Under ett antal årtionden har det varit populärt och mer eller mindre byggstandard att utföra träskyddsbehandling i hus, innehållande från varumärke till annat varierande slag av olika kemikalier och ämnen, som skulle ha till uppgift att motverka rötsvamp och mögel likt blånadssvamp. En av ingående ingredienser som användes flitigt fram till det svenska användarförbudet 1978 var pentaklorfenol. Andra ingredienser kan också nämnas t.ex. kreosot, arsenik, koppar, lindane etc. Tyvärr har det senare visat sig att just pentaklorfenol kan brytas ned till sekundärprodukter av mögel, bakterier och vidare lösningsmedel likt det som finns i naturligt konstruktionsvirke (terpener och formaldehyd). Fukt i och på material är troligen den tyngst vägande faktorn som banar väg till och på så sätt startar nedbrytningsprocessen av pentaklorfenolet där lukt bildas som idag är ett av kännetecknen i sjuka hus.
Är pentaklorfenol farligt?
För att svara på frågan måste vi göra en tillbakablick på vad forskning säger samt vad evidensbanken har att förtälja, samt ställa ämnet i paritet till den träskyddsbehandling som man tidigare gjort i mängder av hus, inte bara här i Sverige utan över hela världen.
Vid framställning av Pentaklorfenol skapas biprodukter som dioxin, furan och klorfenoler såsom tetraklorfenol och hexaklorbensen. Laboratorieteknisk grad av pentaklorfenol innehåller mindre mängd av dessa biprodukter än den mer till hus frekvent använda tekniska gradens kemikalie. Skillnaderna har vid efterforskning varit viktiga om hur cancerogena ämnena är var för sig eller tillsammans.
Läs också mer här om:
– Produktkontrollnämndens förbud av pentaklorfenol 1978 (Mycket viktigt dokument)
– Mögel, bakterier och pentaklorfenol i hus kan orsaka cancer
– Mögel metylerar pentaklorfenol i krypgrund till pentakloranisol
– Klorfenoler i hus godkändes av SP Statens Provningsanstalt
– MCS även benämnt TILT kan ges av mögel och pentaklorfenol
Dioxin och furan finns i ett stort antal kemiska variationer och har länge varit kända som mycket potent skadeverkande i kroppen, såväl via dryck som föda och vid inandning. Dioxin är idag klassat som cancerframkallande emedan furan fortfarande av vissa ses som troligen cancerogent då man genomfört positiva djurförsök. Hexaklorbensen har in på 2000-talet varit omstritt i fall då nyårsraketer innehållit ämnet som även detta kan leda till cancer. Tidigare har man likt vid furan misstänkt att rent pentaklorfenol är cancerogent hos människa. Detta har idag ändrats då mer ingående studier genomförts som visar på att pentaklorfenol såväl med lägre som högre grader av ovan nämnda biproduktsämnen kan framkalla relativt ovanliga cancertyper t.ex. non-Hodkins lymfom, multipelt myelom m.fl. och även att sönderfallsämnena kan vara bidragande till ohälsa i sjuka hus frågan. (1-4) Pentaklorfenol är sedan 2015 klassat som cancerogent, klass 1.
Andra sjukdomsrisker finns också då aktuella kemikalier kan slå brett mot både immunförsvar samt nervsystem och på så sätt ställa till med diverse “krämpor”. Här väger vi in det andra som kan finnas i sjuka hus som co-factor, likt mögel, bakterier-actinomyceter och varierande emissioner från fuktigt byggnadsmaterial.
Det är ännu inte med klarhet fastställt vilka gränsvärden som gäller för respektive symptomuppvisande hos oss människor. Precis som då det gäller mögel och andra i sjuka hus förekommande allergener och gifter diskuteras det kring att barn och känsliga vuxna individer kan löpa större risk att skadas särskilt då man vistas över tid i ett pentaklorfenolbehandlat hus, även om den direkta exponeringskoncentrationen är låg. Intressant för bedömning av hälsorisker är beaktande av det svenska projektet BAMSE där man sedan 1994 följt ett stort antal barn och kommit fram till att de som vistats i hus med lukt av mögel senare under uppväxten oftare får astma. En av forskarna påpekar att lukt av mögel är snarlik lukt från klorfenoler. Därmed anser vi misstanke föreligga om pentaklorfenol som förorsakande av astma. Enligt epidemologiska studier redan från 70-talet och framåt finns det risk för nervskador, immunförsvarsnedsättning, leversjukdom och cancer då man under längre tid utsätts för pentaklorfenolexponering i hus.
Se vårt eget exempel på irritationströskel för pentaklorfenol:
Vi tar ofta in lukt- eller analysprover i form av mindre träflisor från t.ex. tryckimpregnerad syll i hus där man far illa av antingen lukt och/eller olika hälsosymptom. Är det inte vi själva som tar provet så skickar våra läsare in till oss via brev. Slående är att det redan då man tar i brevet kan sticka och klia på handen, armen och i ansiktet, trots att provbiten ligger i en försluten fryspåse inne i ett igenklistrat kuvert. Det utan att vetskap finns om vad kuvertet innehåller. Vidare kan en liten träskyddsmedelsbehandlad flisa som denna lukta elakt och ge besvär i ett helt rum. Vanliga omedelbart utlösta irritationssymptom är slemhinnesvullnad i andningsvägarna, rinnande näsa, huvudvärk, hosta, kliande hud, ögonirritation och stickande känsla i huden. Det kan kittlas i ansiktet likt då man får katthår eller grövre damm på sig. Längre än så har vi inte envisats med att låta provbitarna ligga. Det blir helt enkelt omöjligt att vistas i lokalen där ostört arbete måste kunna ske. Vi är helt på det klara med att pentaklorfenol etc. kan vara farligt. Samtidigt har det från drabbade husägare inkommit ett antal samtal där de upplever att deras lungcancer eller blodcancer beror på det sjuka huset med pentaklorfenol i bjälklagskonstruktionen, antingen över krypgrund eller platta på mark. Vad ska man tro då par efter par och individ efter annan beskriver sina farhågor om att det just är pentaklorfenol i deras hus som gjort att de drabbats av samma cancertyp? Nämnas ska också att de flesta varit icke rökare. Må det vara ovetenskapligt men vi börjar se en möjlig koppling. Klart är att många som arbetat med pentaklorfenol på sågverk fått sina liv förstörda eller gått bort i förtid. Läs om pentaklorfenol och sågverksarbetare.
Det är inte bara genom att bo och arbeta i hus med pentaklorfenol vi kan få i oss kemikalierna, läs om han som dumpade pentaklorfenol. Detta ämne är utbrett i naturen genom mångårigt bruk. Exponeringen kan för vissa individer därmed väsentligen öka genom indirekt exponering till skillnad från den direkta i fall av sjuka hus. Detsamma gäller dioxin som faktiskt gör att fisk från exempelvis Bottenhavet och Bottenviken inte får säljas utom EU eller inte ens säljas som djurfoder. På den inhemska marknaden i Sverige får folk köpa fisken, äta och förgifta sig utan undantag eller på annat sätt beskrivet med ett konstigt undantag sett till annars gällande regelverk.
Lukt av pentaklorfenol
Här kommer vi till ett dilemma som många, allt för många husägare sitter i idag. Pentaklorfenollukt i hus är bland det absolut svåraste att luktsanera bort. Lukten kan klassas som elak lukt. Med jämna mellanrum får vi samtal där man berättar att nya ovangolv lagts för att bli av med odören, men att det efter ett antal veckor börjat lukta lika illa igen. Så länge källan, ofta doppade, strukna eller tryckimpregnerade syllar och golvreglar finns kvar så kommer lukten obönhörligen tillbaka eftersom den är mycket genomträngande. Det nylagda golvet kommer då att ha luktsmittats.
Genom åren sedan pentaklorfenolet visat sin rätta sida har olika experiment genomförts för att bli kvitt lukt utan att ta bort emissionskällorna. Bl.a. har man försökt att spärrmåla likt vid sanering av röklukt i hus. Vissa misstag har gjorts där man spärrmålat på för fuktigt virke varvid lukten har trängt igenom spärrskiktet innan detta hunnit torka. Sammanfattningsvis har spärrmålningsmetoden kunnat reducera emissionerna, fast inte godtagligt, av olika anledningar. Trä kan röra sig och det räcker med att en spricka uppstår för att ett spärrskikt ska förlora effekt. Frågan är också vad som händer om fukt kan tillkomma virket men inte så lätt avges igen. Rötskador skulle kunna uppstå då pentaklorfenol motverkar men inte stoppar rötskada vid högre fuktlaster. Vitröta har visat sig effektivt kunna bryta ned pentaklorfenol (5). Annan målning som tips inkommit om är att bestryka med Falu Rödfärg då det här sägs att järnoxid i rödfärgen ska kunna omvandla kloranisoler till järnklorid som inte luktar. Ett stort frågetecken ges för det tipset som vi inte hunnit prova. Skulle det fungera så innebär det ändå inte att alla farliga gifter tas bort. Nya skulle t.o.m. kunna bildas. Intressant är ändå att man vid sanering av jordmassor använder järnoxid som en delingrediens för oxidering av pentaklorfenol.
Saneringsvätskor har påförts då de visat sig ha god effekt mot mögellukt. Saneringsvätska kan tvärtom få motsatt effekt då de flesta vätskor innehåller tll största delen vatten, samt också potentiella lösningsmedel som eventuellt kan skynda på sönderdelningen av pentaklorfenolet. Det finns vad vi vet idag inget kem som kan verka luktsanerande tillräckligt då man ska bruka det i hus. Då sanering av förorenade jordmassor görs har man funnit metoder som fungerar, fast detta är ännu inte överfört till sanering av hus och frågan är om det kommer att kunna appliceras till detta område överhuvudtaget. Kostnaderna för friläggande av det som innehåller pentaklorfenol och saneringen i sig torde bli mycket dyr, kanske dyrare och osäkrare än utbyte av pentaklorfenolkällan. Att tänka på är det luktsmittade byggnadsmaterialet som ändå måste bytas ut.
Slipning och borthyvling av yttersta skiktet på det träskyddsbehandlade och luktsmittade virket har ett otal gånger gjorts. Eftersom koncentrationen av pentaklorfenol oftast kan uppmätas vara mest intensiv från träytan sett och en till ett par centimeter in i träet kan man likt vid spärrmålning reducera lukten men i regel aldrig få bort den så pass att garanti ges för att huset eller fastigheten fortsättningsvis hålls luktfritt eller inte kommer att vara ett sjuka hus. Vi har provat att såga isär mycket grova pentaklorfenolbehandlade och luktande bjälkar och där tagit luktprov på kärnvirket i mitten. Det formligen stinker rakt igenom, troligen beroende på fuktvandring och olika kemiska och/eller biologiska processer. Pentaklorfenolet kan också ha trängt mycket djupt in i virkessprickor och då kan man inte slipa eller hyvla bort det alls.
Pentaklorfenolluktsmitta är också mycket svår att bli av med i synnerhet i material som legat nära smittkällan, men även i resten av huset. Att helt bli av med problemen i ett hus där mer omfattande fuktskada fått råda under lång tid kan ställa krav på att göra stomrent jämte borttagning av hela pentaklorfenolkällan. Det man sedan har att brottas med är att själva plattan eller grundmurarna kan ha dragit åt sig av lukten. Det gäller att få lufttätt på molekylnivå uppåt huset och även utåt eftersom emissionerna annars kan leta sig ut och vidare in i huset via ventilation.
Frågor som ofta når oss är om det går att slipa eller hyvla bort ytskiktet. Svaret blir att det sällan lönar sig då detta saneringsarbete är omfattande och i många fall är omöjligt att genomföra p.g.a för lite arbetshöjd och gömda träytor. Det räcker att mindre delar av ytan inte kan bearbetas, tänk på exemplet med luktprovet på denna sidan. Samtidigt har vi det faktum att lukten kan sitta rakt igenom och därmed fortsätta att avges till omkringliggande föremål och luft trots att ytan tagits bort. Vi rekommenderar i första hand fullständig sanering med utbyte av konstruktionsmaterial och i andra hand då det rör sig om krypgrund installation av avfuktare, undertrycksanordning och fotokatalytisk luftrenare som har förmåga att neutralisera emissionerna från pentaklorfenol. Handlar det om platta på mark finns antingen ventilerat golv, c-Trap eller spärrskikt att tillgå. Viktigt är att noga gå igenom lämplig lösning med fackman innan åtgärd. Tänk igenom ditt åtgärdsval noga, kasta inte vare sig pengarna eller hälsan i sjön.
I fall där det rör sig om svag lukt som inte finns märkbart under alla årstider och väderleksförhållanden kan det hjälpa att enbart använda avfuktare med ett svagare undertryck. Avfuktaren håller nere fuktinnehållet i luften så att luktemissionerna inte blir så enkelt luftburna som då det är fuktigare i både material och luft. Fungerar inte detta tillfredsställande kan man arbeta vidare med ytterligare lösningar som står omtalade under sidan fuktskada i krypgrund vad ska man göra?, samt också på den mer detaljerade sidan som berör vilka avfuktare och undertrycksfläktar som kan användas.
Bra är också att skaffa sig kunnande om hur olika förhållanden kan göra att variationer i luktkoncentrationen ges, mer om det på sidan när luktar det illa i hus och varför.
Det är alltid upp till husägaren vilka åtgärder denne vill göra. Vi är tydliga med att garanti om totalt luktfritt hus inte kan ges när det handlar om pentaklorfenol. Detta oavsett om man byter ut det impregnerade virket eller väljer att använda ovanstående lösning som baseras på kombination mellan avfuktare och undertryck. Erfarenheten är god av våra lösningar men skadebilden är ibland komplicerad att råda bot på till fullo.
Var uppmärksam på din hälsa om du bor eller vistas i ett fuktskadat hus. Hälsoproblem behöver inte bero på det sjuka huset men kan likväl göra det. Sök läkarhjälp vid tveksamheter och berätta för läkaren om huset i sig. Får du ingen eller föga godtagbar diagnos, sök specialistläkare inom ämnet sjuka hus etc.
– Kan garanti ges emot lukt i hus efter installation av avfuktare
– Luftrenare med ozon marknadsförs vilseledande
Referenser
Referenslistan nedan kan göras avsevärt längre men blir ändå inte tillräcklig för att man ska kunna säga exakt vad som händer i människokroppen då giftgaserna når upp eller in i huset. Vi vet att många som vistas i de kontaminerade husen far illa, vilket måste räcka för att bruka försiktighetsprincipen.
Forskningsprojekt (4) har nu genomförts i Sverige där vi initialt blev uppringda med förslag på ev. samarbete, vilket det inte blev något av. De konstiga forskningsresultaten ger upphov till vidare information från vår sida. Se länken här för att ta reda på mer om utfallet av forskningen som Johnny Lorentzen gjort i samarbete med psykologen Steven Nordin:
– Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler
– Akut toxisk effekt – Sjuka hus – mögel och klorfenoler
– Högkänslig person kan drabbas hårdare av mögel
– Mögelgiftet Ochratoxin innehåller naturlig toxisk klorfenol
Ytterligare information om pentaklorfenol- och kloranisolsanering:
– Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus
– Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.
1) Pentachlorophenol and Cancer risk; Stepping out of Dioxin´s Shadow, EPA, United States Environmental Protection Agency, 2012.
2) Reregistration Eligibility Decision for Pentachlorophenol, EPA, 2008.
3) Pentachlorophenol and Cancer Risk: Focusing the Lens on Specific Chlorophenols and Contaminants. Environ Health Perspect. 2008.
4) Förekomst och effekter av kloranisoler från träskyddsmedel, Bygg & Teknik utgåva nr. 2 – 2013.
5) Biodegradation of pentachlorophenol by the white rot fungus Phanerochaete chrysosporium, Mileski GJ et al., 1988.
2013-04-23
Uppdaterad 2020-08-04
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 4.5 / 5. Antal röstande 8
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
10 reaktioner på ”Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus”
Hej
Jag har nyligen fått “sylldoft” i mitt hus från mitten på 70 talet.
Jag har borrat fram syllen och mätt fuktighetsgraden till 13% mitt i syllen.
Och jag har fått berättat för mig att det är vid ca 13% fukt som den börjar att lukta.
Huset är betong platta på mark utan dränering längs plattan.
Skulle det hjälpa om jag dränerade plattan ordentligt så syllarna torkar upp?
Slutar dom avge lukt då?
Hej Calle,
Om syllarna är behandlade med träskyddsmedel kan det finnas klorfenoler. Sådana omvandlas till luktande och lättflyktiga kloranisoler i kontakt med mögel och bakterier. Mikroberna omvandlar klorfenolet i sin ämnesomsättningsprocess. Sådan lukt kan sitta envist kvar även i luktsmittade material. Det är överstigande 17% Fuktkvot och 75% Relativ fuktighet som mikrober trivs och ämnesomvandlingen kan ta fart. Lukten finns sedan kvar även om syllarna etc. torkar ut. Dränering kan eventuellt hjälpa lite, fast lukten försvinner i regel inte. Det finns ingen garanti att dränering hjälper mot lukten. Handlar det om mikrobiell lukt endast kan sådan lukt också kvarstå efter uttorkning.
Hej LFS,
Tackar så mycket för svar
Så syllarna borde inte lukta om inte fuktigheten är överstigande 17%?
Även om dom är behandlade?
Jag har på ytan av syllen 11% fuktighet och mitt i den 13%.
Mvh
Calle
Hej Calle,
Om lukt av någon anledning etablerats i syllarna kommer den inte försvinna även om syllarna blir torrare. Dock kan luktavgivningen från syllarna minska något om de blir torrare. Har träskyddsmedel innehållande klorfenoler börjat lukta så försvinner inte lukten igen inom överskådlig framtid.
Kan en kontaminering från syllar till övriga huset finnas kvar även 10-talet år efter det att syllarna bytts ut?
Hej Alf,
Luktkontamination från klorfenoler-kloranisoler kan sitta i många år. Exakt hur länge är det troligen ingen som vet. På 1960-talet diskuterades frågan hur länge träskyddsbehandlat byggnadsmaterial kunde lukta. Ett av svaren som gavs var 40 år. 60 år senare vet vi att det inte stämde då lukten fortfarande finns kvar. Det gällde dock behandlat material. Troligen kan det i stort sett vara så även gällande luktkontamination. Den samlade erfarenheten inom saneringsbranschen, vilken vi tagit del av och även är aktiva i, talar för att aktuella lukter är mycket envist kvarvarande under många år framöver.
Hej. Vi har nyss köpt ett hus som är behandlat med cuprinol eller liknande i krypgrund. Vi har nu satt in en avfuktare och fläkt via Anticimex med undertryck i grund. Då klimatet blir mycket bättre i grunden i och med detta så slutar de farliga ämnena att spridas uppåt i konstruktionen..? Har jag uppfattat det rätt? Min nästa fråga är då om lukten som sitter kvar sen gammalt är giftigt att bo i eller är det bara en dålig lukt?
Tacksam för svar
Hej Erik,
Användandet av träskyddsmedel innehållande klorfenoler likt pentaklorfenol, var mycket vanligt under åren 1955-1978. Under den senare tidsperioden ingick det i kvalitetssäkringssystem att träskydda vissa av husens konstruktioner. Vanligen användes olika fabrikat av medel för behandling av syllarna. Även blindbottenbrädor i krypgrund ses ofta vara behandlade. Klorfenoler fanns också i vissa färgfabrikat för målning av panel på huset etc.
Om man inte vill ge sig på att byta ut allt skadat och sekundärt luktsmittat material så gäller lösningen med avfuktare och undertrycksfläkt. Undertrycket vänder vid bra förhållanden luftflödet så att luft och lukt inte längre kommer upp i bostaden från krypgrunden och de klorfenolskadade områdena. Nämnas ska att även om man byter ut allt kemiskt skadat material så behövs avfuktare i krypgrunden för att skydda denna mot nya skador i form av mögel, bakterier och röta, samt den lukt som ofta uppstår under sådant angrepp.
Det sitter vanligen kemiska emissioner kvar uppe i huset. Till viss del kan dessa ämnen ha orsakat luktsmitta. Om det är så kan man märka ganska tydligt att lukten med undertrycket försvinner, men att det fortfarande finns en svagare lukt uppe i huset. När det gäller hälsoaspekter och potentiella hälsoeffekter så finns inga gränsvärden uppsatta för bedömning av luftkvalitet. Det vi vet är att vissa av ämnena som finns i dessa träskyddsmedel är högtoxiska och cancerogena. I regel finns högre ohälsa i skadat hus än i jämförbart friskt hus. Detta fenomen har man tydligt ringat in på ett antal förskolor i Tyskland redan på 1970-talet och vidare i andra länder samt också i Sverige.
Kvarstår lukt av kloranisoler och kanske även av mögel och bakterier uppe i huset så får man fatta beslut om vidare åtgärder ska tas eller ej.
Mvh LFS
Har köpt ett hus, min dröm när jag slutar jobba. Huset har visat sig ha en massa olika former av fenoler i syll, golvreglar och fasad. Mest i fasaden. Huset är varudeklarerat och jag har anmält detta till Anticimex som huset är försäkrat i men har ingen större förhoppning om att de ska vara tillmötesgående. Jag frågar mig hur giftigt det här är och var gränser går. Vad är mycket och vad är lite och vad kan man göra annat än att byta ut allt impregnerat? Har ett testprotokoll. Har du några råd att ge mig? Har du erfarenhet av tidigare fall?
Hej Christina,
Hus i synnerhet mellan 1955 till 1978 behandlades med vätskor innehållande klorfenoler och olika andra mögel- och rötsvampshämmande kemikalier. Det ingick under ett antal år i kvalitetssäkringssystem att man skulle träskyddsbehandla med dessa vätskor. När klorfenoler utsätts för mögel och bakterier omvandlas substanserna till lättflyktiga och luktande kloranisoler, som kan luktsmitta i princip allt material i huset. Det fanns även målarfärger som innehöll klorfenoler. Det kan innebära att fasaden målats och senare avger lukt.
Exakt hur hälsopåverkande det är för människa och husdjur vet vi inte då forskning till del saknas. Ingående ämnen såsom dioxiner, klorfenoler och furan kan dock som enskilda ämnen vara cancerframkallande. En typ av dioxin som ibland finns i aktuella hus har även spårats till avlövningsmedlet Agent Orange som användes under Vietnamkriget. Forskare har föreslagit att dioxinet är det som till största delen framkallar de hälsobesvär etc. som man fortfarande idag har problem med där. Förhållandet dos-respons har jag inte sett klarlagt gällande att vistas i hus med denna typ av kemisk skada. Forskningen om mögel relaterat hälsoeffekter har kommit längre, även om mycket också där saknas.
Bäst är att byta ut allt som är impregnerat och det som är sekundärt skadat. Man kan även om det finns krypgrund, installera avfuktare och undertrycksfläkt för att motverka att lukt kommer uppåt i huset. Man kan också se över ventilationen och förbättra om det behövs. För att kunna ge utförligare svar om vilka åtgärder som kan vidtas, måste huset besiktigas.
Gällande rättsfrågan så är det bäst att vända sig till jurist eller advokat och höra om det finns möjlighet att gå vidare. Kan nämna att dessa ärenden inte är lätta att vinna. Man bör därför veta vad man ger sig in på i en rättslig förhandling. Gällande gränser vid analys så finns sådana inte direkt satta. Finns lukten och de kemiska ämnena där så bör åtgärder vidtas.
Mvh LFS
Kommentarer är stängda.