Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010

Mögel samverkar med bakterier och ger bl.a. autism - Pandas

Mögel kan vara drivande orsak till Pandas och autismliknande tillstånd
Att mögel kan ha inverkan på hälsan är vi förvissade om. Här kommer fakta sammanfattas om potentialen hos möglet, antingen som primärpatogen eller sekundärpatogen, att orsaka sådan skada i kroppen att barn och vuxna kan drabbas av bl.a. inlärningssvårigheter, tics, OCD, personlighetsförändringar och autismliknande tillstånd o.s.v.


En för närvarande mindre allmänt känd diagnos är PANDAS (1), vilken är en typ av neuropsykiatrisk sjukdom med allt från diffusare symtom till allvarligare sjukdomstillstånd. Vanligen är det yngre barn som insjuknar men även ungdomar och vuxna ligger i riskzon för att drabbas.

Forskare är nu allt mer eniga om att utlösande faktor är en infektion likt streptokocker, men man misstänker även att det finns andra faktorer som kan leda till utvecklandet ifråga, likt olika bakterier, Borrelia och mycoplasma, samtidigt som ytterligare patogener, s.k. biotoxiner inte utesluts.

Då vi genom vårt forskningsarbete och senare även tips från kontaktnätet fick reda på begreppet PANDAS och tog del av vad läkare så långt kommit fram till såg vi en potentiell samhörighet med exponering av mögel i hus. Likt stafylokocker, streptokocker etc. så har mögel, både i hus och kroppsligt invasiva arter som t.ex. Aspergillus samt andra vanligt vid fuktskador förekommande, hög potential att påverka vårt immunförsvar i båda riktningarna, d.v.s. både stimulera till inflammation och verka nedsättande m.m. med olika och varierande grad av negativa hälsoföljder. Den totala verkan inbegripet den från mögelgifter kan troligen leda till eller förvärra "neuropsykiatriska" sjukdomar som ADHD, Tourettes, Aspergers, OCD och autism m.fl.

Sammanställning och koppling till mögel

I Läkartidningen (2) skriver man om PANDAS att det krävs samarbete mellan olika parter och professioner för att "få ökad kunskap, möjliggöra forskning och skapa riktlinjer för optimal behandling". Vi ser att mögel och svamp är högst negligerat och faktiskt bland många läkare mer eller mindre medvetet bortsett från när undersökning av patient sker och utvärdering av prediktivitet (orsakssamband) görs. Vad beror det på? Kan det vara som Doug Kaufmann (3) skriver att läkare i allmänhet inte får tillräcklig utbildning i ämnet mögel och svamp samt dess hälsopåverkan? Doug menar att veterinärer i regel behärskar dessa sakfrågorna på ett långt bättre sätt eftersom de genomgår mykologikurser under utbildningen och i praktik använder kunskapen.

Det är inte bara somliga läkare som saknar utbildning rörande mögel, även byggindustrin falerar i kunskapsläge där man ska bygga fuktsäkert. Inte nog med det, ytterligare jämförbara brister finns då man tittar på att lärare inte genomgår kurs i att förebygga och hantera mobbing. Det här med mobbing, ligger det utanför denna artikelns ramar? Nej, vi anser att mobbing också är en nyckelfråga eftersom man allt för ofta mellan de olika "medicinska, toxikologiska och psykiatriska yrkesområdena m.fl." kastar negativa ord och budskap på varandra och om varandras kompetens istället för att samarbeta och samverka. Ger man sig ut i skolmiljö ser man också att barn som är miljöskadade, kanske av vistelse i sjuka hus och/eller potentiellt sett drabbade av PANDAS etc. är utsatta för mobbing, inte bara av sina jämnåriga kamrater utan också från lärare, rektorer och andra vuxna. Att dras med sjukdom och handikapp är för ett barn inte lätt. Ytterligare börda blir det att inte vara accepterad och ses som annorlunda. Alla saker som här för barnen direkt eller indirekt blir krav, förvandlas i kroppen till stress, med risk för accelererande och mer uttalat sjukdomstillstånd.

Intressant är när man finner pusselbitar som skulle kunna passa med varandra. Genom litteraturforskning och bevakning inom området har vi funnit en artikel från Wayne Anderson som handlar om kroniska mögel- och svampinfektioner (4). Här sägs att symtombilden från olika neurotoxiner likt mögel, Borrelia, miljögifter, tungmetaller och sekundärinfektioner bland annat påverkar nervsystem, hjärna, det endokrina systemet, immunförsvar samt mage-tarm på likvärdiga sätt. Följdverkan menar Wayne Anderson kunna ta sig uttryck i många olika sjukdomsbilder, även påverkande minne, energi och beteende så att beteendestörningar likt de som uppkommmer i PANDAS kan ges. Vidare får vi också veta att det i den slemhinnerelaterade biofilmen i näsa och svalg är vanligt att finna MARCoNS, antibiotika resistant stafylokocker, hos dem som söker vård i frågorna här. Vidare diskuteras kring immunförsvarsverkan såsom cytokiner, allergimarkörer och om möglet kan vara det sekundära eller primära angreppet samt om behandlingsformer.

En annan ämneskunnig person som vi följer är Jack D. Trasher (5) som tillsammans med kollegor kommit fram till att kronisk sjukdom mycket väl kan vara relaterad till mögel och mögelgift som finns i hus och senare också växer samt produceras i biofilmen i t.ex. näsa och svalg. Patientundersökning har gjorts på människor som vistats i mögel och fuktskadade hus, sjuka hus. Här har mögelgift kunnat uppmätas i urinen och i näsan till skillnad från dem som inte exponerats. Forskarna såg att mögelgifterna trots undvikande av exponeringsfaktorn, d.v.s. efter flytt från skadad miljö fortfarande gick att uppmäta hos samma patienter. Man kontrollerade vidare via avancerade analysmetoder och fann att invasiva mögelarter, samma som detekterades i de sjuka husen faktiskt återfanns i biofilmen i näsa och svalg. Hela 86 referenser ges och det diskuteras även om att både bakterier och mögel som kan återfinnas i biofilmen i densamma får och utvecklar ett skydd emot såväl kroppens eget immunförsvar som mot antibiotika och andra typer av medicinska behandlingar. Man föreslår att fynden hjälper till att förklara varför de relaterade sjukdomsbilderna uppstår och hur detta kan användas för att bättre förstå och kunna behandla eller till del ge lindring.

Till Jack D. Trashers ord om att mögel från hus kan återfinnas som invasivt i kroppens slemhinnor vill vi lyfta fram resultat från Abbie Fairs et al. (6) där de i sputum (slem från lungor och bronker) kunnat isolera möglet Aspergillus Fumigatus. Deras upptäckt är särskilt intressant eftersom de aspergillusbärande patienterna bodde i hus med förhöjda halter av mögel och samtidigt hade diagnostiserad astma.

Åter till Läkartidningen (2) och deras info. om PANDAS. Där beskrivs att tidssamband med sjukdomssymtom och debut i många fall ses efter infektion av betahemolytiska streptokocker grupp A. Här utesluts inte andra utlösande faktorer och man nämner fler tänkbara sådana t.ex. Borrelia. Det finns olika arter av streptokocker varav en benämns pneumokocker, som är svårare att kategorisera men ofta tillhör grupp A. Här finner vi att ytterligare knytpunkt skulle kunna finnas mellan exponering av mögel i sjuka hus och streptokockinfektion då det rapporteras vara vanligt att mögelexponerade personer lättare drabbas av fler och intensivare öroninflammationer, lunginflammationer, bihåleinflammationer och möjligen också hjärnhinneinflammationer. Dessa inflammationer utlöses vanligen av streptokocker (pneumokocker) och kan bli kroniska, vilket i del bekräftas via information från Världshälsoorganisationen, WHO (7).

Kan stafylokocker ha med här nämnda symtom, mögel och PANDAS att göra? Vi föreslår att stafylokocker såväl som streptokocker kan ha en inverkande och kanske t.o.m. avgörande roll då bl.a. Wayne Anderson (4) med stöd av forskaren Ritchie Shoemaker m.fl. säger att stafylokockinfektion ofta ses hos dem som är skadade av vistelse i sjuka hus. Ytterligare indikation på detta är att Elisabeth Latimer som är neuropediatriker med gedigen erfarenhet av behandling mot PANDAS säger att hon vid tonsillektomi (borttagning av tonsillerna) trots långvarig föregående antibiotikabehandling finner infektion av både streptokocker och stafylokocker i tonsillerna (1). Ritchie Shomaker skriver på sin hemsida "survivingmold" och i sitt utbildningsmaterial att man måste bota stafylokockinfektion innan man kan gå vidare och behandla de sekundära symtom och sjukdomar som mögelexponering och annan fuktskadeexponering kan medföra, samt för att sedan via behandling kunna uppnå modulering av immunförsvaret för att om möjligt uppnå homeostas.

Samhällssystem och sakfrågor

Det kan tyckas underligt att forskare och läkare i andra länder på ett så uppenbart tydligt sätt når större framgång när det gäller att ta reda på vad som händer då barn eller vuxna vistas i miljö där det finns fuktskador medförande bakterier och mögel. Var klämmer egentligen skon, varför lägger man i Sverige locket på och istället tenderar att vinkla sakfrågan emot att det är psykiska faktorer som ligger bakom. Kan det här bero på att gammal förlegad okunskap som bl.a. givits ut av en f.d. överläkare, idag drivande projektet inomhusklimatproblem och MM-enkäterna, fortfarande ses som det bästa som förkunnats? Vi har från flera håll fått sådana indikationer då praktiserande läkare otvivelaktigt säger att den f.d. överläkaren är bäst i Sverige då det gäller inomhusklimatproblem såsom mögel m.m. Kan det också bero på som ovan är skrivet, att en del läkare faktiskt saknar utbildning för att kunna se orsakerna och vidare behandla sina patienter? Flera svar på detta finns under sidan Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi och sjukdom. Kontentan blir att man genom varierande "skygglappsfasoner" helt enkelt blundat för verkligheten. Nämnas ska också att det i Sverige finns seriöst strävande läkare och forskare, fast dessa verkar få "trippa på tå" med sin kunskap och utsätts ibland för mobbing från det som istället för belackare skulle kunna vara framgångsrika kollegor. Är det så att man som seriös får passa sig för att gå ut med sin kunskap som går stick i stäv med hur det bristfälliga systemet ifråga fungerar?

Är det inte dags att slopa prestige och "tävling" om att få forskningsbidrag och faktiskt som man säger i Läkartidningen (2) börja samarbeta?

Ska marknadskrafterna få fortsätta styra kommer troligen aldrig lagar som reglerar området rörande inomhusmiljö och sjuka hus komma att tillämpas. Det handlar inte bara om marknadskrafter utan också om haltande och rent mörkläggande arbete som vi spårat upp till regeringsnivå, via Boverket, SP, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket m.fl. Dessa parter väljer vad vi ser mer eller mindre medvetet att t.ex. förlita sig på den f.d. överläkaren vi nämnt här, han som åker runt till skolor med fuktskadeproblem, eller endast sänder ett frågeformulär, och sedan säger att ingen är sjuk trots att barnen uppvisar misstänka eller direkta symtom, se Klövervägens förskola.

Handlar det hela om att man inte vill ersätta de som förlorat sin hälsa och möjlighet att arbeta p.g.a. sjukdom som kan härledas till sjuka hus. Handlar det om att man inte vill sätta stora bostadsbolag och entreprenörer i situation där de blir ersättningsskyldiga för lidande och men samt fortsättningsvis tvingas bygga rätt i förhållande fuktförlåtande hus? Handlar det om svårigheter att besluta om friande eller fällande dom eftersom svensk "medicinsk expertis" mer talar ifrån aktuell påverkan än medger att sådan finns? Klart är att lagen inte följs då det i lagtext står att bristande medicinsk kunskap inte får vara ett hinder för att Försiktighetsprincipen i Miljöbalken följs.

Mögel är inte ensamt som patogen (allergen och inflammagen), men har bevisligen mycket hög förmåga att verka negativt emot immunförsvar och hälsa, antingen som primärpatogen eller sekundärpatogen. Det går inte med dagens forskningsläge utesluta att mögel i hus kan leda till cancer, ej heller kan det uteslutas att mögel faktiskt i någon form leder till PANDAS, som opportunistisk patogen, synergiskt verkande eller banande väg åt bakterier likt streptokocker och stafylokocker samt svamp som candida etc.

Koppling till andra sjukdomar rapporteras (8), såsom astma, bronkit, celiaki och autoimmun sjukdom m.fl. Det här är väldigt intressant att titta närmare på eftersom vi finner gemensamma nämnare mellan bakterier, mögel, svamp och var och ett av dessa sjukdomstillstånd.

Det har talats mycket om att Omega 3 fettsyror har antiinflammatoriska egenskaper och att regelbundet intag ger lindring hos barn med beteendestörningar. Skulle det vara möjligt att fettsyrorna dämpar de inflammationer och infektioner som ges via mögel och bakterier, den verkan som delvis driver sjukdom och symtom?

Varför kallas PANDAS egentligen neuropsykiatrisk sjukdom? Det låter i våra öron som en kraftig förvrängning av verkligheten då det inte direkt handlar om psykiatri utan om att den sjukdomsdrabbade får kognitiva funktionsnedsättningar och rubbningar. Är det ändå inte dags för vidareutveckling där vi skiljer mellan psykisk sjukdom och de typer av kognitiva sjukdomstillstånd som blir följden av att vistas i hus med mögel och fukt?

Överläkare svarar

Mail med länk till denna sidan skickades till Susanne Bejerot, docent och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, som varit med och författat om PANDAS i Läkartidningen (2). Mailet till Susanne Bejerot löd kortfattat;

"Hej Susanne,  
Har läst er information om PANDAS och sätter denna i samband med även med andra påverkansfaktorer än streptokocker ..."


Svaret från Susanne var mycket förvånande;

"Hej
Du missbrukar kunskap och missleder människor som är desperata.
/Susanne Bejerot"

Ytterligare mail sändes från vår sida;

"Hej,  
Intressant feedback du ger. Vill du utveckla dina ord så att det går att använda till något positivt?"

Inget svar har kommit efter det. Därför utökar vi informationen med stärkande arbetshypoteser om hur mögel och mögelgift skulle kunna inverka vid utvecklande av autism och andra neuropsykiatriska tillstånd.

Det är sedan 90-talet känt att överflöde av proteinet kallat neuroliginer (neuroligins) inhibiterar (nedsätter) synapsernas funktion att sända signaler i hjärnans nervsystem. Hos autistiska personer konstateras ofta detta proteinöverflöde samt närliggande störningar och man har därför kopplat fenomenet samman med sjukdomen. Det är som vi uppfattat inte utrett exakt vad som medför autism men flertalet teser har sammanställts, t.ex. exponering för tungmetaller, virus, bakterier, vaccin, genetisk predisponering och luftburna föroreningar. Dessa hypotetiserade faktorerna har inte kunnat fastläggas som orsak (9). Vidare har det allt mer börjat diskuteras om fenomenet som läckande tarm innebär, där tarmväggens viktiga upptagsfunktioner eller "filter" ut mot blodet inte fungerar som det ska. Följden blir både vitamin-, mineral- samt näringsbrist och att oönskade "substanser" läcker ut i blodomloppet. En av dessa substanser antas vara gift från mögel. Från Italien finner vi information om möglets potential att påverka just denna process där neuroliginer inverkar negativt i fall av sjukdomar inom ramen av autismspektrat. Italienarna kom fram till att mögelgift som orsaksfaktor var mycket intressant och potentiellt eftersom vissa mögelgifter binder till i synnerhet neuroliginerna 3 och 4, med koppling till muterande funktion på X-kromosomen, som är omtalad i fall av autism. Vidare gjordes genetiska analyser på utvalda patienter, vilket konfirmerade hypotesen att mögel som Aspergillus, Penicillium, Trichoderma och Fusarium via sina mögelgifter ochratoxin, fumonisin och gliotoxin kan ge upphov till sjukdomen (9). Noteras ska att dessa arter av mögel ofta återfinnes i hus som är fuktskadade och att de har förmåga att bli invasiva i kroppen och från slemhinnor och vävnader i lungor, luftvägar, mage och tarm avge mögelgifterna. Lägg till detta att mögelgift är vanligt förekommande i mat och dryck. Addera även olika gifter från bakterier och svamp som Candida. Risken för ökad negativ nervsystemsrespons finns då gifterna verkar synergiskt, seriellt eller parallellt.

Vi ställer frågan till här berörd överläkare om hon i sitt arbete beaktat denna italienska forskning om möglets potentiella sjukdomsframkallande funktioner? Varför stänga en dörr innan den hunnit öppnas helt? Det kan leda till att lösning aldrig ges. Är det så du som läkare vill ha det?

Susanne Bejerot går ju själv ut med fakta att immunförsvar, infektion och läckande tarm kan vara faktorer som inverkar vid autism (10). Varför då svara oss så tokigt när mögel nu via andra toppforskare är förknippat med samma saker?

Påverkan på hjärnan har nyligen via MRI, hjärnscanning, visat sig finnas hos de som har konstaterats lida av kronisk inflammation kopplat till mögel och fuktskador i hus. Se sidan; Mögel ger läckande hjärna och depression Sertralin-effekten. Här ser vi ytterligare samband då kroniskt inflammationsförhållande i kroppen direkt kan leda till inflammation i centrala nervsystemet.

Vidare information och förklaringsmodeller till varför mögel skadar får vi genom att titta på förhållandet, nämnt ovan, där hjärnan blir inflammerad och följdverkan. Stressymtom liksom problem med mage och tarm är vanligt hos de som upplever OBO - ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa. Det framkommer vid våra litteraturstudier att stress samt olika närliggande emotioner och dess signaler i kroppen stör den viktiga magfloran, vilket i sin tur mycket väl kan förklara delar av den sjukdomsbild som misstänks vara kopplad till sjuka hus. Läs här mer om olika intoleranser och sjukdomstillstånd som kan komma från en inflammerad och läckande tarm. Glutenintolerans vid inverkan av mögel samt mögelgift i hus. Inflikas ska att Susanne Bejerot börjat bejaka att koppling mellan icke välfungerande tarm och vissa sjukdomar kan finnas.

2014-01-23
Uppdaterad 2018-07-02
Av Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Externa referenser

1) PANDAS - en okänd neuropsykiatrisk sjukdom

2) Misstänkt PANDAS hos barn med akuta neuropsykiatriska symtom (pdf)

3) Pet Doctors vs. Human Doctors, av Doug Kaufmann

4) A-FNG And Chronic Fungal Infections. Wayne Anderson

5) Cronic Illness Associated with Mold and Mycotoxins: Is Naso-Sinus Fungal Biofilm the Culprit? Av Jack D. Trasher et al. (pdf, klicka på öppna eller spara)

6) Isolation of Aspergillus fumigatus from sputum is associated with elevated airborne levels in homes of patients with asthma. Av Abbie fair et al.

7) WHO 2009 - Guidelines for indoor air quality - Dampness and mould (pdf)

8) Obsessive Compulsive Disorders and The Immune System, OCD Recovery Center.

9) Identification of molecular targets for mycotoxins related to autism development, A. Marabotti et al., 2012.

10) Psykisk sjukdom under lupp, Susanne Bejerot via Svenska Dagbladet, 2013.

Denna artikel innehåller i text löpande, blåmarkerade internlänkar till vårt eget material samt även externa referenslänkar längst ned på sidan.

I den sammantagna utbildning som personalen har på LFS finns inte bara kunskap om fukt och mögel utan också pedagogisk universitetsutbildning samt specialpedagogisk kompetens.

Vi baserar inte det som här framförs på gissningar och antaganden, utan på erfarenhet i fält och genom forskning som från vår sida utförs, bl.a. följer vi de totala forskningsframstegen rörande mögel och sjuka hus kontra hälsa.