• Forskning sedan 1991
  • Gör-Det-Själv
  • Må-Fre 8-16
  • 0372-10010
Meny

Mögel och mögelgift – Varning för Mygel-Sveriges subsystem

Det som framkommer på denna sida är upp till var och en att bedöma och dra egna slutsatser av. Vi anser dock att denna varning måste framlyftas ordentligt för att samhället ska ta tag i frågan på allvar till skillnad från vad som nu pågår.

För oss är det inte bara att installera avfuktare eller att utföra sanering. Vi vill kunna allt från A till Ö så långt det är möjligt. Med andra ord är företagandet ifråga inte enbart ett jobb utan även brinnande intresse. Själva intresset väcktes ordentligt till liv då undertecknad började forska 1991 om det som då kallades sjuka hus (1) samt mögel (2) och fuktskador i allmänhet. I ämnesstudierna framkom en florerande och infekterad debatt om huruvida mögel och mögelgift (3) kunde vara orsak till de ospecifika symtom, allergier och astma som blev och fortfarande blir allt vanligare särskilt i västvärlden.

Här ges samlad bild av varför samhället fortfarande står i ett slags dödläge kring synen på mögel samt följderna av dödläget och vem/vilka som förefaller upprätthålla detta läge.

Mögel i hus känt sedan länge

Mögel är omtalat som orent och skadligt sedan minst 2500 årMögel i hus (4) har länge ansetts som orent och skadligt. Om detta står omtalat i bibeln 500 år f.Kr. (5). Hippocrates (460-377 f.Kr.) förkunnade att dålig luftkvalitet medverkade till utvecklandet av vissa infektionssjukdomar. Vidare finns skrifter daterade år 27 f.Kr. som upptar den romerske arkitekten och ingenjören Vitruvius (ev. Marcus Vitruvius Pollio) rön att en byggnad för att vara hälsosam måste vara byggd utefter bl.a. klimatförhållanden vid platsen för uppförandet. På senare delen av 1700-talet fanns forskning via Johann Peter Frank (1745-1821) som påvisade skadligheten av fukt i hus. 1783 berättade Charles Blackley (1820-1900) om hälsoeffekter såsom Bronkospasmer och Aphonia (röstförlust, heshet) efter inandning av sporer från mögelarten Penicillium. Vidare har Elias Heyman (1829-1889), läkare och professor, forskat i och kommit fram till att torr luft i skolor var förknippat med det som senare kom att kallas sjuka hus-problem. Samtida med Frank och Heyman startade en ny era i förståelsen av vad sjukdom kunde bero på. Man upptäckte t.ex. att kolera i städerna berodde på dåligt vatten och bristande hygien. En mängd andra forskare bl.a. i våra nordiska grannländer förde hygienhypotesen starkt framåt och påvisade att smutsiga, överbefolkade, oventilerade samt fuktiga byggnader ledde till hälsoeffekter. 1874 gavs den första hälsovårdsstadgan i Sverige ut och förändringar i livsföring och byggnadsstandard började anpassas utefter den nya forskningen som totalt gjorts. Professorn Axel Holst (1860-1931) lyfte fram kopplingen mellan fukt, mögel, bakterier och olika infektionstillstånd i luftvägarna. Efter Holst trädde Ludvig “Lubbe” Anselm Nordström (1882-1942) fram som journalist och författare med reportage och bok om Lort-Sverige. Lubbe beskrev bostadssituationen på landsbygden som många gånger erbarmlig med röta, lukt, mögel, fukt, sot, allmän röra etc. Lubbe uppmärksammades och togs på orden, man började tänka mer på renlighet och hygien.

Historier drygt ett hundratal år tillbaka från idag räknat berättar att man vid nybyggnation av hus var medveten om skaderisken av fukt och därför en tid lät fattiga människor bo i huset tills detta hade torkat ut, för att sedan låta de rikare flytta in. (6) De första brukarna som utnyttjades kallades “svampar”. De blev ofta sjuka i lunginflammation, ögoninfektion och andra typiska symtom. Fenomenet varför man tvingades till detta kallas idag byggfukt. Följderna av fukten blir åtminstone i dagens hus mögel, bakterier och kemiska emissioner, varför sannolikheten är mycket hög att det även skedde mikrobiella angrepp i äldre tiders hus.

Miljonprogrammet blev sjuka hus
Efter andra världskriget fanns ett skriande behov att att nyuppföra bostäder i tätorterna varvid det mellan 1965-1974 uppfördes lite drygt en miljon hus kallat miljonprogrammet. Byggandet skedde snabbt, man experimenterade med nya byggmaterial och vi ser idag följderna av detta då både fuktskador, mögelskador och kemikalieskador ser till att skapa sjuka hus där barn och vuxna bevisligen far mycket illa. Renoveringsbehovet är högt där kostnaden år 2010 beräknades till drygt 650 miljarder kronor. I miljonprogrammet ingick en tredjedel småhus som även de i många fall är hårt drabbade av mögel etc.

Oljekrisen 1973 medförde besparingskrav och energihushållning. Man använde mer isolering (7) i husen, minskade uppvärmningen och minimerade ventilationen. Följderna ser vi ofta t.ex. i krypgrund på äldre hus där man tilläggsisolerat och konverterat torpargrunden till modernare form av grundläggning som bättre skulle vara anpassad utefter energikraven. Konstruktioner med mer isolering är mindre fuktförlåtande. Samtidigt nyttjades det flitigt olika träskyddsmedel som pentaklorfenol (8) för att förhindra mögel och röta i husen. Detta spädde ytterligare på frekvensen av folk som upplevde och rapporterade inomhusmiljörelaterad ohälsa. Här började man prata om dagissjuka och kontorssjuka vilket sedermera mynnade ut i begreppet sjuka hus.

Forskningen och debatten

Man började analysera allt mer för att försöka finna anledningen till varför folk blev sjuka och fann t.ex. i bostadsområdet Dalen i Stockholm kaseininnehållande flytspackel som tillsammans med förtvålning av golvmattor och lim utåt ansågs vara orsaken. Allmänt finns sedan tidigare, vilket vi framfört ovan, och även nu en överensstämmande faktor att fukt i många ärenden är den utlösande faktorn. Likaledes konstaterades att sekundära skador av mögel och bakterier också var mycket vanligt. Just de mikrobiella angreppen har varit måltavla för både analyser och debatt, för man har inte kunnat dra några fullt ut klara medicinska slutsatser om exakt vilken roll möglet och bakterierna spelar i sammanhanget, sett till alla de symtom och sjukdomar som är överfrekventa i sjuka hus. Exponeringsbilden är mycket komplex sett till sammantagna allergener, inflammagener, toxiner och mögelgifter som finns i hus med skada, vilket idag sysselsätter allt fler forskare. Här kommer vi vidare in på diskussionen om mögel, mögelgift och dess bevisade samt troligt sjukdomsframkallande egenskaper.

Mögel och dess roll i sjuka hus

Tydligen har mögel ansetts kunna skada människan då det funnits ett ganska hårt reglemente kring hur man f.Kr. skulle hantera mögel i hus och mögel på kläder (5). Då fanns vad vi vet inte några metoder att analysera med “sådan precision” som vi har idag. Trots dagens avancerade mätmetoder har man inte kunnat komma fram till koncensus, kanske för att mätningarna ifråga visat att det från mögel och bakterier avges en mängd metaboliter, som man ej har verktyg tillräckligt att kunna utvärdera i förhållande till de kroppsliga svar, benämnt ospecifika symtom, som ges då man inandas metaboliterna tillsammans. Olika enkilda metabolitlaborationer har utförts och man har där kunnat komma fram till att t.ex. mögel på olika sätt har förmåga att skada och utlösa reaktioner. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar om mögel och mögelgifter där potentiell och faktisk skadeverkan beskrivs, evidensbeläggs och/eller föreslås.

I USA sker mycket forskning kring mögel och mögelgiftEtt av de tidigare i sak intressanta dokumenten kommer från Amerikanska armén 1985 (9,57), där man studerat mögelgift som T-2 och relaterade Trichotecener samt dess inverkan vid djurförsök. Här står att skadeeffekterna bedöms vara likvärdiga vid oralt intag, intravenöst tillfört som vid inandning av gifterna. Två år senare gavs vidare forskning ut från the Society of Toxocology där man såg att vissa gifter från mögel kunde vara upp till 20 gånger skadligare vid inandning än vid annan exponering. (9,57) Vidare har det främst forskats kring mögelgifternas toxiska, mutagena, och cancerogena effekter vid oralt intag. Sådana effekter finnes tydligt och gränsvärden har från olika myndigheter därför satts för vad som anses vara säkrare värden. Vid bedömning av vad som anses säkert eller inte ligger ej enbart hälsoperspektiv utan också ekonomiska perspektiv vilket vi ämnesrelaterat kommer in på längre ned i texten. Gränsvärdena är på inget sätt individanpassade eller något som man fullt ut kan lita på för man har i regel enbart tittat på mögelgifterna var för sig och inte tillsammans, vilket skulle kunna ge värre hälsoeffekter. Det finns också andra gifter etc. som kan förstärka effekten av mögelgift.

Eftersom forskningen kring inandning av mögelgift ännu är högst bristfällig kan säkra gränsvärden inte ges. Ändå ses dementerande uppgifter gång på annan framföras av något som kommit att kallas nej-sägare, de som inte vill tillstå att mögel i inomhusmiljö kan vara skadligt, genom att de anger att värden som normalt uppmätts inomhus inte kan ge några hälsoeffekter utan tvärtom bör ligga flera tiopotenser under riskvärden. Dessa personer hade globalt en starkare ställning fram till ca. 2007 då svensk forskning från Lund visade att det vid mögel i hus var långt vanligare att finna mycket mer mögelgift än vad man tidigare trott (3), samtidigt som annan parallell vetenskap generellt och i detalj visade att möglet bör ha en långt starkare roll än vad nej-sägarna totalt anser.

EPA –  United States Environmetal Protection Agency håller informativ ton som speglar forskningsläget kring mögel på ett bra sätt, dock med tydlig tendens till svagt uppdaterat i förhållande nya rön. De beskriver dokumenterade hälsoeffekter, framlägger att mer forskning behövs och att exponering via inandning måste kunna ses som potentiell väg där förklaring till fler ännu ej fullt ut fastslagna effekter kan finnas. (10)

2004 slogs mycket tungt vägande kunskap samman mellan National Academy of Science och CDC – Center For Disease Control. Här ingår bl.a. IOM – Institute Of Medicine. Sammanställningen är en av de gedignare vi sett fram t.o.m. detta år. Tilläggas ska att det sedan 2004 hänt mycket inom forskningen som avsevärt stärker korrelation mellan mögel, bakterier och sjukdom. För dig som är intresserad av att lära mögelforskning och hälsorisker lite mer ingående rekommenderas läsning via referens (9).

2007 kom FEMA – U.S Department of Homeland Security ut med skrift som upptar mögelsanering, hur sådan bör utföras och även berörande hälsorisker som föreligger vid mögel i hus. Man berättar att det normalt anses att högre koncentration av mögelsporer behöver inandas för att skador och reaktioner ska ske men berättar samtidigt att känsligare personer reagerar redan innan högre mögelsporkoncentrationer uppnås. (11)

2008 utgav NYC DOHMH – New York City Department of Health and Mental Hygiene riktlinjer för sanering av mögel och de levererade samtidigt kunskap om klarlagda samt potentiella risker vid exponering i fuktskadade byggnader. Här finns en del värdefulla referenser angivna. Kunskapsbasen har byggts på och reviderats sedan första utgåvan av rekommendationer 1993. (12)

2008 utgav GAO – U.S Government Accountability Office sin syn på mögel inomhus. De skrev att det fram till aktuellt år fanns vissa belägg för möglets sjukdomsframkallande effekter och beskrev vidare att det pågår stora projekt för att fylla i kunskapsluckorna inom ämnet. Det fanns enligt GAO inte tillräcklig evidens för att koppla nyutvecklad astma till mögel, inte heller cancer. (13)  De senaste sex åren sedan GAO skrev detta har mycket ny kunskap vaskats fram. Astma är t.ex. nu sett som exponeringsrelaterat av ledande expertis. Mer om det i nedanstående text.

WHO – Världshälsoorganisationen släppte 2009 uppdaterade riktlinjer för luftkvalitet inomhus där mögel och fukt beskrivs. Det står tydligt att hälsorisker finns och andemeningen är densamma som EPA ovan lyfter fram om att man inte kan avfärda möglet som skadeframkallande. Riktlinjerna sågs av vissa som välbehövliga för att mögeldebatten skulle ta en vändning så att man bättre tar tag i frågor om sanering istället för att låta det bero. Andra väljer att i stort tysta ned riktlinjerna. (14)

CDC – Center for Disease Control and Prevention hänvisar till IOM och WHO ovan, fast är restriktiva till att skriva ut om ny viktig forskning framkommen sedan 2009. (15)

2010 skrev OSHA – U.S. Department of Labor, Occupational Safety and Health Administration om mögel och hälsorisker att deras ord i sak inte är ämnade användas i rättssammanhang. De omtalar dock att vissa hälsoeffekter ses knutna till mikrobiella fynd i hus samt att forskning är pågående, t.ex. kring mögelgifters betydelse. OSHA tar därmed inte ställning emot att mögelgifter skulle kunna ha inverkan. (16)

2011 återkommer WHO och skriver denna gång mer riktat om mögelgift och vad barn utsätts för då de antingen får i sig gifterna via föda eller inandning. Vi får veta att barn är känsligare än vuxna på flera olika sätt och att forskning utöver det man skrivit 2009 är på gång. (17) Denna skrift bör om inte annat beröra den stora problematik som råder i så många skolor och hem. Vissa barn kan vara utsatta för mögelgifter under större delen av dygnet, särskilt då de vistas inomhus.

NIOSH – National Institute for Occupational Safety and Health som verkar under CDC ovan har 2012 givit ut rekommendation om att mögelsanering och andra lämpliga åtgärder ska utföras för förebyggande av luftvägssjukdomar. Man hänvisar till studier som visar att drabbade personer efter mögelsanering visar mindre symtom eller blir friska. (18)

2012 skrev NCCEH – National Collaborating Centre for Environmental Health om den sammantagna forskning som då fanns. Lista på ett antal sjukdomar ställs som ännu ej bevisade i relation till mögel. (58) Detta är inte samma sak som att sjukdomarna ej kan utvecklas av möglet. Istället menar man att det ännu saknas medicinsk evidens. Vi kan tillägga att det bör kunna finnas koppling mellan dessa i sjuka hus vanliga symtom och mögel och att det därför måste forskas ordentligt. Det går inte som vissa gör, säga att det inte kan finnas samband. Sådana uttalanden faller på sin egen rimlighet. Svar på varför det finns konglomerat av cancerfall i sjuka hus måste ges. (59) Vi vet redan en del mer om att nervsystemet kan bli påverkat och att systemisk inflammation också ser ut att vara relaterat. (39)

AIHA – American Industrial Hygiene Association gav 2013 ut information som berättar att kopplingen mellan nyutlöst astma m.fl. luftvägssjukdomar och mögel samt bakterier finns. Man hänvisar likt andra myndigheter och organisationer bl.a. till ovanstående sådana. (19)

Det går att fortsätta refererande till källor som väldigt tydligt påtalar det man funnit tillräckliga vetenskapliga bevis för idag och vad man vidare misstänker och behöver forska vidare om. Dock räcker ovanstående för att få en tydlig bild av vad som anses. Notera att man här i vissa fall valt att följa forskningsetik ganska strikt, d.v.s. inte tala om de hälsoeffekter (utöver nämnda) som så ofta ses och av många medicinskt kunniga personer misstänks vara relaterade. Vi kan likna utvecklingen vid debatterna som t.ex. föregick asbest, radon och nikotin där vissa inte till en början ville erkänna skadeverkan fullt ut men till sist blev tvungna att göra det. Paradoxalt nog försökte tobaksindustrin på 90-talet projicera misstankarna om tobaksrökens skadliga inverkan på mikrobiella skador i hus. Den svenske professorn Ragnar Rylander var under ett antal år utan allmänhetens vetskap avlönad från tobaksbolaget Philip Morris och då detta uppdagades under tidigt 2000-tal menade man att Rylander suttit på dubbla stolar och försökt förringa den passiva rökningens skadlighet. Tobaksindustrin och deras lakejer hade inte helt fel för mikrobiella skador i hus leder helt klart till viss sjukdom. Det här har Rylander forskat vidare i och eminent kommit fram till att Sarkoidos samt Granulom är långt vanligare i sjuka hus än hos personer som inte är exponerade. (20)

Nej-sägare och profitörer

Det finns nej-sägare som menar att mögel inte kan ge hälsoeffekterI USA som i del har ett annat försäkrings- och rättsupplägg än vad vi har i Sverige har det stått tunga och infekterade rättstvister kring ersättningsanspråk när folk ansett sig skadade och sjuka av mögel i hus. Det har givit bränsle åt en totalt sett givande debatt. Nej-sägarna har kontinuerligt förlorat mark allt eftersom mer forskning om mögel gjorts. Dock kvarstår de som envetet inte vill ta del av framsteg som görs inom området. Ett exempel förefaller vara ACOEM – American College of environmental Medicine. De har mycket hårt kritiserats för sitt statement om mögel som först gavs ut 2002 och i stort sett utan hänsyn till nya utkommande rön uppdaterades 2011. (21) I vissa rättsärenden har ACOEM haft avgörande roll och kritiker menar att ACOEMs fakta har utnyttjats av ansvariga att kunna komma undan rättsföljder. Referensen, dokumentet som vi hänvisat till i sak har i efterhand av ACOEM tagits bort från deras publika information, alternativt belagts med lösenord. Deras verksamhet har som sagt fått mycket kraftig och saklig kritik och när de inte har bevis för sina uttalanden så måste de göra på detta sätt. Vi ser här början på ett paradigmskifte där nej-sägarna tvingas till reträtt. Lögner eller halvlögner håller inte för granskning.

Läkare och Läkemedelsindustri

Läkare kan i regel inte så mycket om mögel och mögelgifterVi vet av erfarenhet att läkare i regel inte kan så mycket om vad följderna ofta blir av att vistas i hus med fuktskada följande mögel, bakterier, lukt och kemiska emissioner. Läkarutbildningen ger till skillnad från veterinärutbildningen ytterst knapphändig kunskap om mögel och dess faktiska samt potentiella skadeverkan och än mindre information om hur läkare ska kunna bota de många som i verkligheten blir drabbade. Läkaretiken är hos många sådan att det som inte finns vetenskapligt bevisat ej existerar och man beaktar därför inte mögel i dess hela potentiella perspektiv. Det är kanske just därför så många sjuka hus-patienter blir utan hjälp? Okunskapen förvandlas konstigt nog till nej-sägande sanning då läkare tillfrågas om potentiell skadeverkan. Istället hade det varit bättre att säga att vi inte fullt ut vet och därför måste följa de lagar som finns inom området, reglerande att sanering skyndsamt måste ske och att det inte är tillåtet att låta någon vistas i offentliga byggnader där det är fuktskador och mögel. Vi på LFS har funderat en del och hypotetiserar, inte helt taget från luften, att det som kallas big pharma, d.v.s. läkemedelsindustrin till del mörkar skadeverkan från mögel. Ju mer vi tittar på skaderiskerna både från möglet enbart och i korsreaktion med t.ex. bakteriegifter desto fler sjukdomar kan läggas på misstankelistan. Samtidigt ser vi dessa sjukdomar och symtom utvecklas i större grad hos personer som vistas i mögelhus. Det är inget nytt under solen. Att möglet spelar en viss roll kan ingen skruva sig ur hur de än försöker. Här hjälper det inte att försöka imitera Harry Houdini.

Inom den alternativa medicinen har det framtagits olika verksamma kurer som bevisligen ger goda effekter mot många av de symtom som utvecklas. (22) Kan det finnas konkurrensrisk med utebliven profit om läkemedelsindustrin erkänner mögel som vanlig patogen då man inandas denna typ av mikrob? Vi har i vilket fall som helst bevis för att man i fall av mögel i svensk skola inte enbart ser till hälsorisker utan också väger in praktiska/ekonomiska perspektiv och därför senarelägger sanering eller stängning och därmed värnande om barnen och de vuxna i verksamheten. (23) Tråkigt nog finner vi dessa även pengatänkande personer förekomma i ovan från myndigheter och organisationer refererade verk, där med sina forskningsrön som pekar på delar av skadligheten med att vistas i sjuka hus.

Försäkringsbolag, Mäklare och Saneringsföretag

Kostnadsbesparing från försäkringsbolag innebär kvarlämnat mögel efter avfuktningFörsäkringsbolag reglerar hur mycket det får kosta att åtgärda vattenskada. Förståeligt är att man jagar kostnadsminimering, men det går ut över försäkringstagaren som ofta inte får en godtagbar sanering. Väl insatt i hur saneringsbranschen i stort fungerar är det här ingen nyhet. Ett av Sveriges mer välkända saneringsföretag säger enligt pålitliga uppgiftslämnare till slutkund att torrt mögel inte kan skada. Vi har nyligen följt en familj som tack vare undermålig mögelsanering, där man i stort sett endast en tid från saneringsföretagets sida satte in avfuktare, tvingats bo i sitt garage under månader. VDn för företaget sade till kunden att torrt mögel inte kan skada. Kunden gav inte med sig utan reklamerade ett antal gånger då hela huset var mögelkontaminerat och fullständig sanering ska nu sent omsider utföras. Tyvärr är det vanligt med rent av undermåliga saneringsinsatser där mögel tillväxt redan innan avfuktare hunnit aktiveras, eller tillväxer innan avfuktningen sett till att livsbetingelserna inte längre är gynnsamma för möglet. Här fuktmäter man från saneringsföretagets sida och lämnar ärendet som slutfört om överskottsfukten via avfuktningen är borta. Man profiterar på folks okunskap eller rädsla att säga ifrån och reklamera. Sker reklamation kör man nej-sägartekniken och påstår alltså att torrt mögel inte är farligt att lämna i huskonstruktionen. Saneringsföretaget menar vid vår förfrågan i sak att det ibland är så att folk inte far illa av det torra mögel som lämnas i huskonstruktionen. Man försöker uppenbarligen helt enkelt köra en rövare. Går det så går det.

Flera saneringsföretag, inspektörer m.fl. har tidigare varit på tapeten i Uppdrag Gransknings reportage om rådande korruption vid fastighetsbesiktning inför överlåtelse, där man uppenbart inte alltid rapporterar om faktiska skador som finns i husen. (24) Intervjuade inspektörer bekräftade att de inte får några jobb från sina uppdragsgivare (mäklare, försäkringsbolag etc.) om de framför sanningen och pekar på faktiska skadefynd i husen. Trots Uppdrag Gransknings tunga reportage fortsätter det fungera så här och många husägare blir lurade och satta i svåra ekonomiska situationer, inte bara för att de drabbas av saneringskostnader utan också för att de blir sjuka i sitt hus.

Konsult i Läkarrock

Vissa konsulter inom området sjuka hus verkar vara korruptaEn som i Sverige förefaller vara den största kvarvarande och subsystemspåverkande nej-sägande personen är Kjell Andersson som driver företaget Miljömedicin MM Konsult AB. Han driver också hemsidan Inomhusklimatproblem där det står mycket att läsa om ämnet. (25)
Då vi för något år sedan gick igenom pdf-banken där stod det upprepat i olika dokument att svartmögel inte kan skada. Ryktet kring Kjell säger att han är motståndare till möglets skadlighet och han har ofta hänvisat till att det enbart är få personer som via allergi är sensibiliserade av mögel genom s.k. mögelallergi. (26) Han har helt rätt i sak men utesluter skickligt att den totala faktiska och potentiella skadeverkan är långt större än räknat inom allergibegreppet som dessutom är oklart med flytande gränser då forskningen kring allergi inte ännu ses som slutförd. Professorn David Corry vid Houston Chronicle University of Texas Health Science Center säger att läkare ofta inte förstår allergier så bra och att man därför medicinerar med antihistaminer som endast reducerar symtomen eller steroider som modulerar immunförsvaret. (27) Vid sådan medicinering finns risk att möglet kan leda till skada som inte annars kunnat ske.

Kjell Andersson har tidigare som överläkare i Örebro haft mycket att säga till om inom området sjuka hus och han har varit involverad som expert i många ärenden. Någon som inte framgår av hans hemsida och CV är flertalet stora misslyckanden som gjorts gällande bedömning av riskerna att vistas i sjuka hus. Kalmar Polishus, en typisk sjuttiotalsbyggnad där fukt och mögel fick grepp, är ett av exemplen på Kjell Anderssons uttalanden om att hälsorisker inte finns vid vistelse i mögelskadade och fuktskadade byggnader. Han hade fel och man fick trots sanering flytta verksamheten då många poliser for illa av att arbeta i byggnaden. Kalmarärendet är ingalunda unikt då uttalanden likt detta ofta förekommit. De enkäter kallade MM-enkäterna eller Örebroenkäten (28) som utarbetats av den f.d. överläkaren verkar användas i rent lögnaktigt syfte. Exempel på detta kan ges i ärendet Klövervägens Förskola i Ljungby (28,29) där Kjell Andersson undertecknat utvärderingen av enkäten med orden att ingen är sjuk, trots att föräldrar skrev på enkäterna om symtom som kopplades till barnens vistelse i förskolan. Kritiken mot lögnen resulterade troligen i att Kjell i uppföljande MM-enkät gällande samma förskola istället säger att få symtom kan relateras till inomhusmiljön, där det trots flera år från klagomål och polisanmälan som åklagare lade ned fortfarande finns avvikande lukter från fukt, mögelskador och kemikalieskador.

Saneringen är helt enkelt inte slutförd. Man väntar från kommunens sida på om någon ska bli sjuk eller ej. Ansvariga i Ljungby Kommun chansar likt många andra kommuner, trots lagar som säger att man inte får göra så. Kjell Andersson förefaller vara mycket finslipad i sin taktik att dölja sanningen. Med hans syn kring vilka få symtom som är relaterade till fuktskademiljö så kan uttalandet i den senare MM-enkäten vara korrekt, men det faller troligen platt om man ska se till dagens framskridna forskning. Det går inte att på avstånd göra medicinska bedömningar. Det kan vem som helst förstå. Ändå anammar kommuner samt andra uppdragsgivare givetvis MM-enkäterna som bevis för att deras ansvar fullgjorts och att sanering inte behöver ske eller är tillräckligt utförd. Det här handlar om pengar mer än om barnens och personalens hälsa. Med den kunskap som finns behövs inte några föråldrade enkäter. Det ska räcka med inspektion av kunnig och icke korrupt inspektör, samt kanske tillägg av analyser, jämte medicinsk undersökning av de som vistas i fastigheten för fastställande av om typiska symtom finns i högre grad än hos icke exponerad individ/grupp. Kjell Andersson förefaller vara långt värre än vissa nordiska kungar som endast svarade inför gud, ty han svarar inte ens inför de barn som behöver hjälp att komma ifrån den skadliga skolmiljö de vistas i. Kjell Anderssons resonemang kan liknas vid ACOEMs och vi ser att han gärna refererar till ökända nej-sägares material och för ett totalt resonemang som inte håller för granskning, samtidigt som han verkar vara en slags kameleont och snabbt vänder kappan efter vinden. Han har suttit med i expertgrupper kring mögelskadade byggnader på uppdrag av större byggherrar samt fastighetsägare och i stort sett intygat att fuktskadorna inte kan skada de boende, trots att han sagt annorlunda i andra sammanhang kring samma typ av konstruktionsskador.

Vart tredje år anordnas konferensen Inomhusklimat Örebro via Kjell Anderssons försorg. Vid läsning i boken som gavs ut efter konferensen 2012 ser man initialt vart ljuset riktas. I andra kapitlet, efter inledande sammanställning om vad som hänt sedan första Örebrokonferensen, lyfts via Steven Nordin “Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa” fram. Man riktar sökljuset mot bl.a. psykiska och psykosociala faktorer och Kjell Andersson berättar i annat material att hans intresse ligger kring faktumet att förklara byggnadsrelaterad ohälsa genom dessa individfaktorer. Boken är i stort sett bra men känns i sammanhanget mycket tunn då den saknar diskussion kring många nya forskningsrön som gjorts. WHO (14) ses i boken endast som referens skymta förbi. Det förefaller ske aktivt undanhållande av fakta. 25 mars 2015 är det dags för ny Örebrokonferens och det ska bli intressant att se om viktig kunskap fortsatt sopas under mattan. Kjell har tidigare fått bidrag från Vårdalsstiftelsen för att forska kring “Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden”. Frågan är åt vilket håll staten ville dra debatten då de finansierade sådan forskning?

I fall där skolor och fastigheter är skadade av fukt etc. och folk klagar kommer Kjell ofta in i sent skede med något han kallar riskkommunikation. Denna riskkommunikation syftar vad vi förstått i skarpt läge till att lugna de klagande och det görs uppenbarligen genom att delar av sanningen undanhålles och att man förskönar bilden av vad det kontaminerade inomhusklimatet eventuellt kan leda till. Kring denne man finns mycket kritk att ge och vi ämnar komma tillbaka till honom för att det här får fortgå är ren och skär statligt subventionerad skandal.

Kommuner, Bostadsbolag och Politiker

Kommuner, bostadsbolag och politiker beter sig som grisar mot den lilla människanEtt för sig och allmänt beskrivande ärende är då Miljöinspektör Leif Kåvestad, arbetande för Stockholms Kommun, uppdagade och flaggade för saneringsbehov av mögel, fukt, lukt och kemikalier i sjuka hus, kontor och skolor. Berörda bostadsbolag smutskastade Kåvestad inför hans chefer som valde att mobba samt ge honom sparken på falsk grund, uppenbart för att bespara bostadsbolagen kostnader. Vissa politiker var inblandade och drivande i denna korrupta härva och hade mycket att säga till om då de satt i styrelsen för bostadsbolagen växelvis som i Miljönämnden. Kåvestad vann sin sak i rätten men fick inte tillbaka jobbet. (30) Efter detta har han bl.a. presenterat boken “Byt 13 Sjuka Hus” där mycket bra tips ges till de som på något sätt blir berörda av sådana hus. (31) Här berättar Kåvestad om att ovan nämnd konsult Kjell Andersson varit inblandad i ärende där boende klagade på inomhusmiljön i Skarpnäck. Trots av professionell inspektör tidigare utförd bedömning att sanering behövdes trädde konsulten här in och förklarade att de analyser de genomfört inte visade på något problem och att åtgärder inte var nödvändiga. Det skulle istället föreligga ett enklare ventilationsproblem och underförstådd förklaring till hälsosymtomen var att det gällde psykiska problem. Vidare får vi i boken läsa om samma bedömning av konsulten där Enskedeskolan var på tapeten. Även här bedömdes det endast som ventilationsproblem. Dock valde fastighetsägaren SISAB att till sist lyssna på andra experter och sanera skolan. Fler liknande fall ska enligt boken finnas.

Kåvestad visar att högt uppsatta personer inom verk som ska reglera normer för inomhusmiljö gått ut och beskyllt klagande för att vara gnällkärringar och psykiskt sjuka. Det här fenomenet har blivit så djupt förankrat att man än idag trots mer kunskap och hård kritik emot uttalandena kör på i samma dyngdike och viftar bort klagande med att de är psykiskt instabila och att det inte är något fel på huset trots t.ex. konstaterade mögelskador.

I början av 90-talet blev Alf Susaeg varse vad som kan hända då man står på sig och klagar på mögel i sin lägenhet. Susaeg tvingades p.g.a. hälsoeffekter flytta ut från lägenheten till hotellrum. Väl där kom polis och läkare och tvångsomhändertog honom till psyk.

“1991 Kafkaprocessen inleds. Överraskas på ett hotellrum i Västerås den 15 januari. Frihetsberövas och omhändertas för sluten psykiatrisk tvångsvård. Diagnoser (enl epikris) ”rädsla för mögel”, ”297W parasitos paranoia” mm. Frisläpptes efter tre dagar tack vare hjälp från goda vänner, advokater och rättrogna poliser/åklagare. Ansvariga läkare småningom fällda” (32)

  Referensen här går visserligen till en av vissa utpekad konspirationsteoretiker men gå vidare och sök rättsärendena i fallet Alf Susaeg så du själv kan bedöma faktauppgifterna.

Susaeg vann i rätten rörande tvångsomhändertagandet men inte sitt mål vidare. Har man fått en stämpel som sinnessjuk etc. så finns ingen som lyssnar och det blir lättare att slå blå dunster i ögonen på vem som helst kring personen. Samtidigt finns det ett väl utarbetat subsystem som mörkar möglets och de sjuka husens skadeverkan. Vissa läkare verkar vara drivande part i detta. Susaeg har presenterat ärendet på Internet men har själv inte riktigt lagt det så att man lätt kan få en övergripande bild. Klart är dock vid utvärdering att Österåkers Kommun m.fl. högt uppsatta gjort allt vad som står i deras makt för att trycka ned denna stackars man som enligt honom själv blivit sjuk av mögel och är starkt mögelatopisk. Myndigheter har länge tryckt ned Susaeg totalt och därmed tvingat honom till tråkigheter, vilket för Sverige måste ses som enormt pinsamt. (32)

Intressant i sammanhanget är Uppdrag Gransknings reportage om Österåkers Kommun jan. 2015 där de visar att Österåkers Kommun lyssnar mer till kapitalet i form av en rik greve än till lagtext rörande en olagligt uppförd marina i strandskyddad miljö. Så här ser det även ut i sjuka hus-ärenden över i stort sett hela Sverige. Kapitalet styr och är rasande blint för det vandrar över lik om så behövs för att upprätthålla sig självt. Susaeg menar att även kyrkan genom aktiv tystnad och därmed värnande om de oseriösa i ärendet motarbetat honom.

Här kan vi titta vidare på vad som hände då Svenska Kyrkan, Växjö Stift valde att med åberopande av Miljöbalkens Försiktighetsprincip stänga kyrkor inför avfuktning samt sanering av mögel och lukt från pentaklorfenol i krypgrund. Aime Must som arbetar för IVL Svenska Miljöinstitutet, ett av Sveriges ledande institut för miljöforskning, gick direkt ut med uppgifter om att stiftet överdrev risken med att vistas i kyrkorna och sade att det inte skulle innebära någon hälsorisk. Kyrkorna skulle alltså inte få stängas enligt IVLs Aime Must som i en mängd andra informativa sammanhang talar om och varnar för möglets skadlighet. IVL fick dra tillbaka sin rapport och kravet om fortsatt öppethållande av kyrkorna tack vare de seriösa experter som faktiskt finns inom området. (33) Det skulle innebära mycket oreda om försiktighetsprincipen började användas så som den är tänkt. För att undvika en rättsenlig situation där man i Sverige börjar följa lagen så måste de s.k. experterna rycka ut och stävja, eller så var det ren och skär obetänksamhet av Aime Must själv. Frågan är vilket eftersom IVL är en stiftelse grundad av staten och näringslivet?

Sett till myndigheter som ska verka övervakande, likt kommunernas miljökontor, länsstyrelser, arbetsmiljöverk och vidare Folkhälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) finns kritik att ge från en mängd upprepade fall. Klövervägens Förskola är ett typexempel på hur det går till och hur man från myndighetshåll och även från polis och åklagare mörkar och tystar i det längsta möjliga. (28,29) De konsulter som i läkarrock träder fram och påstår att man inte kan bli skadad i ett sjukt hus p.g.a. för låga uppmätta koncentrationer av olika mikrober eller kemiska substanser är onåbara, de svarar inte på kritik och det går inte att anmäla dessa för polisen svarar att personerna inte utreds. Så är det just nu i fallet där professor Lars Barregård går ut med delvis vilseledande fakta kring pentaklorfenol i hus. (34) Här har en drabbad patient anmält. Det handlar om skyddad verkstad där högre titlar är i det närmaste straffrättsligt immuna. Forskningen som bedrivits och bedrivs av de “högre titlarna”, hur fungerar den? Jo, för att få forskningsanslag från “regeringens kassa” måste universiteten etc. se till att skaffa finansiärer som skjuter till samma summa som anslagen ger eller skaffa helfinansiärer. Vem vill i sammanhanget mögel m.m. ge forskningsanslag som ev. innebär att de själva tvingas till stora kostnader i form av sanering, rivning och återuppbyggnad av fastigheter? Genom denna typ av anslagssystem bäddas det för möjligheten till felaktig intressestyrning och korrupt kapitalstyrning av forskningsresultaten. (35) Samtidigt gäller det för forskarna på olika universitet, institutioner, länder etc. att konkurrera. Det sker t.ex. genom att i vissa sammanhang inte nämna andras rön. Exempel på det är att svenska inomhusklimatforskare m.fl. försöker undvika att föra den nu framgångsrika utländska forskningen nedan på tal. Ytterligare konkurrensmetod är att allmänt mörka fakta som finns och själv söka bidrag för att utföra forskning som kanske egentligen inte skulle behöva göras då den redan finns, eller att hitta på nya ej helt med sanningen förenliga forskningsområden inom ämnet som skulle gynna kapitalet/finansiärerna, eller att skriva forskningen utefter deras önskemål. Vi har trots många tidigare skandaler inte sett slutet på det här. Forskning kan användas under falskt flagg för att tysta kritiker och lugna den stora massan.

Mögelbomben i Sverige fortsätter ticka. Ska man desarmera eller låta brisera?Skulle regeringen öppet erkänna det enorma problem med fuktskador i hus och vad följderna hälsomässigt kan bli så skulle “turbulens” troligen utbryta. Det beräknas att minst 1.200.000 svenskar är utsatta för dålig inomhusmiljö.  Ersättningsanspråk för arbetsskada etc. skulle kosta samhället ansenliga summor och rivningsbesked samt saneringskrav för hus och fastigheter skulle bli långt vanligare än idag. Vi tror sammanräknat att saneringskostnaderna etc. skulle kunna uppräknas till mellan 500 miljarder och en biljon kronor. Många hus skulle bli osäljbara om man släpper de kunskapstyglar som nu hårt hålles. I Finland beräknas kostnaderna uppgå till minst 400 miljarder och det svenska fastighetsbeståndet är mycket större. Regeringen har blivit bearbetad bl.a. av Jan Lindholm (MP) som klart ser bristerna i samhällssystemet. Fram till inför valet 2014 svarade man från regeringens sida Lindholm med tystnad och allmän avighet. Miljöpartiets ökade politiska roll gjorde dock att man till sist äntligen tvingades börja lyssna. Dock ser vi en del av framstegen totalt grusas då budgeten inte gick igenom. (36) Detta kommer direkt drabba barn i skolor med fukt och mögel (37) eftersom kommunerna troligen inte får de anslag för sanering som flaggats från regeringen. Tittar man på anslagen ifråga så räcker de inte långt. Att regeringen lyssnar är en sak, en annan är att verkligen förstå och därefter kunna agera. Det verkar som att man inte vill ta till sig vidden av problemet. Varför, finns skygglappar och vem sätter i så fall dit sådana?

Mögelforskning idag

Som tur är finns det seriösa forskare kring möglets skadeverkanI en föränderlig värld där teknisk utveckling och innovation hela tiden tar jättekliv gäller det att hålla sig up to date inom det område man verkar. Här gör vi så gott det tidsmässigt går och vill förmedla den nyare mögelforskningen som finns tillgänglig. Den kastar bättre ljus över riskerna att exponera sig i fuktskademiljö. Ett viktigt exempel är från 2010 där Ritchie Shoemaker, Laura Mark, Scott McMahon, Jack Trasher och Carl Grimes, alla mycket kompetenta och inom området ledande, går ut med svar på tal och kontrar nej-sägarna totalt. De hänvisar till viktiga rön och ger trovärdigt intryck. (38)

Ritchie Shoemaker har sedan publikationen forskat vidare och kommit fram till att patienter som vistats i fuktskademiljö visar påverkan på hjärnan och det centrala nervsystemet vilket upptäckts via MRI scanning. Troligt är att man kommit fram till varför patienterna uppvisar de typiska hälsosymtom som så ofta beskrivs i fall av sjuka hus och mögel. Fullt tänkbar förklaringsmodell finns nu där depression, trötthet, minnessvårigheter etc. tydligare kan sättas i samband med exponeringsfaktorerna. Psykiatern Mary Ackerley beskriver mögel som potentiellt utlösande av psykiatriska symtom och Cheryl F. Harding har genom det hittills största djurförsöket där möss exponerats för mögel visat att tesen som Ritchie Shomaker et al. uppställer inte kan förkastas. (39)

Fakta som ovan verkar inte samhället vilja ta till sig. Problematiken och haken är att ämnet byggts upp som kontroversiellt. Ebere C. Anyanwu har via sin ingående kompetens diskuterat om och hur mögel kan skada samt kortfattat om varför vi hamnat i den kontroversiella situationen. Här får vi veta vad forskning de senaste åren fram t.o.m. 2007 presenterat för viktig fakta. (40)

Många gånger har vi läst och hört att mögelsporer och mögelgift i de koncentrationer man vanligen uppmäter i skadade hus inte leder till några symtom eller sjukdomar. Detta måste till del ses som en myt då man ännu inte forskat tillräckligt för att kunna säga så. Låg mängd av en substans kanske inte under kortare exponeringstid kan leda till effekter, men väl gör det över tid, över många år. Samtidigt kan olika substanser då de möter varandra ge korsreaktivitet och förvärrade effekter. Senaste fakta kring detta nådde oss genom sidan Paradigm Change där man inriktar sig på att förklara hur mögel kan skada och varför det måste till en nyare och öppnare syn kring problemen som möter så många människor. I intervju med forskaren Enusha Karunasena får vi genom Paradigm Change sammanfattningsvis veta en del om hennes viktiga mögelforskning där hon bl.a. konstaterat att kombination mellan lipopolysackarider från gramnegativa bakteriers yta och mögelgifter utgjorde additiv effekt gällande inflammation och andra observerade effekter. (41) Med andra ord kan man inte enbart utgå från individuella substanser som vanligen finns i fuktskademiljö. Det måste till forskningsinsatser som visar vad den totala exponeringsbilden leder till. Det här är enormt projekt att genomföra och kanske går det inte med bristande samt osäker mätmetodik (42) samt i del undermåliga medicinska forskning och bristande vilja samt innehållna ekonomiska anslag som finns idag.

Somliga försöker inrikta sina vilseledande utlåtanden mot att man mätt mängden mögelsporer i uteluften kontra i inomhusmiljön och inte fått fram några större skillnader i mängden mögelsporer. Därför säger de att möglet som finns inne inte kan skada. 2002 kom forskare fram till att det luftanalys från odlat mögel fanns upp till 320 mögelmetaboliter för varje räknad spor. (43) Här kan trolig skillnad ligga då det finns klarlagt att vissa mögelmetaboliter har skadeverkan i kroppen. Andra skillnader är att byggnadsmaterialet är en specifik tillväxtplats för möglet vilken i sin tur kan innebära att det bildas metaboliter som ej bildas i naturen eller ej i samma utsträckning bildas i naturen. Swiss Institute of Allergy and Asthma Research berättar att man ännu inte har kartlagt eller forskat om alla metaboliter från mögel. Det finns en kunskapsmässig gråzon som inte beaktas. Om detta har vi skrivit att mögel är negligerat i krypgrund och på vind. (42)

Allt mer uppmärksamhet riktas mot vad obalanserad tarmflora kan leda till och man har under ett antal år talat om mage och tarm som den andra hjärnan. Koppling mellan de “båda hjärnorna” finns på flera olika sätt och vi har länge funderat över varför t.ex. glutenintolerans kan bli följden av att bo, arbeta eller studera i ett mögligt hus. Vid studier om hur den s.k. gut-brain connection fungerar fanns mycket information om hur en dåligt fungerande tarm kan leda till sjukdomar. Det var lite svårare att hitta kunskap om omvänt förhållande vilket vi misstänkte kunna vara en anledning till att vanliga besvär ges. Det visade sig dock att negativa känslor och stressrelaterade tillstånd kan modulera tarmfloran där de goda bakterierna nedsättes. Detta bör vara den senaste ingångsforskningen till varför OBO – ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa inbegriper födoämnesintolerans som glutenintolerans. (61)

Det finns många forskanden som är värda att lyfta fram. Dock kan en total lista med referenser bli alldeles för övermäktig att ta del av i artikel som denna. Vi vill här nämna Mark J. Mendell med kollegor som regelbundet gör bra sammanställningar om forskningsläget och vilken evidens som finns för koppling till hälsoeffekter. (44)

Mer samlat material från oss om mögelsvamp i hus och hälsoeffekter finnes under referenserna (2,45).

Projicering mot psykiska faktorer

Intressant är att forska kring hur individuella faktorer inverkar för känsligheten att bli sjuk av mögel etc. Vi tror absolut att vissa individfaktorer kan spela in men ser att detta överdrivs eller vinklas så pass att man nästan utesluter de sjuka husen som potentiell initial eller bidragande faktor. Det blir lite som när ett gäng komiker körde sketchen där en klunga cyklister låg i en fil och en ensam cyklist låg i en annan. Klungan ropade till den ensamme cyklisten att han låg i fel fil. Han svarade att han druckit yoghurt till frukost. Nog blir det så att man till viss del tack vare utbildning och arbete styrs att tänka och handla på ett visst sätt, men det får inte gå till absurdum vilket vi ser hända inom ämnesområdet idag. Det är omöjligt att avgränsa ett så komplext ämne som sjuka hus och mögel. Det måste beaktas utifrån flera olika kompetenser och inverkande faktorer. Tvärvetenskaplig och integrativ forskning måste till.

Steven Nordin, professor i psykologi vid Umeå Universitet verkar köra samma spår som ovan nämnd konsult i läkarrock, d.v.s. att vissa individfaktorer i sammanhanget skulle väga avsevärt tyngre än de direkt från substanserna toxiska, allergena och inflammagena egenskaperna. I boken Inomhusklimat Örebro 2012 läser vi om vad Steven Nordin säger kring individfaktorerna. Han menar att dessa är kön, erfarenheter, personligheter och attityder. Något som skjuts åt sidan och inte nämns är genetiska variationer som kan göra vissa personer känsligare för t.ex. mögel än andra. HLA-DR finns på nästan alla celler i kroppen och hjälper immunförsvaret att skilja på vad som är främmande och kroppseget. Hos upp till 24% av befolkningen rapporteras svaghet i HLA-funktionen att detektera mögel varvid möglet lättare kan bli patogent. (46,47) Dessutom har mögel bevisligen förmåga att kamouflera sig för immunförsvaret och på så sätt lättare passera in i kroppens system. (48,49) Det finns mycket som verkar hamna utanför skygglapparna då dessa herrar är i farten. Tusentals vetenskapliga artiklar om hur skadligt mögel faktisk kan vara har försvunnit på vägen. I paritet står sig det material som Steven Nordin hänvisar till litet. Här ser vi något konstigt hända. Den medicinska föråldrade etiken att sådant som inte är klart bevisat inte finns, sopar helt klart undan alla dessa tusentals vetenskapliga belägg, men förskönar den i jämförelse lilla mängd vetenskapsrapporter som finns kring individfaktorerna som man hänvisar till. Vidare sägs från Steven Nordins sida att KBT behandling, kognitiv beteendeterapi, ska vara den bästa behandlingen för sjuka hus-patienter. Ytterligare en gång viftar man undan de alternativa bevisligen verksamma behandlingsmetoderna som inbegriper olika mineraler, vitaminer, proteiner, ändrad kosthållning samt mögel- och svamphämmande preparat, mediciner etc.

Vi säger absolut inte att Steven Nordin har helt fel för det han framhäver spelar säkert roll, i alla fall för vissa individer. Vi måste se kropp och själ som sammanhängande enheter. Patogent och salutogent synsätt m.m. måste vägas samman. Se det som ett pussel vilket nu totalt börjar läggas och utforskas. Det vi reagerar på är att man här tar en pusselbit, drar ut densamma till större storlek, lägger den ovanpå de andra pusselbitarna så att de inte syns och säger se vad vi har här, det här är sanningen, den vi visar er. Den här utdragna pusselbiten glimmar som guld i ögonen på kapitalet eftersom man kan fortsätta beskylla sjuka hus-patienter för att vara nojiga, psykiskt sjuka och därmed borträknade i sin klagan rörande inomhusklimatet. Kvinnor tenderar hamna riktigt i denna skottlinje.

Astma är det som stundvis varit mest på tapeten då man diskuterat vad mögel kan ge för hälsoeffekter. Många rapporter har visat att det i hus med mögel finns överfrekvens av astma och att det verkar som att astma inte bara kan förvärras utan även induceras i det sjuka huset. 2013 ändrades forskningsläget ordentligt då David Corry i Medical Express berättade om hur mögel man inandas kan lösa ut kroppens försvarsreaktioner på sådant sätt att astma induceras. David Corry sade också att kroppen inte har något annat val än att skada sig själv. I annat fall hade mögelföljderna blivit ännu värre. Han berättar även att det team som han ingår i misstänker relation till fler sjukdomar och de fortsätter arbetet att ta reda på hur det förhåller sig. Då vi tipsade en aktiv mögelforskare om Corrys rön gavs svaret att det nu borde vara slutdiskuterat om exponeringen nyutlöser astma eller inte. Under 2014-2015 har det släppts ännu mer som bekräftar möglets roll i sjukdomen som är en typ av systemisk inflammation. (50,51)

Enkelspårighet fungerar inte, det är Steven Nordin ett levande bevis förÅter till Steven Nordin och arbetshypoteserna om de “ospecifika hälsoeffekterna”. I magasinet Modern Psykologi nr. 1 / 2015 skriver Daniel Maroti att barn med otrygg anknytning i högre grad har visat sig få astma och att försämrad förmåga till känslomässig reglering kan leda till inflammationer. Maroti menar att forskningen är i sin linda kring hur otrygg anknytning hänger samman med fysisk ohälsa. Fler longitudinella studier behövs där även genetiska faktorer ingår och noga aspekteras. Vår arbetshypotes är att stress, d.v.s. krav som leder till negativa känslor  och/eller tankar, som leder till mindre bra levnadsmönster, ger vissa immunologa förändringar och nedsatt immunförsvar. Olika patogener likt mögel och bakterier i sjuka hus borde lättare kunna drabba den på något sätt stressade individen och i sin tur ytterligare förvärra ev. neuropsykiatriska symtom och sjukdomar samt infektions- och inflammationstillstånd, eller rent av utlösa sådana. Kanske beror en stor del av depressionstillstånden etc. på olika patogener, som slår till då kroppens försvar nedsättes av stress och andra faktorer som då toxiska eller immunförsvarspåverkande gifter följer med vid inandning och intag av dryck och mat? Här måste olika kompetenser slås samman. Det går inte, som vi påpekade innan, lyfta en pusselbit och flagga med den som enda sanningen. Så som forskningsläget är kan vi absolut inte utesluta mögel i hus som patogen, inte heller tveka, utan istället fortsätta titta på vad möglet ensamt samt i korsreaktivitet kan ställa till med mer än vad som evidensbelagt redan är.

Många skolor i Sverige har blivit kända som mögelhus och allt fler måste stängas, inte bara äldre skolor utan också nyare. Stora belopp är i rullning för mögelsanering och rivning, projektering och nyuppförande. Skolmiljön har länge varit föremål för utvärdering av hur sådan kan påverka barnen. I Polen har man funnit att barn som går i mögelskola har sämre inlärningskapacitet och lägre IQ-värde. Vidare ser vi en del forskning som pekar på att allt större barngrupper och ökat krav på inlärning ger sämre studieresultat och kan ge upphov till ökande psykisk ohälsa. Skolan bör kunna klassas som en allt stressigare miljö, inte bara genom barngruppsantalet och studiekraven utan också som en fysiologiskt och immunologiskt stressande miljö där barnen utsätts för fuktskada med bakterier, mögel, persistenta gifter som pentaklorfenol, klorfenoler, dioxiner, furaner samt andra kemiska emissioner som i sig eller synergiskt också kan ge upphov till symtom och sjukdom. Barn är känsligare för exponeringsfaktorerna än vuxna men det verkar inte Sverige beakta för i skolärende efter annat förskjuts sanering och åtgärder med hänvisning till konsulter som inte sällan klär sig i läkarrock. Dessa konsulter formligen kör över andra sakkunniga som absolut förordat snar sanering med basis av mikrobiella fynd etc. Denna divergens kan inte förklaras på annat sätt än att kapitalet och korruptionen styr för lagtext säger annat än de vilseledande konsulterna gör. Det är intressant att titta på vad stress leder till, vilket vi inledande börjat göra i förhållande mellan total skolstress där skolan är ett sjukt hus och barn vilket framkommer genom referens (52).

Då docenten Tuula Putus vid föreläsning berättade om mögel etc. och dess hälsoeffekter fick hon förfrågan om hur hon såg på psykologiska faktorer. Svaret gavs utan tvekan att de ser samma symtom- och sjukdomsyttringar hos försöksdjur som blivit exponerade som hos människor och att det hos djuren inte finns de psykologiska faktorerna som hos människan, djur psykologiserar inte. Tuula berättar vad som hon anser fastställt som mögelrelaterat och vad som misstänks vara det. En av de bättre och säkrare föreläsningar vi tagit del av. Se videoföreläsningen genom referens (53). Det här med psykologisering kan också diskuteras då det gäller barn. Det är sällan barn i lägre åldersgrupp reagerar medvetet avståndstagande på avvikande lukt, fuktskadelukt, mögellukt i hus. Ändå blir de sjuka.

Den viktiga sammanslagningen av tvärlitteraturstudier och olika kompetenser ser vi kunna ske i minst tre olika projekt i Sverige. Ett av dem är Komin – Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa. (54) Dock blir vi fundersamma och lite skeptiska då läsning sker i artiklar/intervjuer som sker med de som ingår i Komins sfär.  En sådan artikel återfinnes på Internet i Forskning & Framsteg, vid namn “Varning för mirakelkur mot sjuka hus”. (55) Här finns flera saker som skulle kunna lyftas fram tydligare än vad forskarna i sak gör, t.ex. får Steven Nordins arbetshypoteser större utrymme än vad som relaterat finns evidensbelagt om mögel, samtidigt som mögelrisken nedtystas eller omvinklas. Se citat från artikeln och våra kommentarer:

“I dag finns det många företag som erbjuder utredningar i form av luftprover, som analyseras och sätts i samband med olika symtom. Forskarna är kritiska till detta och menar att eventuella samband mellan symtom och innemiljö bara kan göras av medicinsk expertis, inte av miljötekniker, eftersom de saknar den medicinska kompetensen.”

När den medicinska kompetensen är så svag som den idag totalt sett är, hur ska vi då enbart kunna lita till denna? Det vore tokigt att inte kunna slå samman kompetens som finns, för det är klart bevisat att vissa fynd i luftprover kan ge somliga symtom. Samtidigt hävdar de sig själva i något som kan och defacto används för att åsidosätta gällande lag. Vi på LFS har valt att inte själva utföra luftprover och materialanalyser, för att inte hamna i någon slags låsning där träta som denna uppkommer. Däremot vet vi att man bevisligen ser fler sjuka personer i fuktskadade hus och att man ofta finner vissa mikrobiella faktorer i dessa hus. Det kan inte heller vara förbjudet för oss inom branschen att forska och lägga ut denna forskning på hemsidan. Här anar vi att man vill stävja sökandet efter sanningen för hur ser det ut om miljöinspektörerna ligger framför medicinsk s.k. expertis i kunskapsloppet som genom “segregationen” skapats? Om gemene man får bättre kunskap genom icke från medicinsk sektor framtagna rön finns inte heller samma möjlighet att genom falsk riskkommunikation lugna klaganden.

“Och att försöka ställa diagnos på en ”sjuk” inomhusmiljö genom att ta luftprover låter sig helt enkelt inte göras med dagens kunskap och metoder, menar samtliga forskare som F&F har talat med.”

Ja, men varför görs det då av t.ex. konsulten i läkarrock, som ofta talar om att resultaten av de luftanalyser som gjorts i aktuella ärenden han blir inblandad i inte föranleder några symtom eller någon sjukdom? Detta blir med kluven tunga då han parallellt går ut med information om att luftanalyser sällan ger något, är svårtolkade och att det inte är här man ska starta i utredningsarbetet. I artikeln ser vi namnet Håkan Löfstedt, som är överläkare och specialist i yrkes- och miljömedicin vid Örebro universitetssjukhus, där Kjell Andersson tidigare också var överläkare. Håkan Löfstedt samarbetar med Kjell Andersson rörande bl.a. MM-enkäterna som skickas ut (28), vilket också framgår av artikeln. Frågan är om Löfstedt är med på samma förefallande korruptionståg som Kjell Andersson? Vi har ett antal gånger fått höra sjuka hus-drabbade personer berätta att de varit patienter vid Örebro universitetssjukhus och att man där misstrott deras egna upplevelser av att de blivit sjuka av fuktskadat hus eller mögel. Somliga har blivit ordinerade psykofarmaka, ibland med orden att deras symtom och sjukdom beror på psykiska aspekter. Det finns troligen dålig överensstämmelse mellan vad vissa av dessa experter säger i media och hur de samt deras kollegor agerar inom sina verksamheter, tråkigt nog.

Vi får inte höra de här experterna ta upp till diskussion om DNA-test av mögel, ERMI-test. (56) Allt mer styrker att det vid högre ERMI – Environmental Relative Moldiness Index i det analyserade huset finns personer som fått astma eller att risken är ökad för symtom som sätts i samband med sådan miljö.

Berndt Stenberg verkar i artikeln försöka släta över problemet med mögel då han säger att det inte är mögelsporerna i sig som gör folk sjuka. Berndt vet mycket väl att mögel inte handlar om enbart sporer. För varje spor kan det finnas en väldig mängd olika metaboliter, varav en del av dem är bevisat skadliga och eller symtomframkallande. Berndt menar också att det inte finns någon entydig forskning som visar att det är mögelsporena i sig som kan göra människor sjuka. Det här stämmer som sagt, med modifikation, för det finns forskning som tydligt pekar ut att det i den samlade exponeringsbilden som möglet utgör finns sjukdomsframkallare. Det finns också skarp misstanke och evidens om att möglet tillsammans med annat, t.ex. avgivning av materialemissioner och metaboliter från bakterier blir än mer potent skadeframkallande.

Greta Smedje som arbetar vid Folkhälsomyndigheten berättar i artikeln att hon inte tycker Miljöbalken fungerar så bra då den inte innefattar privatägda småhus och att husägare är obenägna att rapportera inomhusproblem. Det Greta inte nämner är faktumet att lagen allt för ofta inte tillämpas i offentlig verksamhet. Detta måste Greta känna till. Gör hon inte det så måste hon hoppa ut ur garderoben. Är det inte värre rent juridiskt sett att strunta i lag man är skyldig att följa, än att strunta i lag man ej är tvungen att följa? Börja i rätt ände, även informationsmässigt, eller ta allt samtidigt, för nog behövs även viss reglering då det gäller privatägda småhus, eller i alla fall mycket bättre och sanningsenlig information! När forskarna här nämnda nu går ut med information om att mögel kanske inte skadar, hur ska man få privata husägare att rapportera eller åtgärda eftersom det första man brukar upptäcka vid vanligare typer av fuktskada är just mögel eller mögellukt? Vi ser ovilja att berätta om rådande läge och klar tendens att sopa under mattan och/eller försköna vad det egentligen handlar om, så långt som man totalt vet.

Historiken ovan på denna sidan talar för att fuktskadade byggnader varit kända som sjukdomsframkallande i minst 2500 år. Idag börjar man tala om att det troligen inte är möglet som inverkar utan istället de nyare typerna av byggnadsmaterial som vid fuktpåverkan avger emissioner. Historiskt sett stämmer alltså inte det resonemanget helt. Visst avges det emissioner, men det finns även samma typer av mikrobiell aktivitet som historiken förtäljer. Möjligheten finns att följderna t.o.m. förvärras av det nya byggandet i kombination med fukt och mikrober. Utan att känna vår historia kan vi inte bygga vår framtid.

Att ta del av en artikel som denna kan vara lite otydligt eftersom journalisten kanske inte ordagrant återger vad experterna säger. Dock måste de ha fått möjligheten att granska innan publikation då det är så pass viktig fakta som ges ut, vilken berör så många drabbade.

I  Sverige har man inlett något som vi kallar “uppdrag avdramatisering” kring begreppet sjuka hus. Man har istället valt att kalla det OBO, ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa och i detta nyare förhållnings- och informationssätt kan vi finna viss ambivalens där man säger att långvarig sjukdom kan ges samtidigt som man säger att det inte finns någon anledning till oro. Hur sjutton får man ihop detta? Mindre bra planering kring upplägget av “uppdrag avdramatisering”, kan tyckas. Bra är att man inte likt tidigare skett mörkar helt.

Vem eller vad styr subsystemet?

Är det som Alf Susaeg och flera andra tror, storbankerna och andra större fastighetsägare samt försäkringsbolag m.fl. som styr? Vi vet inte om det stämmer men uppgifter förekommer om att Skandinaviska Enskilda Banken, SEBs chefsjurist Jacob Wallenberg ska ha uttalat sig till Tryggve Karlsten, som låg i tvist med ett antal banker, om att det är bankerna som styr rättsväsendet och media genom orden ”Du skall veta att vi banker äger domstolarna och tidningarna här i landet. Vi skall krossa Dig som en liten lus”. Någon hund är det allt som ligger begravd för det går inte att driva sjuka hus-ärenden mot myndigheter som ej agerat eller kommuner som mörkat. Det trots att husen ifråga är stående bevis om något att saker inte skötts enligt lag. Det saknas enligt åklagare bevis. Det finns även allmänt motstånd inom media att ta upp hela bilden kring sjuka hus. TV4 Växjö som är ägt av Bonnierkoncernen ringde och ville intervjua oss om ärendet Klövervägens Förskola. (28,29) Tid avtalades. Med kort varsel innan intervjun avböjde en märkbart stressad och osäker kvinnlig reporter på TV4. Hon tillfrågades om de talat med parterna som i ärendet blivit anmälda och svarade ja på frågan. Hon berättade att det tillkommit annat viktigare, att de inte hann. Motfråga gavs om hon avböjde för att hon pratat med de som var anmälda. Osäkert svar gavs -“Ne.. Ne.. Nej, så är det inte”. Hon bad att få återkomma för senare intervju men har aldrig hört av sig sedan dess. Att subsystemet i Sverige mörkas råder det ingen tvekan om, frågan är vem som står för mörkandet samt subsystemet och exakt hur det går till? Antingen är det toppstyrt eller så sker det genom mix av personer i olika samhällsnivåer som har vinning av mörkandet. Det finns ytterligare teori om utnyttjande av systemet där man från regeringshåll inte bryr sig och att man på fältet därför gör som man vill, men det håller inte riktigt att det är så eftersom rättsväsendet inte agerar utan istället tenderar motarbeta de som anmäler. Möjlighet till ordentlig sakframställan och prövning ges inte. Redan på polisstationen blir det ofta nobben då någon vill anmäla. Så var det initialt i fallet Klövervägens Förskola. Har konsult i läkarrock lyckats så pass bra med sin intressestyrning och information därutav att polisen eller rätten trots det välkända ärendet Kalmar Polishus och många andra sedan dess inte vill ta någon vidare anmälan?

Det finns för få fristående och oberoende personer inom forskande, informationsgivande och reglerande verksamhet. Det går att spåra kopplingar och ev. beroendeställning men att sätta fingret exakt på vem, hur, när och var är svårare, förutom med de som redan blottat sig. Egentligen räcker det att titta på alla uppenbart misskötta och nedtystade ärenden för förståelse av att något är riktigt galet och att det är pengar samt värnande om prestige och anseende som råder hand i hand med okunskap. Lagen gäller inte utan att ärendet är så solklart att inte ens rättsväsendet kan skruva sig ur situationen och det ska överväldigt mycket till för att de inte ska lyckas med Houdinikonsterna. Jack Trasher som forskat mycket kring toxikologi, sjuka hus och mögel menar absolut att mörkandet handlar om pengar och att man från myndighetshåll i USA undanhåller evidens medvetet. (57) Vi ser samma tråkiga händelseförlopp i Sverige.

För att stärka allvaret i frågorna som lyfts här kan det vara bra med exempel från verkligheten. Jack Trasher utredde 2011 en familj med spädbarn, vilka bodde i vattenskadat hem med konstaterad mikrobiell skada där mögel och bakterier analyserades fram. Här sågs den typiska “floran” av hälsoeffekter, också hos husdjuret. Båda föräldrarna, barnet och husdjuret analyserades positiva för mögelgifter. (60) Enligt flera andra större undersökningar är det vanligt att mögelexponerade personer har mer mögelgift i kroppen än vad kontrollgrupp har.

Vidare ska vi bl.a. ta upp frågan om det kontroversiella kring mögel i en separat artikel, för det tål att diskuteras.

Inkom gärna med synpunkter på artikeln och tips om relaterat material.

Fortsättning följer i artiklarna

Jerker Andersson
Jerker Andersson

CEO - FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB. Tvåbarnspappa vars hjärta slår extra starkt för att få hjälpa andra samt för barn och ungdom. Har erfarenhet av fukt och mögel i hus sedan barnsben och började forska inom området inomhusklimat 1991.

Referenser

Lämna en kommentar

Gilla & Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Nya Sidor

Solpaneler s.k. solceller förorsakar mögel på vind

Åtskilliga gånger har byggsverige och myndigheter inte riktigt tänkt till eller testat olika byggnadstekniska lösningar och konstruktioner. Istället för fuktförlåtande har det skapats riskkonstruktioner. Nu har vi ytterligare ett exempel på det, vilket inte ser

Produktexempel

Nyheter & Blogg