Mögel sjuka hus barn skola stress - Negativa spiralen
Att se ett problem i del och helhet, att vrida på det som rubiks kub, kan ge bättre svar än att söka finna svar enbart genom att gå på tidigare kunskap och med en konservativ inställning avfärda nya rön. Här går vi med lösningsfokuserad, fördomsfri inställning erfarenhetsbaserat in på senaste forskning kring mögel och sjuka hus satt i relation till den fysiska och psykiska verklighet som möter många av våra barn i förskola och skola i landets kommuner.
Socialstyrelsen - Sjuka hus utredning
Vi kallar den så, Sjuka hus utredning, som
Socialstyrelsen nu i april 2013 startat för att utreda miljön i skola
relaterat astma och allergi
etc.
Astma- och Allergiförbundet samt några andra inom området berörda parter har
genom SvD Opinion lagt ut en artikel som heter "Brister i skolmiljön hindrar
inlärningen /
Dålig skolmiljö gör eleverna sjuka". Där lyfter man inledande fram att
utbildningsminister Jan Björklund inte verkar fokusera på de idag välkända
eskalerande bristerna i skolor, vilket gör husen till sjuka hus genom
fuktskador och mögel, som i sin tur påverkar barnen negativt och vissa barn
mycket illa. Vi har också uppmärksammat detta negligerande fenomen samt ett
antal sjuka skolor och i artikelform talat om det bl.a. genom sidan
Mögel och Sjuka
hus - Finns Forskningsanslag. Här står också nedtecknat de mail som i
frågan
skickats till ovanstående herre samt en annan riksdagsman. Endast ett
besvarades, där en del viktig sanning framkom.
Socialstyrelsens uppdrag att utreda skolbilden kring barn med astma och
allergi initierades genom Regeringen / Socialdepartementet den 22 juni 2011.
Ett krav var här att Socialstyrelsen skulle inkomma med uppdragsredovisning
senast den 1 april 2013. Denna redovsning finns nu att hämta hem via
Folkhälsomyndigheten,
Allergi i skola och förskola.
Mögel och sjuka hus måste vägas in
Utbildningsdepartementet har fokuserat hårt på att
stärka kunskapsnivåerna hos både barn och lärare. Man har skärpt kraven och
barnen sätts redan i grundskolans tidigare år under hårdare press och stress
för att om möjligt kunna nå de allt strängare satta målen. Själva agerandet
här för oss till tankar om ett system som blir allt mer objektivt och stelt
istället för att beakta det barn faktiskt är, subjekten själva, levande och
känsliga, under utveckling. Just här kommer vi in på det som också för att
nå bättre utbildningsresultat måste tas tag i. Det handlar i sak om mögel
och sjuka hus som bevisligen kan ge barn mycket tråkiga symptom vilket kan
hämma inlärningen. En stor
procentandel av skolbarnen vistas i skolmiljö som har stora brister ifråga
fuktskador och mögel. Trots lagar som reglerar att så inte får vara fallet
är det tyvärr en realitet idag. Mer om det har vi skrivit i artikeln
Mögel i skola.
Det har ibland skapats fokus kring just mögel i sjuka hus. Möglet är vanligt
men det finns också flertalet andra källor som kan få barnen att må dåligt.
En sådan källa är
pentaklorfenol, vilket innehåller flera olika gifter varav ett
eventuellt sådant är det giftigaste människan någonsin framställt.
Stress, mögel och sjukdom
Kan bilden här kallad "Stressfaktor Skola" kallas
överdriven? Vi tycker inte det då vissa barn råkar mycket illa ut för att
kommunerna och fastighetsägarna då det gäller mögel och fuktskada i skola
inte förhåller sig till vad lagen och sunt förnuft säger i fråga om hur ett
sådant ärende ska hanteras och följas upp. Det kommer vidare i texten pekas på att
dagens skola kan ge barn och pedagogisk personal stress på flera olika sätt
och nivåer.
Vid Umeå Universitet, Institutionen för psykologi har man 2012 byggt upp en
exponeringskammare för att bättre kunna ta reda på hur lägre koncentrationer
av olika kemiska ämnen påverkar människan. Här studerar man inte enbart från
ett toxikologisk synsätt utan också på individnivå, samt genom att
förberedelser och uppföljning sker med provtagning. Resultaten tyder på att
sensorisk irritation hos somliga kan uppkomma långt under de gränsvärden som
har varit gällande under många år. Det verkar enligt universitetets resultat
inte enbart handla om dosfråga utan även om exponeringstid och om
försökspersonen upplever sig vara stressad. Längre exponeringstid gav
irritation hos vissa, trots lägre koncentrationer, särskilt de som var
stressade. Umeå Universitet samt Komin bjöd i februari 2014 in Tuula Putus
från Åbo Universtiet att tala om effekterna av att visatas i ett hus med
fukt, bakterier och mögel. Tuulas föreläsning var en av de bästa och mest
raka vi tagit del av. Hon sade klart och tydligt att starka kopplingar till
ohälsa finns och på frågan om och hur psykiska faktorer inverkan menar hon
att detta inte kan vara den slutgiltiga förklaringen eftersom de ser samma
effekter och sjukdomar hos försöksdjur som hos människor och hos djuren
handlar det inte om psykiska faktorer. Svar på tal där.
Exempel på irritationströskel som ligger under av Nordiska Rådets satta
gränsvärde (10μg) kan ges 2-Etyl-1-hexanol. Här har FOA tox, Försvarets
Forskninganstalt redan i mitten av 90-talet skrivit ned i en rapport att
känsligare personer kan reagera vid lägre värden (6μg). Kunskapen finns allmänt
inom bygg- och saneringsbranschen kring detta fenomen sedan länge. Trots det
finns det forskare, läkare och fuktskadeutredare som blint går efter de
olika gränsvärden som står på papper. Man blundar för sanningen och avfärdar att
sjuka hus symptom framkallas av mögel och fuktskador och menar att det
istället beror på individen själv eller att det måste finnas annan
förklaring, vilket de dock inte kan precisera. Ett mångfaldigt exempel på
detta kan utläsas under sidan
inomhusklimatproblem.
Umeå Universitet inriktar sig nu (2015) genom psykologen Steven Nordin på
att försöka förklara hälsoeffekterna som ses i sjuka hus genom att vinkla
orsaken över mot psykologiska aspekter, som att man blir sjuk för att man är
rädd för lukten från mögel och
kloranisoler. Vi tycker att det är
anmärkningsvärt på sättet det görs och den information som ges då man i
stort sett helt försöker få bort frågan gällande de toxikologiska faktorerna
från substanserna och kroppssvaren som blir följden av exponeringen.
Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och
kloranisoler.
Sjuka-skolhus-stress
Titta på barns arbetsmiljö. Allt större barngrupper
tvingas samman. Barnen stressas mer. Tillika ska de tidigare kunna mer. Det
blir sammantaget fler krav, vilka omvandlas till negativ stress hos barnen
som inte ännu har eller kan skaffa sig verktyg för att arbeta med sig själva
och den stresshantering som behövs. Själva skolsituationen är nu sådan att
den inte kan hanteras även om man kan och vill. Barn är barn och de måste de
få vara, vi ska inte ta det ifrån dem, får inte göra det.
Då barn långvarigt stressas finns risk att det livsviktiga näringsupptaget
blir lägre i kroppen samt att immunförsvar och andra viktiga funktioner inte
fungerar som de ska. Att läggas till här är att barn fortfarande utvecklas
och inte har så god motståndskraft mot sjuka hus som vuxna har (allt enligt
många forskningsresultat). Ett exempel på lägre försvarsfunktion hos barn är
att produktionen av PON1 enzym (Paraoxonas 1) upp till lågstadieålder
normalt är över tre gånger lägre än hos vuxna. PON1 enzymet är en av
kroppens först inträdande och viktiga funktion för att neutralisera vissa
föroreningar och gifter som kommer in i kroppen. Dessa gifter som kroppen
ibland av olika anledningar inte kan neutralisera kallas AChEi för att de
har en hämmande och förstörande funktion gällande ett för det centrala
nervsystemet viktigt enzym. Vissa
mögelgift, t.ex.
från mögel som Penicillium,
Stachybotrys
och Aspergillus
rapporteras av olika forskare ha bland annat just denna enzymhämmande och
skadliga funktion.
Gulf Krigs Syndromet där många soldater uppvisar symptom som liknar de man
kan drabbas av i sjuka hus är omdebatterat. Man inriktade först forskningen
emot psykiska faktorer, t.ex. stress. Idag har fakta samlats som talar för
att många soldater som drabbats har lägre nivåer av just PON1, likt barn i
regel också har. Skulle likheter här efter mer ingående forskning kunna
kopplas mellan soldaternas öde, mögel, fuktskador, sjuka hus samt de
sjukdomar och åkommor som barn och vuxna ådrar sig vill vi dra parallell
till att de ansvariga i fallen av sjuka skolor faktiskt medvetet utövar en
slags kemisk krigsföring emot våra barn.
Mögel, dess metaboliter samt övriga gifter och kemikalier vi utsätts för i
sjuka hus kan förutom andra hälsosymptom orsaka
oxidativ stress
på cellnivå i kroppen varvid cellerna skadas eller dör. Psykisk stress hos
barn kan uppenbarligen också ge ökad fysisk och oxidativ stress, helt enkelt
en negativ spiral som kan bli en runtgående allt kraftigare kedjeeffekt, som
till sist driver sig själv utan utifrån inkommande stimuli och ger kronisk
inflammation samt
sjukdom.
Återgående till Umeå Universitet och deras fynd så menar de att
delförklaring till sensorisk irritation vid exponering av olika kemikalier
via inandning uppstår genom i cellmembranen förekommande s.k. TRP, Transient
Receptor Potential Channels. TRP är en del av kroppens kognitiva funktion
samt försvarssystem och ingår som viktiga budbärare (jonkanaler) i
nervsystemet. Dessa hjälper oss bland annat känna värme och kyla samt har en
mängd andra biologiskt reglerande funktioner. En grupp av TRP kallad TRPA1
reagerar på olika alkoholer, kemikalier och miljögifter etc. som vi inandas.
TRPA1 har även visats bli aktiverade via oxiderande ämnen och oxidativ stress
bl.a. vid inflammatoriska förhållanden. Här kan kanske en förklaring till
astma och andra besvär i andningsvägarna få sin förklaring då TRPA1 kan
utlösa akut inflammation som försvar. Denna TRP kan bl.a. vara ämnad att få
oss undvika vissa situationer eftersom den kan utlösa såväl irritation som
luftvägssmärta och huvudvärk samt hosta och skyddande slemhinnesvullnad samt ökning av
slemhinnesekret m.m. Vi ska vid dessa "reflexer" bli varse att något är fel
för att vi ska kunna skydda oss från vidare konsekvenser, sådana
konsekvenser (astma,
rinit, allergi, mcs, nervsjukdomar som
parkinson etc.) som drabbar oss vid långvarig
vistelse i sjuka hus där mögel och fuktskadeemissioner finns. Vi har även
skrivit om att
saneringsvätska används i nässpray, vilket kan orsaka kronisk rinit.
Skulle kopplingen till TRP här kunna vara densamma?
Ytterligare en TRP benämnd TRPV1 nämns i olika forskningsresultat som
responderande och reflexgivande vid kontakt med sådant som kan emitteras
från sjuka hus samtidigt som respons också visat sig vid exponering av vissa
gifter från mögel. TRPV1 har troligen en högre roll i det centrala
nervsystemet eftersom den sägs kunna interagera med andra receptorer och
modulera viktiga funktioner i kroppen, t.ex. utlösande av ökade
cytokinnivåer likt det vi behandlat under sidan
mögel och cytokiner.
TRPV1 känner bl.a. av stress i kroppens funktioner och reagerar därvid genom
att "reglera" för att skydda och läka.
Det finns fler olika TRP som reagerar på sådant som barn i skola med mögel
och fuktskada exponeras för. Vi kommer senare att vara mer ingående men
ämnar genom denna sidan likt vissa tidigare artiklar ge en inblick i hur man
kan bli skadad av miljön där man vistas och vad senaste forskning och sunt
förnuft säger samt föreslår.
Stresshantering
Vi vuxna och våra barn utsätts idag för enormt mycket
(i ett sammanfattande namn) miljögifter bl.a.
pentaklorfenol som
finns i många lite äldre hus. Det har i TV-program kallats för
den kemiska soppan. Till detta adderar vi mögel och mögelgifter. Kroppen har
ett invecklat system för försvar och läkeprocess. En försvarsreaktion kan
sammanfattas som stress, både omedveten, likt på cellnivå och i centrala
nervsystemet samt mer medveten genom olika rädsloreaktioner (fly, kämpa,
frysa fast, oro, ångest etc). Stress kan kroppen hantera på ett bra sätt vid
kortvarig och lägre mängd ("ursprungliga irritanter") av inkommande stimuli.
Idag utsätts våra barn för en hemsk skolmiljö med långvarig negativ stress
p.g.a. för stora barngrupper och hårda kunskapskrav. Samtidigt utsätter vi
barnen för sjuka hus och ökande mängder andra typer av gifter, både genom
inandning, föda och s.k. hudvårdsprodukter likt tvål, shampoo och cremer av
varierande slag. Den totala stressnivån i kroppen blir för hög, sjukdomar
och krämpor utvecklas bl.a. genom kroppens eget försvarssystem som inte är
ämnat att "överarbeta" och överbelastas. Mycket tyder på att den "nya"
sjukdomen MCS, Multipel
kemisk känslighet utvecklas på detta sätt. Våra barn drabbas tyvärr av
kroniska besvärstillstånd p.g.a. de vuxnas tafatthet att agera för
förbättring. Kopplad till denna stressinformation är sidan
mögel kan ge depression
och även att den mikrobiella skadan kan ge varierande grad av
beteendestörningar främst hos yngre barn som kan komma att få diagnosen
PANDAS. För att
ta reda på hur man kroppsligt mår efter att ha vistats i ett hus som inte är
friskt kan biomarkörer
analyseras. Vissa av biomarkörerna kan direkt knytas till olika
sjukdomssymtom och faktiskt även till källan som orsakar det hela.
Återgående till Jan Björklund och Utbildningsdepartementet så tycker vi att
helhetstänk saknas då man ökar barngrupperna och inlärningskraven utan att
se på och åtgärda de sjuka husen. Ponera hur det hade varit att trimma
motorn på en bil i förfall. För det första skulle ökad motorkapacitet
definitivt kunna leda till en allvarlig olycka då bilen i övrigt inte står
upp för effektökningen. Ett helhetstänk och full renovering måste till, samt
definitivt inte övertrimning, vilket leder till långt snabbare fördärv.
Omvandla bilen till ett subjekt, ett levande väsen (likt våra barn) som
innan fulländning måste utvecklas, stärkas och få göra det i sin egen
individuella takt utan någon form av för långvarig negativ stress. Vad
händer om man tankar denna bil med dåligt bränsle, inte bara en gång utan i
stort sett varje dag? Jag tror inte regeringens egen hastighetsmätare
fungerar, man kör för fort och stirrar mest i backspegeln istället för
framåt samtidigt som man inte beaktar de påbudsskyltar som finns, vilket
tillsammans är en farlig kombination. Det borde utdelas böter eller i alla
fall rött kort som visar på ett akut möte, ändring av feltänk och efter det
åtgärder. Struntar jag själv bakom ratten i någon gällande lag så försvinner
lätt mitt körkort. Är det inte en demokrati vi lever i? Förresten brukar
gamla fordon ofta skrotas, eller hamna på museum, av givna anledningar. Det
är med andra ord nu så att många skolor behöver rivas och byggas upp på nytt
för att våra barn inte ska ta skada. Tråkigt nog kan nybyggd skola också bli
ett sjukt hus, se Henånskolan på Orust.
Den stress som alla giftiga ämnen, gaser och mögel ger oss kan multipliceras
då dessa "stressorerna" möter varandra. Ännu giftigare ämnen kan bildas. Detta
befarar och bevisar många forskare idag. Vi måste tänka om och innan
toleransbägaren
är fylld och rinner över agera, inte minst genom upprustning och sanering av
alla de skolor och förskolor som skapar ohälsa hos barn och personal. Vi
måste följa den lagstadgade Försiktighetsprincipen som står på pränt i
Miljöbalken. Redan ett läskunnigt barn skulle kunna förstå denna
Försiktighetsprincips budskap. Varför ansvariga vuxna väljer att blunda är
för oss en gåta. Har hela samhället blivit korrupt och enbart i blindo
prestige och besparingsinriktat? Vi sparar inte pengar genom att välja bort
barnens bästa, vi kommer troligen istället att förlora stort i en
förlängning, inom en snar tidsmässig ram. Ökad ämneskunskap överbryggar inte
sjukdom, snarare eskalerar den sjukdomsförloppet, i alla fall då det gäller
regeringens totala sätt att styra skolan som helhet.
Några studier finns där man i en av dem funnit att skolbarns
kortisolnivåer(stresshormon) ökar istället för att som normalt sker under
dagen minska. Det kan leda till nedsättande av immunförsvar och andra mindre
bra kroppsliga effekter likt att hippokampus (i hjärnan) som har viktiga
minnesfunktioner minskar. Ytterligare studie har framlagt att barn med ADHD
har lägre kortisolnivåer. Exakt varför vet man ännu inte. Kortvariga
kortisolökningar får oss skärpta och beredda på olika situationer, samt
stärker immunförsvaret, medan långvariga kortisolökningar får omvänd effekt.
Missa inte ovanstånde länksida "Mögel
och cytokiner" som i del rör barns utveckling av immunförsvaret samt
funktioner i detsamma.
Stress kan vara en av orsakerna till högt kolesterol, då genom verkan att
stressen sänker immunförsvaret med följd att svamp och mögel lättare kan bli
invasivt och faktiskt kan komma att växa inne i kroppen. Stress länkar vi
därför till högt kolesterol, med vidare följder.
Mögel samt svamp i kropp och hus förorsakar högt kolesterol.
Mycket viktigt att väga in i sammanhanget här är barn och vuxna som normalt
är känsligare än andra genom deras personlighetstyp som kallas High
Sensitive Person HSP. Vi har skrivit samman artikel som följetång till denna
och andra relaterade artiklar i ämnet.
Högkänslig
person kan drabbas hårdare av mögel
2013-04-07
Uppdaterad 2018-09-28
Av Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB