Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010

Socker som glukos i hus och människa när mögel och svamp

Inom saneringsbranchen, trävarubranschen och i en växande skara bland hus- och fastighetsägare är det välkänt att konstruktionsvirke med högre halt av olika sockerarter lättare blir beväxt med mögel och svamp. Det här fenomenet finner vi ofta vid inspektioner i krypgrund utan avfuktare där blindbottenbrädorna tagna av trädets ytved eller träskivorna visar tydlig mögelpåväxt medan syllar och reglar av kärnvirke klarat sig bättre. Samma sak gäller på vind där råsponten kan vara kraftigt beväxt medan takstolarna av kärnvirke ser finare ut. Fler fakta för detta mögelframbringande via socker finns, exempel är raffinerat material som tapeter och pappen på gipsskivor där t.ex. mögelarten Stachybotrys (pappersmögel - svartmögel) lätt får fäste vid i övrigt rätt förhållanden.

Socker i kropp och hus kan vara lika med mögel och svamp

I några andra artiklar här på LFS-sidan har vi omtalat att vissa arter av mögel som kan växa i krypgrund och på vind etc. också har förmågan att bli kroppsinvasiva och verkligen i sådana fall ställer till med ohälsa. Aspergillus och Penicillium är två av arterna som lättare kan börja växa i kroppen och regelmässigt återfinnes i fuktskadade hus.

Vilka är de gemensamma nämnarna som gör att samma mögelsvamp kan finnas i både hus och människa? Tillräckligt med fukt och rätt temperatur måste finnas. Näringssubstratet är mycket viktigt och avgörande för angreppets omfattning. I båda fallen gäller det socker i form av olika monosackarider synonymt glukos. Ett nedsatt eller förhindrat immunförsvar etc. är även av vikt.

Försvar emot mögel

Levande träd har normalt gott försvar emot mögel och svampar men kan ändå angripas, särskilt av olika tickor som specialiserat sig på att parasitera. Då träden avverkats och dör förloras mycket av försvaret även om delar av detta kvarstår varierande länge. Om virke till hus snabbtorkats på sågverket dras sockerarter som t.ex. cellulosa utgörs av ut till ytan på träet och lägger sig där mer samlat vilket ger gödning till möglet. Koncentrationen av sockret ökar ju mer sav det fanns i trädet vid avverkningstillfället och vilken del av stockarna som använts, där ytveden är mer sockerbärande.

Människans immunförsvar och andra funktioner fungerar till del liknande. Så länge vi lever och är immunkompetenta är mögelsvampsförsvaret bättre medan vi snabbt bryts ned av mikrobiell aktivitet då vi dör. Precis som tickor på träd finns alltså mögel som kan parasitera oss då vi lever och även se till att annan typ av svamp, bakterier, virus m.m. florerar i allt högre omfattning, genom att påverka både vårt ospecifika och specifika försvar totalt sett negativt. Ett exempel på detta är då vi inandas lukt från mögel i form av alkoholen 1-octen-3-ol. Många andra metaboliter avges från ett mögelangrepp varav de flesta är totalt negligerade inom forskningbranschen, sjukvården, svenska myndigheter, försäkringbolag etc. t.ex. då möglet växer i krypgrund och på vind.

Möglet gillar glukos

I takt med att livsmedelsindustrin m.fl. tillsätter allt mer glukos och fruktos i mat och dryck sätts nedbrytningsprocessen igång i oss människor allt snabbare och längre ned i åldrarna. Många vandrar idag omkring utan att veta att de är lika "inbjudande för mögel som en fuktig sockerbit är för flugor". 

Det talas väldigt mycket om att socker är skadligt men det kan vara svårt att verkligen förstå varför och många har uppenbarligen inte greppat vad man utsätter sig för vid högt intag. Vi ska här försöka berätta om vissa delar av totalt sett mycket komplicerade och ej allmänt kända händelseprocesser som kan sättas igång i kroppen då högt intag av socker eller kolhydrater sker.

Förutom att vara näring för mögel hindrar glukos kroppens försvar att detektera och därmed bekämpa mögel, bakterier och virus. Här handlar det om att patogenernas sockerarter detekteras av något som kallas MBL, Mannose Binding Lectin. Mannose och Frucose är specifikt för vissa mikrobiella patogener och kroppsfrämmande för oss. Dendritiska celler och makrofager binder via MBL till t.ex. möglet och neutraliserar detta genom lysering (upplösning) för att sedan fagocytera detsamma (äta upp det).

Glukos kan omsluta patogenen och fungera som en slags detektionssköld varvid MBL inte längre har förmåga att binda till det som är främmande och potentiellt skadligt (1). En första immunförsvarslinje kan här vara passerad. Den starka och friska kroppen har visserligen reservsystem för att täcka upp förlust av visst försvar men vi ser att den s.k. antifagocytiska verkan som glukos har kan vara nog så allvarlig, inte minst genom att vidare alarm inte kan slås till kompletterande immunförsvarsverkan då vaktposten som MBL utgör är satt ur spel. Vi kan metaforiskt se det som ett system av kugghjul. Sätts inte det första i rullning står hela linjen still innan andra hjul, om möjligt, istället börjar driva.

När glukos satt sig som en skyddande coating kring t.ex. mögel eller en bakterie kan det via insulinverkan transporteras som näring till kroppens olika celler, då innehållande möglet eller bakterier som väl inne i cellen kan ställa till med skada. Sockret blir här en typ av trojansk häst för mögel. Blodhjärnbarriären släpper igenom sådana typer av socker som behövs för näring och totalt sett står här vägen öppen till inflammation och allvarlig påverkan på centrala nervsystemet. Inom medicinsk forskning drar man nytta av bl.a. denna kunskap då nya s.k. målsökande mediciner tas fram.

Olika växter och grödor som förädlas till föda skyddar sig emot mögel som angripit genom att kapsla in mögelgift med glukos. Det är svårt att analysera dessa mögelgifter som därför kallas maskerade. När man äter mat och dricker sådant som innehåller maskerade gifter frigörs dessa av bakterier ingående i tarmfloran. De goda bakterierna kan binda upp möglets gifter och skyddar oss från skadeverkan. För mycket toxisk påverkan är dock inte bra, vilket potentiellt sett i vissa fall kan förklara glutenintolerans och andra födoämnesintoleranser. Glutenintolerans vid inverkan av mögel samt mögelgift i hus.

Ytterligare primär skyddsfunktion som styr hur och om immunförsvaret ska svara kallas HLA-DR som är genetiskt nedärvd och finns på cellytan hos t.ex. antigenpresenterande celler. När HLA-DR bundit till något som är kroppsfrämmande och skadligt vidareaktiveras viktiga immunologa reaktioner, likt då signal skickas till T-celler som bl.a. neutraliserar mögel. Höga glukosvärden kan föranleda att funktionen hos HLA-DR nedsättes (2) varvid immunförsvarsverkan uteblir eller inte tillräckligt bra aktiveras. Intressant och viktigt att veta särskilt för dem som är känsliga för exponering av mögel är att denna känslighet nu hos många individer kopplas samman med genetisk predisposition som gör att HLA-DR inte fungerar optimalt då mögel, dess olika metaboliter såsom mögelgift inandats eller kommit in i kroppen på annat sätt. Socker kan troligen förvärra en redan genetiskt allvarlig brist.

Immunförsvaret fagocyterar mögel och antigenpresenterande cell aktiverkar vidare försvar

Mögel eller andra mögelmetaboliter såsom mögelgift ses här bindas till en fagocyt (vit blodkropp, makrofag, monocyt) som omsluter möglet och äter upp det. Är det en infekterad cell som slukas kan det bildas var. HLA-DR samt de bindande funktionerna fungerar här. Detta kan socker motverka.



Exempel på antigenpresenterande celler är makrofager, B-lymfocyter och även dendritiska celler. Mögel binds till cellen och uppslukas likt ovan samt då analyseras genom att lysosom bryter ned möglet till mindre beståndsdelar, vilka sedan innesluts i en vesikel med MHC som presenterar möglet vidare för att aktivera ytterligare försvar som T-celler och B-celler.

Utan dessa beskrivna funktioner kommer möglet att få friare spelrum i kroppen och immunsvar uteblir till en början eller sätts i delar av kroppen ur spel. Djurförsök visar dessutom att risk finns för sänkt minneskapacitet och livslängd hos CD8+ T-celler vid högt glukosintag. Detta är en av flera faktorer till ökad risk för cancer. Läs mer om hur mögel, bakterier och pentaklorfenol i hus kan orsaka cancer.

Högt blodsocker ger pro-inflammatorisk (inflammationsökande) verkan där kroppen svarar med avgivning av t.ex. cytokiner som IL-6, IL-8, IL-1(beta) och TNF-(alfa) (2, 3, 5, 6). Risk för inflammation, insulinresistans och fetma föreligger vid höga blodsockervärden eftersom dessa cytokiner avges (4, 5, 6).

Förutom låggradig inflammation startas även oxidativ stress i mitokondrier som finns i kroppens celler och där fungerar som en typ av energifabrik. Då obalans sker i mitokondrierna ges inte den energi som behövs t.ex. i hjärta, njurar, lever, hjärna samt andra vitala och energislukande organ. Uttalad oxidativ stress som inte kroppen klarar av att hejda kan få mycket långtgående symtom, bl.a. kan immunförsvarets uppbyggnad i benmärgen påverkas med resultat att färre röda och vita blodkroppar bildas. Annat som kan påverkas är funktioner i mage och tarm. Oxidativ stress kan också ske i endotelcellerna som finns på insidan av cellernas hölje, där de har antiinflammatoriska funktioner samt reglerar blodtryck m.m. Endotelskador ses hos patienter som drabbats av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes m.fl. sjukdomar.

Glukosegenskaperna att framkalla inflammation via cytokinerna som nämns ovan samt orsakande av oxidativ stress delas också av vad mögel åstadkommer i kroppen. Vid glukospåverkan och mögelpåverkan eskalerar den inflammativa stressen varvid nedsättning samt skador ökar med symtom och sjukdom som följd.

Något som bl.a. är viktigt vid oxidativ stress, infektion och inflammation samt vid vistelse i miljö med mögel är att kroppen tillses tillräckligt med C-vitamin. Dock hindras vitaminets verkan genom att insulin som är stimulerande/nödvändigt för transport och upptag av både glukos och C-vitamin till kroppens olika celler kan selektera transport av glukoset först, varvid tillgodogörandet av C-vitaminet i celler, vävnader och hjärna etc. hindras då glukosnivåerna är höga (6-10).
C-vitaminbrist kan på så sätt uppstå även om annars tillräckliga mängder tillförs.

På sidan frisk från mögel - Alternativ medicin kost hälsa röda tråden har vi framfört olika inom den alternativa medicinsektorn beprövade sätt för att bli frisk eller friskare från det som mögel, bakterier och svamp åsamkar oss. C-vitaminets vikt läggs fram samtidigt som det också nämns att magnesiumtillskott är bra. Magnesium fungerar som en byggsten och måste finnas i tillräcklig mängd i cellerna för att dessa ska få hjälp att fungera väl och bibehålla sin livslängd. Likt C-vitaminet transporteras också magnesium runt i kroppen via insulin samtidigt som magnesiumet behövs för att insulin ska produceras i tillräcklig mängd. Ytterligare magnesiumeffekt är att insulinresistansen i cellerna minskas och totalt blir glukosregleringen bättre vilket förebygger t.ex. diabetes (11) och tydligt motverkar mögel.

Insulin

Bukspottskörtel avger livsviktigt insulin
Insulin produceras i bukspottskörteln (pancreas) som svar på intag av sockerhaltig och kolhydratinnehållande föda och dryck. Insulinet transporterar energin som sockret och kolhydraterna utgörs av antingen till depåer som fettvävnad och muskelvävnad eller direkt till cellerna som behöver energin.

Insulinpåverkan sker i riktning inflammationsdämpande genom att nedreglera HMGB1-proteinet som i sin tur annars grundläggande triggar cytokinavgivningen etc. som vi nämnt ovan i text. Detta minskar hos friska personer avsevärt den fysiska stress och nedbrytande effekt som socker utlöser. Patogenverkan som mögel och bakterier ger motverkas (12).

Möjligheten för mögel att nyttja sockret som näring för tillväxt minskar då insulinproduktionen och kroppens insulinkänslighet fungerar som det ska, samtidigt med tillräcklig fysisk aktivitet, men möglet och andra patogener kan som sagt låta sig sockeromslutas och mer störningsfritt från immunförsvaret distribueras ut till celler, fett- och muskelvävnad.

I sammanhanget här uppstår kraftigt ökad mottaglighet för mögel om bukspottskörteln av någon anledning inte kan producera tillräckligt med insulin. I studier på djur har det visats att mögelgift i föda kan orsaka skador i bukspottskörteln med insulinrubbning som utgång (13, 14). Vissa forskare framhäver att samma effekter ses hos människor då det idag blir allt vanligare att mat och dryck innehåller gifter från mögel (15). Med den kunskapen öppnas en "ny dörr" till delförståelse för hur diabetes typ 1 kan utvecklas, där insulinproduktionen blir för låg eller uteblir. Förutom infektion, miljögifter och annan påverkan bör troligen även mögel kunna orsaka sjukdomen. Vi vet också att mögel kan bli invasivt och väl i kroppen avge dessa potenta gifter som det handlar om. Så kan t.ex. ske om man vistas i ett fuktskadat s.k. sjuka hus

Nyligen sammanställde den unga studenten Jo Armstead vid universitetet i Manchester information från delar av världen gällande sjukdomen cystisk fibros. Det visade sig att över hälften av de undersökta patienterna hade möglet aspergillus växande i lungorna, vilket också bekräftas genom annan tidigare forskning (16). Koppling mellan cystisk fibros och skador i bukspottskörteln är sedan länge känt och innebär bl.a. nedsättande av insulinproduktionen, samt är vidare länkat till celiaki (17).

Astma är även länkat till mögel som utlösande och förvärrande faktor och personer som har astma utvecklar lättare vidare sjukdom som cystisk fibros. Högt intag av socker och glukos i blodomloppet kan leda till känsligare luftvägar genom de inflammatoriska processerna som startas. Samtidigt finns risk att tillförseln av skyddande makrofager samt proinflammatoriska faktorer minskar i alveolerna som finns i lungorna (2). Skydd emot biofilm av mögel och bakterier minskar. Mer om astma har vi skrivit på sidorna Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat och Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack.

Diabetes

Diabetes typ 1 föranleder höga glukosvärdenDiabetes typ 1 brukar benämnas som barndiabetes då det företrädesvis är barn och unga som drabbas.

Kolhydrat och sockerrik mat samt dryck omvandlas till glukos i magen. Transport av glukosen [1] sker till blodet [2]. Bukspottskörteln kan inte svara genom att producera till räckligt med insulin [3, 4, 5] varför det sker ett skadligt överskott av glukos i blodet [6].

Vid läsning i medicinsk litteratur finner vi att man betraktar det som autoimmun sjukom då bukspottskörteln ej längre kan svara genom tillräcklig insulinproduktion. Begreppet autoimmun anser vi inte vara en godtagbar förklaring eftersom det finns olika potentiella utlösande faktorer varav mögel, mögelgift och därav driven inflammation ingår. Virus, bakterier, svamp som candida och andra miljöfaktorer kan också spela in. Inte minst kan övernäring se till att bukspottskörteln stressas genom att för ofta och länge få tillverka höga mängder insulin, vilket borde öka känsligheten för patogener och inflammation. Läs ytterligare om att myten autoimmun sjukdom nu är krossad och faktiskt sägs kunna bero på mögel.

Diabetes typ 2 kan såväl som typ 1 medföra mögel och svampVid diabetes typ 2, åldersdiabetes, kan bukspottskörteln producera tillräckligt med insulin [3] men resistans finns i kroppens celler (4). Upptaget av glukos minskar och blodsockerhalten stiger [5].

Precis som vid barndiabetes skulle svamp och mögel kunna spela en avgörande roll för utvecklande av typ 2 som är förknippat med inflammation och dysfunktion i immunförsvaret samt tydligt kopplat till för högt näringsintag, sockerintag och fetma.

Gemensamt för diabetiker är att de lättare drabbas av invasiva angrepp som mögel och svamp. Vissa typer av cancer rapporteras också vara vanligare. Det råder ingen tvekan om att kolhydrater och socker i vidare former som glukos faktiskt fungerar som näring åt mögel i kroppen, såväl som i hus. Samma fenomen uppges även vid cancer då cancertumörer visat sig som glukosattraherande och glukoskrävande.

Idag beräknar man att en av tio får diabetes eller har förstadier till diabetes. Frågan är hur många som kommer att utveckla andra sjukdomar p.g.a. myndigheternas tafatthet att ej informera och reglera? Vi tror mörkertalet är mycket stort.

Behandling av diabetes ses kunna vara framgångsrik då alternativ medicin används som stimulerar positiv immunförsvarsverkan, dämpar inflammation och verkar emot mögel, d.v.s. har en fungicid, avdödande effekt. I olika behandlingsformer ingår kostomläggning där t.ex. intag av kolhydrater och socker minimeras. Arbetshypotesen kring den hälsosammare kostens verkan i sak är att glukosets totalt sett negativa inverkan och mögeldrivande effekt reduceras.

Inom skolmedicinen kan diabetiker sättas under behandling och flera av medicinerna delar faktiskt den alternativa medicinens effekt emot mögel. Tidigare skedde behandling med Phenmorfin, som visade sig orsaka lactasacidos (syraförgiftning, ph-sänkning). Phenmorfin som har en kemisk formula liknande Biguanider verkar emot mögel. Medicinen används idag emot cancer. Metformin som ersatte Phenformin är svagare, inte fullt så kraftigt biverkningsskapande, men ses till del vara verksam emot mögel och cancer. Flera andra diabetsmediciner och dess verksamma substanser ses ha liknande verkan emot svamp och mögel, såsom Tolbutamide, thiazolidines / glitazones och alogliptin benzoate (Actos, Avandia, Vipidia) m.fl. Verkningsgraden på somliga diabetesmediciner har i vissa studier jämförts med effekten av rena mögel- och svampmediciner som Diflucan / Flukonazole.

De från medicinerna mögelhämmande och fungicida effekterna är slående med vad vi funnit gällande statiner som ska reglera högt kolesterol och SSRI-preparat som förskrivs vid depression samt faktiskt även acetylsalicylsyra / Ipren som nu rekommenderas för att förebygga cancer, m.fl. mediciner. Gemensam nämnare mellan högt kolesterol, depression och diabetes etc. finner vi kunna ligga i mögelexponering, total fuktskadeexponering och inflammation m.m. som kan ges av exponeringen ifråga. Detta gäller säkert inte alla fall men bör vara en faktor att ta med i beaktande och patogenes, även vid cancer.

Relaterat till Diabetes och känslighet emot socker är sidan; Mögel i hus kan ge sarkoidos och granulom som hälsoeffekter.

Läkare om glukos och mögel

Överläkaren Tore Persson har länge studerat sambandet mellan högt kolhydratintag samt sockerintag och sjukdomar. Han har konstaterat att matindustrin tillsätter allt mer raffinerat socker i form av monosackarider, som till skillnad från det som kan kallas strösocker direkt utan spjälkning passerar direkt ut i blodet. Tore säger då han föreläser (18) att det är skillnad mellan socker och monosackarider då sackariderna driver mögel och svamp vilket inte sockret direkt utan spjälkning gör. Han tar upp liknelsen mellan syltburk som är sockerkonserverad och motstår mögel medan sådant som är sötat med monosackarider-glukos-fruktos mycket lätt angrips av möglet.

Tore Persson har uppvaktat Livsmedelsverket och jordbruksverket flitigt, försökt få ut data om mängden ton modifierad stärkelse som används inom livsmedelsindustrin idag. De vägrar svara honom och han har från deras håll blivit kallad "pain in the ass" för sina idoga försök att få reda på sanningen.

Glukosen och fruktosen som livsmedels- och godistillverkarna i allt större grad idag använder är direkt skadlig på många sätt. Innehållsförteckningen på livsmedelsförpackningar har inte ett gemensamt namn att följa för glukosen och fruktosen utan man är fri att dölja sanningen genom en rad olika benämningar:

- Tapiokabaserat
- Modifierad stärkelse
- Förtjockningsmedel
- Stabiliseringsmedel
- Frukt
- Fruktråvara
- Druvjuice
- Druvsocker
- Druvsirap
- Äppeljuicekoncentrat
- Päronjuicekoncentrat
- Juicekoncentrat
- Sirap
- Naturidentiska aromämnen
- Fiber från sockerbeta
- Kostfiber
- Stärkelsesirap
- Glukosfruktossirap
- Vetestärkelse
- 100 % vete
- Malt (korn)
- Maltextrakt
- Maltodextrin
- Risstärkelse
- Rismjöl
- Honung
- Invertsocker
- Potatisflingor
- E1442, E1442 (potatis), E1412
m.m.

Vi ser att denna ingrediens är ett direkt odlingsmedium för mögel. För att undvika att möglet gror måste olika mögelhämmande ämnen tillsättas. Ett av dessa är citronsyra som faktiskt framställs av mögel. Vi förstår hur illa Tore Persson kan ha blivit bemött av Livsmedelsverket eftersom representant därifrån på ett fult och oprofessionellt sätt gick emot vår information (ovan länkad) om att citronsyra kan framkalla allergiska symtom hos vissa indivíder. Livsmedelsverket gick emot informationen utan att kunna backa upp sin utsaga med referenser.

Det som i föreläsningen framförs är att man allt mer använder enzym från kornsirap för att framställa glukosfruktos-tillsatsen som benämningarna ovan innebär. Vi vet att kornsirapen kan vara kontaminerad med mögelgift efter att ha fått den informationen från en person inom saneringsbranschen i USA. Denne man menade att man använder de majskorn som annars är utdömda, för att ha blivit beväxta med mögel, till att framställa kornsirapen. Vi ställer frågan; Finns risk att mögelgifter och andra metaboliter från möglet följer med i slutprodukten? Om svaret är ja så förvärras totalbilden, om nej är det ändå mycket allvarligt att tillsätta sådana mängder med glukos i föda och dryck. Det är billigt för livsmedelsproducenten men dyrt för samhället och för oss som går på det genom att sjukdomar med starkt minskad livskvalitet blir resultatet. Har vi här en del av förklaringen till varför allergier och astma samt ökad känslighet för mögel utbreder sig?

Se Tore Perssons föreläsning genom länken i referens (18). Missa den inte!

Denna artikel är att se som grundläggande start om vad glukos ställer till med. Ämnet är så omfattande och brett att vi vidare måste dela in det i delartiklar, också berörande mögel och hälsa. Det kommer med andra ord mer framöver från oss. Det finns böcker skrivna i ämnet och många artiklar från kunniga personer ligger sökbara på Internet. Något vi dock saknat är kopplingen till mögel och svamp, vilket är nog så viktigt och faktiskt bör vara grundläggande att ta upp.

2014-08-27
Uppdaterad 2018-09-28
Av Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Externa länkar

1) High Glucose Disrupts Oligosaccharide Recognition Function Via Competitive Inhibition: A Potential Mechanism for Immune Dysregulation in Diabetes Mellitus, Rebecca Ilyas et al., 2010.

2) Stress Hyperglycemia, Insulin Treatment, and Innate Immune Cells, Fangming Xiu et al., 2014.

3) Influence of high glucose and mannose binding lectin complement pathway activation to IL-6 and TNF-alpha's expression by human renal glomerular endothelial cells, Wu XH et al., 2011.

4) Endothelial inflammation in insulin resistance, Åke Sjöholm och Thomas Nyström, 2005.

5) Inflammation and insuline resistance, Carl de Luca and Jerrold M. Olefsky, 2008.

6) Inflammation: the link between insulin resitance, obesity and diabetes, Paresh Dandona et al., 2004.

7) Vitamin C and asthma in children: modification of the effect by age, exposure to dampness and the severity of asthma, Harri Hemilä et al., 2011.

8) Glucose modulates vitamin C transport in adult human small intestinal brush border membrane vesicles, C. Malo and J.X. Wilson, 2000.

9) Vitamin C Crosses the Blood–Brain Barrier in the Oxidized Form Through the Glucose Transporters, David B. Agus et al., 1997.

10) Högt blodsocker minskar C-vitamin i cellerna, "askorbin" via Kostdemokrati, 2013.

11) The Insulin Magnesium Story, Dr. Sircus, 2009.

12) Insulin infusion suppresses while glucose infusion induces Toll-like receptors and high-mobility group-B1 protein expression in mononuclear cells of type 1 diabetes patients, Paresh Dandona et al., 2013.

13) Mycotoxins in Fermented Food, R. Kinosita et al., 1968.

14) Myocardial and pancreatic lesions induced by T-2 toxin, a trichothecene mycotoxin, in swine, Pang VF., et al., 1986.

15) Impact of mycotoxins on humans and animals, Mohamed E. Zain, 2011.

16) Aspergillus Species and Other Molds in Respiratory Samples from Patients with Cystic Fibrosis: a Laboratory-Based Study with Focus on Aspergillus fumigatus Azole Resistance, Klaus Leth Mortensen et al., 2011.

17) Cystic Fibrosis of the pancreas and its relation to celiac disease, Dorothy H. Andersen, 1938.

18) Videoföreläsning om socker av Överläkare Tore Persson.

Hjälp oss gärna vidareutveckla denna artikel om hur glukos i kroppen kan vara orsak till invasivt mögel, med vidare komplikationer som följd.