Uttrycket trämögel kan ses som begränsat och gäller mögel som uppkommer vid hantering av skog, träd och virke inom trävaruindustrin. Arbetsmiljöverket har via skrifter gått ut och informerat de som arbetar i miljö där trämögel kan vara ett problem för hälsan.

Det informeras i förebyggande syfte hur man ska agera för att mögel inte ska kunna tillväxa. Samtidigt ges även råd om hur hantering av virke ska ske då det redan är mögelangripet. Vidare har man också funnit att de som hanterar Grot (grenar, ris och toppar), kör flismaskiner, arbetar med framställning av flis samt eldning av bränsleflis kan bli hårt utsatta av möglet som bildas.

Hur lagring av virket utförs är avgörande för om mögel ska kunna gro. Timmerupplag och vattenbegjutning likt efter stormen Gudrun är ur flera aspekter inte bra. En av dessa gäller att det bildas mögel som svartmögel på och i virket, med följd att kontaminering sker med mögelgifter och andra från möglet kommande allergener, såsom glukaner m.fl.  Då virket är uppsågat ska det också förvaras så att halten av fukt inte överstiger den där mikrobiell tillväxt trivs.

Värmebehandling mot mögel

På en del sågverk avfuktar man materialet i ett speciellt tork- och värmebehandlingsrum. Det rekommenderas att temperaturer om minst 55 grader hålls för att snabb avfuktning ska ske då möglets sporer avdödas och trämögel således tillfälligt hindras. Är materialet på något sätt mögelskadat eller mögelkontaminerat så kan det ändå kvarstå hälsorisk att hantera detta.

Avfuktning genom värme kan ge motsatt effekt om värmeeffekten är för låg och avfuktning därför tar för lång tid. Mögelpåväxt kan komma snabbt i dessa lägen.

Egentligen är det inte alls bra att snabbtorka virke eftersom näringsämnen som sockerarter inne i träet dras ut tillsammans med vattnet och fastnar på träytan. När husägare eller snickare sedan färdigställt en konstruktion som blir för fuktig har mögel större chans att trivas. Det problem man inom träindustrin undviker genom avfuktare med värme flyttar man med andra ord än mer förstärkt till slutkund. Trä bör avfuktas sakta i en sågspånsbädd eller annan lämplig anordning. Då vandrar inte sockret ut till ytan i så stor mängd.

För övrigt används värmebehandling som en typ av mögelsanering då mindre hus fått angrepp av hussvamp. Metoden är flitigare använd i Danmark än här i Sverige och man rapporterar många lyckade fall där hussvamp sanerats

Trämögelsjuka – sjuk av mögel

Bl.a. nämns att mögel kan medföra något som i sammanhanget kallas trämögelsjuka. Symptomen beskrivs som mer akuta då man andas in större mängder mögelsporer och ger sig tillkänna likt influensasymptom. Feber, frossa, hosta, huvudvärk, ledvärk och värk i musklerna är vanligt förekommande. I de allra flesta fallen mår man bra eller i alla fall bättre inom någon dag. Förklaringen till att man mår så här dåligt av mögel kan vara att kroppens reaktion är att “producera” cytokiner mot mögel. Somliga drabbas av kronisk sjukdom efter mögelexponering. Omtalat är astma och allergisk alveolit, en inflammatorisk lungsjukdom. De som drabbats av allergisk alveolit bör inte mer utsättas för mögel då följdsjukdomar och än värre lungdiagnos kan uppstå. Sammantaget kan det bli ett livslångt problem för personen ifråga då det idag är mycket vanligt med mögel i hus, och därför svårt att undvika.

I allra värsta fall kan den som inandats trämöglet bli akut förgiftad och avlida. Det rapporteras ha hänt en trädgårdsarbetare som utsattes för mögel i kompost.

Varför benämningen trämögel

Vi ställer oss lite undrande till varför Arbetsmiljöverket i detta fall kallar mögel för trämögel. Visserligen skriver de i informationsfoldern om mögel (pdf) ut vad som menas med begreppet, men vi tycker ändå att det kan vara förvillande för lekman att förstå likheterna mellan trämögel och mögel som kan uppkomma i hus. Det är i princip samma sak. Samtidigt ges klara besked om att det är skadligt att exponeras för mögel och möglets biprodukter i arbetssituationer inom trävaruindustrin. Liknande besked borde ges då det finns mögel i hus som kan påverka hälsan minst lika mycket. Just den delen gällande arbets- och inomhusmiljö är eftersatt. Dock har Boverket nu på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport som statistiskt sett talar om att det finns så allvarlig fuktskada i ca. 38% av Sveriges byggnader att inomhusmiljön kan vara en hälsorisk. Det sätter förhoppningsvis fart på både forskning och informativ verksamhet.

Uppdaterad 2019-05-28