Under Vietnamkriget (1955-1975) användes avlövningsmedel i syfte att förstöra insynsskyddet som träd och buskar utgjorde, samt för att reducera mattillgången. I vätskan som kom att kallas Agent Orange fanns det bl.a. högtoxiskt dioxin TCDD – 2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin. Idag har forskare konstaterat att de allvarliga hälsoeffekterna som drabbade både barn, vuxna och soldater, till stor del beror på detta dioxin. Under åren som kriget rasade och fram till januari 1979, var det i Sverige tillåtet och ingående i kvalitetssäkringssyfte att använda klorfenolinnehållande träskyddsmedel i hus. Detta och andra dioxiner har visat sig förekomma i vissa träskyddsbehandlade hus. Ingående forskning om potentiella hälsoeffekter att vistas och växa upp i dessa hus tycker vi saknas.

Samtidigt med Vietnamkriget var det skriande bostadsbrist i Sverige. Regeringen satsade efter ordentlig kritik på något som kom att kallas Miljonprogrammet (1965-1974), där en miljon bostäder i form av villor och hyreslägenheter snabbt skulle uppföras. Stressen som detta innebar gick ut över byggnadskvaliteten och man började i allt större utsträckning använda olika träskyddsmedel. För att kunna motverka röta och mögel i konstruktionsvirke tillsattes mycket giftiga blandningar av ämnen i dessa medel. En av huvudingredienserna var klorfenoler såsom t.ex. pentaklorfenol. I framställningen av klorfenoler uppkom än giftigare sekundärprodukter, likt här aktuellt dioxin TCDD.

Två av tillverkarna som framställde både ingredienserna i Agent orange etc. och träskyddsmedel innehållande klorfenoler var Monsanto och Dow Chemicals. Eftersom tillverkningstekniken för de olika ämnena var snarlik kunde man inte undvika att också producera dioxiner.

Förbjudet att använda i hus

I mitten av 1960 började somliga personer protestera då oro för hälsopåverkan från avlövningsmedlet uppstod. Protesterna mynnade ut i livlig debatt och över 5000 forskare signerade en petition som lämnades in till President Johnson, med kravet att bruket av kemikalierna skulle upphöra i Vietnam. [1] Samtidigt restes bl.a. i Tyskland och Sverige farhågor om skadligheten från klorfenoler och de medel som användes för rötsvampsskydd i hus. Inte minst visste man att det kunde uppstå elak i hus och bohag kvarsittande lukt från det behandlade byggnadsmaterialet. 

Det tog ytterligare några år innan man till fullo förstod att det fanns inverkande dioxin och andra skadliga ämnen i ursprungsprodukterna. Produktkontrollnämnden som kan sägas vara föregångare till Kemikalieinspektionen utredde klorfenoler under 70-talet och kom fram till att det totalt rörde sig om högtoxiska hälsoskadliga ämnen och förbud fattades gällande att sätta klorfenoler på marknaden i Sverige. Noteras ska att Sverige var först med sådant förbud. Dock tystade Produktkontrollnämnden effektivt offentlig debatt och därmed vidare forskning. Locket lades på vilket framgår i deras utredning inför beslutet om förbud. [2]

Finns dioxin i hus och är det skadligt?

Att olika typer av dioxin och även TCDD kan förekomma i hus som är behandlade med klorfenol torde stå klart. [3,9] En källa är att dioxin och andra persistenta gifter är så spridda i naturen att de ventileras in med tilluft. Den andra och mer direkta källan är från impregnerade byggnadsmaterial och även från målarfärg som innehöll ämnena. Spånskivor från den aktuella tiden kan också vara giftförande då man sågade behandlat material och sedan pressade skivor av spånet. [4,5] 

Det finns en mängd forskning om dioxin där det framhålls att TCDD är ett av de mest giftiga ämnen som människan framställt. Vidare är det fastslaget koppling mellan exponering och en rad olika sjukdomstillstånd. TCDD är av IARC – International Agency for Research on Cancer klassat som cancerframkallande hos människa. [6]

I nordliga delar av västa Tyskland byggdes under sextiotalet flera s.k. kindergarten, dagis, där klorfenolbehandlat material användes. Senare uppstod klagomål över hälsoeffekter. Både barn och vuxna uppvisade vad man idag kallar ospecifika symtom inbegripande ofta förekommande och långvariga infektioner. Analyser av inomhusmiljön gav svar att inomhusmiljön var kontaminerad av aktuella ämnen. Farhågor väcktes om koppling mellan de högtoxiska ämnena och hälsoeffekterna. [9] Dioxin och klorfenol delar med mögel egenskaperna att kunna öka infektionsbenägenheten hos den som över tid utsätts. När infektionsbenägenheten ökar kan mögel i vissa fall bli invasivt och börja tillväxa inne i kroppen. Det kan också röra sig om medicinresistent mögel som inte kan behandlas. [23]

Debatten och forskningen kring hus och hälsa i relation till träskyddsmedel och mögel är högst intressant. Vissa menar att koncentrationen av olika giftiga ämnen är för låg för att skapa hälsoeffekter, medan andra föreslår och visar att koppling rimligen bör kunna finnas. Vi tillhör de senare. [7] Relationen dos-respons är av vikt att beakta. Vid lägre halt kanske inte några akuta toxiska symtom uppstår. Däremot anser vi att långtidsexponering av lägre halter måste studeras närmare eftersom det delvis skulle kunna jämföras med högre engångexponering och de skador som då uppstår. [8,9]

Startskottet till denna artikel var relativt ny forskning från USA, där forskarna framhåller att hälsoeffekter som ännu uppstår i Vietnam, till stor del beror på dioxinet TCDD. Detta faktum var inte tidigare varit känt i denna utsträckning. Generationer efter de direkt exponerade kan lida av olika sjukdomar och defekter. [10] Det måste med facit i hand vara viktigt att forska vidare kring inomhusmiljö och hälsoeffekter, inte minst då cancerfrekvensen m.fl. relaterade sjukdomar ökar både hos gammal och ung. Noteras ska att även pentaklorfenol som enskilt ämne av IARC sedan 2015 är klassat som cancerogent. 

Den toxiska cocktailen

I fuktskadade och kemiskt skadade hus finns flertalet olika gifter. Mögel med dess avgivna gift, pentaklorfenol, dioxin och furan är några av ämnena som på pappret kan orsaka cancer m.m.. [11] Trots den gedigna forskningen och de reglerande lagar som finns, tillåts barn gå kvar i skolmiljö som är kontaminerad med denna toxiska cocktail. Vuxna tillåts arbeta kvar, ofta jämte barnen som pedagoger. Barnen är de känsligaste då deras immunförsvar, avgiftningssystem, kropp och hjärna är under utveckling. Försiktighetprincipen i Miljöbalken och Folkhälsomyndighetens allmänna råd etc. reglerar egentligen att fuktskademiljö inte ska tillåtas, men regering, kommuner och andra ansvariga verkar betrakta paragraferna och de bindande råden som luft. [12-15] Åtgärder sker allt för ofta ej innan läget är mer akut.

Skadat hus – Vad göra

Finns konstaterade skador är det bra att åtgärda så fort det går. Far någon illa av miljön och uppvisar hälsoeffekter är det bra att inte bo kvar till dess att stadigvarande åtgärder vidtagits.

Rekommendabelt är att byta ut allt skadat material i huset. Det kan dock innebära djupt ingripande och mycket dyra åtgärder. Hur husägaren vill agera är det bara densamme som bestämmer över. Finns den kemiska skadan i krypgrund [16] kan avfuktare med undertrycksfläkt installeras. Systemet håller krypgrunden så torr att skadebilden inte eskalerar, samtidigt som fläkten strävar efter att vända luftflödet så att kemiska emissioner inte så lätt längre transporteras upp i inomhusmiljön. [17] Sådan lösning kan skapa tid att planera och ta höjd för mer ingripande sanering och renovering. Dessutom behövs troligen krypgrundsavfuktaren [18] även efter åtgärderna för att mögelskada [19] inte ska uppstå ånyo. 

Aktuella ämnen och lukter kan från själva skadestället ha spritt sig och kontaminerat andra byggnadsmaterial samt bohag inne i huset. Här finns inga enkla lösningar då det i stort sett är omöjligt att komma åt sådant som satt sig djupt i tak, väggar och golv etc.. Spärrmålning eller ännu bättre materialutbyte kan göras. För kompletterande luktsanering kan fotokatalytisk luftrenare användas. [20] Fotokatalytisk effekt är omskriven att ha nedbrytande egenskaper gällande dioxiner samt en rad andra föroreningar. Så länge byggnadsmaterial är indränkt i träskyddsmedel kommer man dock inte åt att sanera det, även om vissa försäljare påstår att det är möjligt. [21] 

Läs vidare vad Naturvårdsverket berättar om betydelsen av pentaklorfenolbehandlat trä för spridning av dioxiner i miljön. [22]

2020-06-08
Uppdaterad 2020-06-11