväxt vilken också ses på brädor och bärande regel. Detta är en vanlig syn som ofta möter oss. Spindelkokonger (de två vita bollarna) hängs där det är fuktigt för att avkomman inte ska torka ut. De åttabenta krypen trivs trots mögelpåväxten, även om skrönor säger tvärt om.

Åtgärd och sanering

Inte sällan finns här uppräknade skador i krypgrund. Vår bedömning är att det i över 85% av krypgrunderna i Sverige behövs någon typ av åtgärd, allt från förebyggande åtgärder så skadorna inte eskalerar, till installation av avfuktare eller omfattande rivning och återställning jämte vidare avfuktning för att skadorna inte ska återupprepas.

I somliga fall kan det röra sig om lättare arbete och sanering medan det ibland kan bli mycket omfattande. I fall där det är illa ställt måste husägaren själv ta ställning till vilken typ av saneringsåtgärd som passar denne bäst.

Tittar man på själva begreppet sanering så betyder det att ta bort samt göra rent. Handlar det om upp till flera hundra tusen kronor eller mer att lägga ned på krypgrundens och husets skick backar somliga och frågar om det finns något annat att göra, t.ex. för att hålla lukt undan bostadsdelen. Då kan man välja att via avfuktare samt undertrycksfläkt utföra både fuktkontroll och luktkontroll. Denna saneringsåtgärden ska inte förväxlas med andra saneringsmetoder där man byter ut skadat material i krypgrunden. Mer om denna alternativa åtgärd finns nedskrivet på sidan Avfuktare undertryck i krypgrund luktkontroll fuktkontroll.

Vi har arbetat fram ett saneringsalternativt åtgärdsprogram som stegvis kan appliceras i krypgrund och vidare uppe i huset för att så långt som möjligt kontrollera skadebilden. Detta baseras som framgår i ovan länk och beskrivs även mer övergripande i artikeln Fuktskada i krypgrund vad ska man göra?

– Mögelsanering i krypgrund

– Renovering av golvbjälklag i krypgrund torpargrund

Har krypgrundsklimatet i form av mögelskada etc. kontaminerat inomhusmiljön finns vägledning om hur man kan förhålla sig till kläder, mögel och byggnadsmaterial. Rönen baseras såväl på andra parters som på vår egen forskning och fälterfarenhet: Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

Önskemålet är vanligen att krypgrund ska bli helt åtgärdad, till så låg kostnad som möjligt. Det har experimenterats en hel del både från lekman och fackman under årens lopp och följderna av dessa experiment ser vi ofta vid inspektioner och får höra talas om från dem som mailar eller ringer in till oss. Med facit i hand kan därför en reell varningslista ges ut gällande vad man inte bör utföra för att försöka förbättra miljön i krypgrund relaterat huset. Ska man experimentera med olika åtgärder gäller det att vara ordentligt påläst och verkligen veta vad man gör. Läs mer på sidan Olämpliga åtgärder i krypgrund.

Allt fler har börjat se sig kring för att jämföra lösningar och bärigheten i dessa. Det gäller att inte falla för första bästa förslag som inhämtas via forum på Internet eller från person som hört att någon gjort si eller så i sin krypgrund och att det har fungerat perfekt. Faktiskt är det även på det viset att marknadsföring eller råd från olika företag kan vara förkastliga eller vanskliga att ge sig på. Ett nuvarande exempel på detta är råden om att använda sprayisolering i krypgrund, där isoleringen rekommenderas att appliceras upp under hela golvbjälklaget och på insidan av syllarna samt grundmurarna. Detta varnar fuktsakkunniga för i USA, där man använt metoden med sprayisolering längre än i Sverige.

Allt prat och alla icke fakta- samt sakkunniga spekulationer har lett till att det förekommer många myter om krypgrund. En del av dessa kan ha uppkommit då det via Internets försorg bl.a. går att snabbt söka kunskap om hur man åtgärdar krypgrund i andra länder, där vi återigen kan ta USA som exempel. Det går inte att fullt ut jämföra våra under årets alla månader högst flukturerande förhållanden gällande temperatur, fukt och nederbörd med varmare länder. Dock finns en sak gemensam, vilken är att krypgrund utan avfuktare inte är en säker konstruktion, utan i allra högsta grad är en riskkonstruktion.

Skadeinsekter

Det är inte bara rötsvamp som hotar trämaterialet i krypgrundens golvbjälklag. Vanligt är att upptäcka spår av eller aktivt angrepp av olika skadeinsekter, särskilt i lite äldre hus.  

Från vänster i bild syns husbock, hästmyra och blåhjon vilka ges som några exempel på små gynnare som man kan finna under golven i hus. Gemensamt har de att individuellt varierande mycket kunna förstöra trä i krypgrund. Myran gnager sönder trä för att kunna reda bo medan husbocken och blåhjonet lägger sina ägg som utvecklas till larver. Insektslarverna banar sedan gångar djupt in i t.ex. syll och reglar under tiden de äter sig större och utvecklas till färdiga “baggar”. När de lämnar träet där de levt en tid bildas s.k. flyghål. Fynd av trämjöl kan också göras utanför flyghålen i den angripna krypgrunden. Man brukar säga att träet, med tanke på de små hålen, blir maskstunget. Är insektsangreppet omfattande kan det innebära underminering av bärigheten i byggnadsmaterialet.

Det går att förebygga angrepp genom att hålla rent från buskar, annan växtlighet, vedstaplar invid huset samt högar med träpinnar och även undvika kompostering nära husets krypgrund. Även om vissa skadeinsekter trivs bättre i fuktig miljö kan andra trivas där det är något torrare konstruktionsvirke. Håller man torrt med avfuktare eller annan lösning minimeras angreppsrisken. Sanering med för ändamålet lämplig saneringsvätska kan bli aktuellt, likt då man utför sanering mot mögel och rötsvamp.

– Insekter – Skadeinsekter i hus krypgrund vind

– Förebygga och sanera skadeinsekter i hus

Förebygg fuktskador

Det finns en hel del man kan göra för att förebygga och fuktsäkra sin krypgrund.

• Mycket bra är att införskaffa kunskap. Artikeln du just läser ingår i vår kunskapsbank. Se också underrubriken egenkontroll längre ner i text. Genom den informationen framkommer många erfarenhetsbaserade tips.
• Det gäller att totalt försöka minska fuktlasten. Det kan man göra genom att leda bort vatten från hängrännorna till stenkista eller dagvattenbrunn. Marklutning mot huset och icke dränerande markmaterial samt högt stående grundvatten kan orsaka betydande fuktpåverkan. I sådant fall kan dränering vara en väg att förbättra krypgrundsklimatet.
• Ta bort all matjord och rabatter kring grunden. Ersätt med dränerande material. Åtgärden gör att fukt inte längre i samma utsträckning som annars kan leta sig in och upp genom grundmurarna. 
• Byggskräp och annat organiskt material på marken i krypgrunden bör tas bort då det fungerar som grogrund för bakterier, mögel och rötsvamp samt utvecklande av elak lukt. Ibland behöver även markmaterial grävas ur så att man rent fysiskt kan komma in. Eftersom det kan vara väldigt kämpigt att utföra för hand har vi lagt ut en sida som omtalar och tipsar om att man kan låta slamsugningsbil utföra torrsugning. Krypgrund – Torrsugning av markmaterial och inblåsning av singel
• Vill man inte förebygga genom att installera avfuktare går det att börja med installation av trådlös hygrometer för att hålla koll på den relativa fuktigheten. Med hygrometer kan man kontinuerligt övervaka så fuktnivåerna håller sig under riskvärden. Vill man på plats kontrollera hur fuktigt det varit tillbaka i tid i syllar, blindbotten och reglar finns något som kallas fuktkvotsmätare. Det innebär att man sticker in mätarens piggar i trämaterial och får ett fuktkvotsvärde. Idag finns även fina system för loggning och fjärrövervakning. Se våra olika hygrometrar och mätare i butiken som nås via menyn. Läs också mer under sidan: Fuktmätning i krypgrund – Att mäta är att veta
• Lägga byggfolie, åldersbeständig 0,2mm byggplast över hela marken. Dock skyddar byggplast bara mot ånga från marken. Den motverkar inte kondens och förhöjd luftfuktighet p.g.a. inkommande varm fuktig luft som kyls av mot mark och grundmurar. Innan läggning av plast är det bra att ta rensa bort organiskt material. Annars riskerar man att det bildas mögel, som sedan kommer att lukta rakt genom plasten och kanske upp i bostaden. I förebyggande syfte kan man strö rikligt med salt  (4kg/10kvm) på marken innan man lägger byggplasten.
• Kontrollera att luftläckage och oönskad ventilation inte sker in i trossbotten och isoleringen, vilket annars kan medföra både fukt- och mögelskador såväl som energiförlust då golven blir nedkylda. Läs här mer om krypgrund och kalla golv eller om en variant av isolering som kallades karbamidskum, vilket kan vara förväxlande lik hussvamp.
• Isolera mark och ev. också grundmur med för ändamålet lämplig krypgrundsisolering. Isoleringen kommer att fungera som kondensspärr, viss stabilisator av luftfuktigheten samt ångbroms. Isoleringen kompletterar byggfolie och avfuktare om sådan behövs. I krypgrund med avfuktare minskas energiåtgången efter isolering. Golven i bostaden blir varmare under vintertid efter isolering och installation av krypgrundsavfuktare.
• Minst två gånger per år inspektera utrymmets beskaffenhet. Gärna vår och höst.
• Läs och se här på bilder om olika lösningar för att skydda krypgrunden

Avfuktare – Krypgrundsavfuktare

Krypgrundens klimat är ifråga förutsättningar för avfuktning lite besvärligt. Det går inte att införskaffa vilken avfuktare som helst. Som exempel fungerar ofta vanliga kondensavfuktare inte så bra eftersom de behöver varmare luft än vad som finns i krypgrunden för att kunna kondensera bort tillräckligt med vatten.

En annan bättre avfuktningsteknik baseras på absorbering av fukt i ett visst material utformat som en bikaka med genomgående hål. En fläkt tvingar luft genom sorptionsmaterialet och detsamma regenereras, torkas ut genom varmluft som alstras inne i avfuktaren. Avfuktartypen kallas för sorptionsavfuktare och klarar av att bibehålla långt högre avfuktningskapacitet i lägre temperaturer än vad kondensavfuktaren kan. Ytterligare positivt är att sorptionsavfuktaren blåser ut fukten utomhus i form av vattenånga. 

Avfuktare som faller under segmentet sorptionsavfuktare har sedermera allmänt kommit att kallas för krypgrundsavfuktare. Det eftersom tekniken visats vara mycket bra och säker för att avfukta krypgrunder. Hög avfuktningskapacitet med brandsäkrare utförande är en bra kombination. 

– Avfuktare – Välj rätt för bäst ekonomi och säkrast avfuktning

Inför att välja avfuktare till krypgrund finns det lite att fundera igenom. Vi har sammanfattat tio kriterier, beskrivit installation i krypgrunder under en kyrka, samt svarat på om krypgrundsavfuktare är konstgjord andning, under sidan:

– Avfuktare för krypgrund – Krypgrundsavfuktare med särskild avfuktning

Installation av avfuktare som exempelvis Acetec EvoDry PD är ett omtyckt val för att förebygga eller installera i samband med sanering. Om man är något händig och kan tänka sig att själv installera avfuktaren har vi lagt ut Gör-Det-Själv information: Installation av avfuktare Acetec EvoDry PD i krypgrund. Fler luftavfuktare finns presenterade i vår butik. Det går bra att ställa frågor om du undrar över något. 

– Fungerar värmeväxlare som avfuktare

– Varmare golv med avfuktare i krypgrund

– Lukt i hus och krypgrund efter installation av avfuktare

– Finndomos krypgrunder möglar p.g.a. fel avfuktare

Ventilation

En frekvent ställd fråga är hur mycket eller lite ventilation man ska anordna mellan krypgrund och uteluft. Frågan är i sig mycket komplex och svaret blir att det är lite likt moment 22. Ventilerar man är risken stor för fuktskada. Stängs ventilationen utan att man installerar avfuktare uppkommer sannolikt också skador. 

Det råder ofta missuppfattning om hur och var ventilation fungerar. I ett uppvärmt hus gör värmen att den relativa luftfuktigheten sänks. Fukt hämtas då bort från nytvättade plagg, andra material och duschutrymmen etc. via ångtrycksprincipen, som innebär att fukt utjämnar sig mellan fuktigare material/luft till torrare. Den varmare och fuktbärande luften ventileras sedan ut via husets ventilationssystem. Uppvärmningen av bostaden gör också att den inventilerade luftens relativa fuktighet sänks, då varmare luft kan bära mer fukt än vad svala luft kan. 

I krypgrunden finns ingen värme som kan bidra till att transportera bort fukt. Samtidigt sker under stora delar av året fukttillskott via ventilationshålen in i utrymmet. Särskilt ogynnsamt är ventilationsförhållandet under sommar och höst när utomhusluften är mer fuktbärande. 

Följdfråga brukar också ställas om när man kan ventilera och när man inte ska göra det. Det blir omöjligt för oss att svara på eftersom den ena krypgrunden skiljer sig från den andra sett till fuktlast. Svårigheten att svara ligger också i att det oftast föreligger reellt avfuktningsbehov och det löses inte så lätt med ventilationsåtgärder. 

– Ventilation i Hus – Information och Produkter

– Ventilation av krypgrund med fläkt och avfuktare

– Inneluftsventilerad krypgrund kan utesluta avfuktare

Egenkontroll och inspektion

Det finns idag möjlighet att teckna försäkring emot hussvamp och det ingår vanligen professionell kontroll av utrymmets beskaffenhet med två till ibland tre års intervaller. Vi anser inte att man kan vänta så länge mellan kontroll- eller mer adekvat kallat inspektionstillfällena. Det kan uppkomma mögel och/eller elak lukt på långt mindre än ett halvår då krypgrund till konstruktionen är utsatt för sammantaget olika typer av fuktlast.

Detta har bl.a. framkommit i TV-programmet PLUS, där man lyft fram ett fall vari husägaren tecknat en försäkring likt ovanstående beskriven, med ingående tidsmässigt från varandra långt utdragna inspektioner. Mellan dessa inspektioner hade fuktrelaterade skador hunnit uppkomma till en åtgärdskostnad om 127.000:-. Med andra ord så kan man inte försäkra sig emot de mer än hussvamp vanliga uppkommande skadorna. Här guidar vi dig igenom Egenkontroll av krypgrund. Tänk på att skydda andningsvägarna med bra andningsskydd, t.ex. en halvmask. Även ett kortare besök kan orsaka symtom, särskilt om det finns mikrobiell skada där. 

Vid husköp inspekteras utrymmet vanligen av en professionell besiktningsman. Själva inspektionen är ofta ganska ytligt utfört. Finner besiktningsmannen något som vidare behöver kontrolleras sker rekommendation om fördjupad undersökning: Krypgrund – Besiktning – Fördjupad undersökning

Vi rekommenderar att man läser på och lär sig, samt ber om att få följa med under själva undersökningen. 

Begynnande mögelangrepp kan vara mycket svårt eller omöjligt att konstatera med blotta ögat vid okulär besiktning och inspektion. Möglets hyfer har initialt inte hunnit sprida sig tillräckligt för att angreppet ska bli synligt. Det första möglet som kan ses bildar som en vit dammbeläggning på trämaterialen. Läs mer om vitmögel där vi guidar med förklarande bilder.

Vi har letat fram en speciell inspektionslampa för att lättare kunna avgöra om mögel avgivande mögelgift har etablerats. Vissa vanliga mögelarter som ej utsatts för solljus har förmåga att fluorescera under bestämd våglängd av UV-ljus. Som synes på bilden tagen från golvbjälklaget med isolering ses möglet mycket tydligt. Se LFS Inspektionslampa & Mögeldetektor.

Mögeldetektorn kan också kombineras eller utbytas som metod med ett speciellt mögeltest. Mögeltestet kan man via ny patenterad teknik själv utföra och inom ett antal minuter få reda på om det man ser i krypgrunden är mögel eller smuts som inte indikeras av mögeltestet. Testet går också att använda för kontroll uppe i huset, på vinden, i källaren etc. Behöver man av någon anledning mer specifika svar än vad snabbtestet kan ge har vi även ett DNA mögeltest i vårt sortiment. 

– Mögelanalys – Behövs analys av mögel i krypgrund

Radon kan likt lukt komma upp från krypgrunden till bostadsutrymmena. Läs mer om radon i krypgrund och hus.

Vid ringa eller måttlig mögeltillväxt samt elak lukt har vi nu i sortimentet en kostnadseffektiv fotokatalysator vid namn Luftrenare AirSteril för dig som vill kompletteringssanera. För inkoppling direkt till sorptionsavfuktarens torrluftutblås eller sanering direkt in i väggar och golvbjälklag har vi ett portabelt och effektivt ozonaggregat med integrerad eller kraftfullare luftpump som blåser ut ozonet via siliconslang.

Bygga krypgrund som varmgrund

Eftersom krypgrunder har visat stora svagheter i form av fuktkänslighet har olika parter (varav Ecogrund är en) konstruerat hållbarare lösningar. Hållbart är inte att bygga om sin existerande krypgrund i tron att den kan bli en bra varmgrund som klarar sig utan avfuktare och inte i någon detalj drabbas av mögel samt röta.  Konvertering av krypgrund till varmgrund kräver mycket omfattande och ofta omöjliga ingrepp som att t.ex. lyfta grundmurarna och lägga isolering under dessa. Här finns förklaring kring hur en ny varmgrund kan byggas.

Har du ändå funderat på att bygga krypgrund är det väl värt att titta in på den senaste generationen av integrerad klimatstyrd krypgrund som tar ett rejält steg längre och bättre än vad varmgrund innebär. Se bygga krypgrund för vidare tips.

Gjuta platta

Ett sätt för att komma undan den problembild som man ofta ställs inför är att helt resolut bygga om och gjuta platta i betong istället. Det är förenat med en hel del jobb för att det ska kunna bli bra. Huset måste troligen lyftas och marken grävas ur, så att plattan kan skyddas med underliggande cellplastskivor. Dränering måste också vidtas. Läs mer under sidan: Gjuta platta i krypgrund

2001-01-20
Uppdaterad 2020-02-05