FrÄgor som regelbundet nÄr oss Àr om man egentligen vet hur mögel och sjuka hus pÄverkar hÀlsan. En annan frÄga Àr varför ingen forskar i Àmnet, finns det överhuvudtaget nÄgra forskningsanslag?
Dessa och andra spörsmÄl kring mögel och sjuka hus har funnits pÄ vÄr agenda ett bra tag. DÄ vi fick senaste numret av tidningen Ny Teknik nr. 7 2011 stod det redan pÄ sidan fyra att lÀsa om det vÀxande berget av forskningsanslag som inte utnyttjas hÀr i Sverige. Enligt uppgift ska hela 12,8 miljarder kronor vara outnyttjade. Det Àr intitialt nÀr man fÄr reda pÄ ett sÄdant forskningsberg av anslag lÀtt att slÄ vilt omkring sig och sÀga att regeringen och de olika bidragssökanden inte sköter saker och ting rÀtt nÀr det gÀller att disponera pengarna samt ta reda pÄ vad som egentligen hÀnder dÄ vi exponeras för mögel i vÄra hus. Före negativ kritik utdelas mÄste vi hÀr se oss omkring och ta reda pÄ vilka forskningsprojekt som Àr aktuella inom omrÄdet och Àven försöka finna ut varför sÄ mycket forskningsanslag blir outnyttjade och samlas pÄ hög, etc.
Ett intressant samtal vi hade var med Erica Bloom efter hennes senaste forskningsinsats (presenterad maj 2010) kring hur effektiva olika saneringsvÀtskor och metoder för mögelsanering var mot mögel. Erica berÀttade att IVL Svenska Miljöinstitutet behövde mer forskningsanslag för att kunna fortsÀtta arbetet, eftersom detta bara kunde anses vara en förstudie. Erica Bloom har tidigare doktorerat vid Lunds Universitet och utvecklat en teknik för masspektrometri av mögelgift. Det sammantagna resultat hon presenterat visar pÄ vikten att utan dröjsmÄl fortsÀtta forskningen kring mögel i dess helhet.
FrĂ„gan Ă€r varför man inte bĂ€ttre utnyttjar Ericas och andras specialkompetens och ger anslag ur denna till synes aldrig sinande kassa? PĂ„ IVLÂŽs hemsida kan vi utlĂ€sa att samfinansiering för forskningen under deras paraply sker via regeringen och nĂ€ringslivet. Samtidigt nĂ€mner IVL att de stĂ„r i nĂ€ra samarbete med universitet och högskolor, som i sin tur sitter pĂ„ stora delar av de outnyttjade anslagen. T.ex. har enligt Ny Teknik Lunds Universitet över tvĂ„ miljarder undanstoppat samtidigt som Karolinska Institutet kan “stĂ„ta” med i storleksordningen ungefĂ€r samma summa. Listan kan göras lĂ„ng, bl.a. har Göteborgs och Uppsala Universitet mer Ă€n en miljard vardera. En pinne i hjulet för dessa Ă€r att de mĂ„ste skjuta till lika mycket pengar frĂ„n “egen” kassa för att fĂ„ utnyttja anslagen. Hur tokigt Ă€r inte det hĂ€r? Med skral kassa kan man inte gĂ„ vidare. Medel lĂ„ses pĂ„ sĂ„ sĂ€tt upp och mögel relaterat till hĂ€lsa kan inte utredas i den takt som mĂ„ste till.
Mögel krÀver mer Àn forskningsanslag
Det kan tyckas enkelt att fÄ igÄng ett bÄde ingÄende och tvÀrvetenskapligt arbete för att utröna varför sjuka hus egentligen blir sjuka och varför mögel verkar ha en dÄlig effekt pÄ hÀlsan. Pengar Àr visserligen en start men det som allra mest saknas Àr att regeringen prioriterar Àrendet samtidigt som man mÄste knyta till sig kompetens och köpa samt kanske Àven utveckla teknisk utrustning som krÀvs för att bÀttre kunna upptÀcka allt vad mögel i sammanhanget innebÀr.
Just kompetens kan sÀkert i specifika grenar av det forskningsprojekt vi vill se kring mögel vara svÄr att hitta, eller fÄ loss frÄn pÄgÄende arbeten. HÀr skulle olika universitet, institut, högskolor samt andra likt IVL och SP kunna samverka. Med samverkan menar vi inte bara samarbeta över grÀnserna utan Ànnu nÀrmare skapa ett team som samkör i ett specifikt projekt. Vi frÄgar oss om konkurrenssituationen Àr sÄdan att detta förslaget faller? Kanske Àr det sÄ om man fritt skulle stÀlla förslaget till de berörda? Dock kan det bli annat ljud i skÀllan om regeringen startar uppdraget och delar ut det till ovan nÀmnda m.fl. Ponera om Sverige skulle kunna komma fram till viktiga svar kring problem som berör i princip hela jordens befolkning. Detta skulle kunna vara mycket god reklam för Sverige, samtidigt som ett allt mer eskalerande folkhÀlsoproblem kanske skulle kunna minskas eller i alla fall börja bromsas upp. I vilket fall som helst borde det vara i regeringens intresse att tillvarata kompetens och starta upp riktad forskningsinsats dÄ man ser till de ökande (skenande) kostnaderna för inomhusmiljörelaterad sjukdom i ett vitt begrepp.
En riksdagspolitiker vid namn Jan Lindholm (MP) har lĂ€nge kĂ€mpat för att regeringen ska ta tag i problemen kring sjuka hus. Bl.a. annat skriver Jan Lindholm i en debattartikel (03/09) att han tillfrĂ„gat ansvarig minister om problemen med sjuka hus samt det otal personer som blir hĂ„rt drabbade. Jan fick inget bra svar utan blev istĂ€llet hĂ€nvisad till Boverket. I dags dato, nĂ€stan tvĂ„ Ă„r efter Lindholms debattartikel kan vi se att regeringen Ă€ntligen delvis vaknat till genom just Boverket som fĂ€rdat en bedömning kallad Betsi, rörande hur mĂ„nga svenska hus och byggnader dĂ€r det finns fukt, fuktskador och mögel. Denne riksdagspolitiker har troligen kanske haft Ă€n mer vatten pĂ„ sin kvarn Ă€n vad han varit varse, för Boverkets Betsi visar pĂ„ mycket allvarliga fuktskador i det svenska byggnadsbestĂ„ndet, sĂ„ allvarliga att mĂ„nga hus har en dĂ„lig innemiljö. Konstaterandet fanns egentligen utbrett innan Betsi, fast inte forskningsmĂ€ssigt fullt ut faststĂ€llt. Eftersom det “en forskare” sĂ€ger om mögel landar mycket tyngre Ă€n vad en liten saneringsfirma som vi och en liten riksdagspolitiker som Jan Lindholm m.fl. sĂ€ger sĂ„ var det verkligen pĂ„ tiden att regeringen agerade. Man har fattat ett mĂ„l att redan Ă„r 2020 ha minimerat antalet fuktskadade hus sĂ„ att de som bor och vistas i husen inte lĂ€ngre kan ta skada.
Nu krÀvs dock ett lÄngt mer krÀvande arbete med att fÄ igÄng och driva tvÀrvetenskapligt projekt kring fukt, mögel och emissioner frÄn hus, kontra hÀlsopÄverkan för att verkligen synliggöra vilka faktorer som utgör fara och vilka som inte gör det samt vilka följderna egentligen blir, inte bara pÄ kort sikt utan Àven under lÀngre tids exponering av t.ex. mögel. Finns inte sÄdan forskning sÄ kan vi inte heller med sÀkerhet och helhet uppfylla mÄlet till Är 2020.
SnÀlla regeringen, gÄ nu vidare, sprÀng barriÀrer, riv murar, visa att den svenska tigern fortfarande har tÀnderna i behÄll och kan hugga tag i en viktig frÄga! BetÀnk noga vad ett ordentligt samlat forskningsteam skulle kunna ge, inte bara i frÄgan hÀlsa knutet till mögel och sjuka hus utan Àven i vidare perspektiv dÄ man troligen under arbetets gÄng skulle kunna upptÀcka mer viktigt kring olika allergener, gifter, kropp, genetik, sjukdomar, hÀlsa och mediciner.
Riksrevisionsverket riktar kritik emot att sÄ mycket forskningsanslag lÀggs pÄ hög och i Ny Teknik nÀmns att en av anledningarna Àr den dÄliga anstÀllningstryggheten för forskarna, som helt enkelt uteblir till fördel för andra bÀttre arbeten. Det Àr helt enkelt svÄrt att rekrytera. Med ett samlat projekt som sÀkert skulle ta mÄnga Är kan man delvis komma runt denna faktor. Om inte, se dÄ till att ge anstÀllningstrygghet! Varför inte bygga upp ett forskningscentra som blir riktigt attraktivt för mÄnga med specialistkompetens? Var först ut, lÄt inte en sÄdan idé mögla, dÄ blir den likt mÄnga av vÄra hus helt enkelt obrukbar!
Aktuellt kring mögel och inomhusmiljö
Vi har börjat ett “minsvep” dĂ„ det gĂ€ller aktuell forskning om mögel, inomhusmiljö och relaterade hĂ€lsoproblem. Anledningen att vi kallar det “minsvep” Ă€r att det högst troligt förr eller senare kommer forskningsresultat som verkligen pekar pĂ„ det vi tydligt ser dĂ„ mĂ€nniskor bor eller vistas i hus med mögel, nĂ€mligen sambandet med hĂ€lsoskadorna som allergier, cancer och andra sjukdomar som bara blir allt mer uttalade. Har vĂ€l en rejĂ€l mina briserat sĂ„ kan det ge kedjereaktion. Till Ă€mnet riktade forskningsanslag skulle fungera likt en detornator. Före detornatorn kan nĂ„s och aktiveras mĂ„ste skepp sĂ€nkas. Dessa skepp kan liknas vid slagskepp som försvarar sig och systemet in i det sista. Vissa politiker, forskare, professorer etc. har faktiskt i rĂ€ttsliga sammanhang satt sig emot att mögel och kemikalier kan orsaka sjuka hus sjukan. Dessa dinosaurier fĂ„r inte lĂ€gga locket pĂ„ lĂ€ngre.
Ett problem nu Àr att ju lÀngre regeringen vÀntar med att rikta forskningsanslag desto mer kritik kommer de att fÄ dÄ elÀndet lyfts upp till ytan. Inomhusmiljön Àr ett tydligt problem men man har Ànnu inte gÄtt till grunden med varför vi mÄr dÄligt och exakt vad som triggar problemen.
Studier som vÀger in mögel
Selmastudien med start 2007 Àr en av de lite mer ingÄende, som i omgÄngar fÄtt forskningsanslag. Studien benÀmns longitudinell födelsekohortstudie och följer tvÄ generationer mammor och barn en bit upp i skolÄldern. Selmastudien inriktas mest pÄ kemikalier (miljöexponeringar) som man kan utsÀttas för i sitt boende och i andra hus dÀr man vistas, samt frÄn födointag. Anledningen Àr att försöka kartlÀgga varför allergier och astma blir allt vanligare. Vi har dock fÄtt mindre bra förtroende för studien dÄ dess företrÀdare vid namn Carl Gustaf Bornehag gÄtt ut i media (DN -09) och sagt att mögel kanske inte kan kopplas sÄ starkt till astma och allergier som man tidigare trott. Ett sÄdant uttalande Àr av en forskare olyckligt om man inte samtidigt kan leverera klara bevis för det. En annan sak hade varit om Carl Gustaf Bornehag hade sagt att man vidare skulle undersöka om kopplingen med mögel verkligen Àr sÄ stark som tidigare befarat eller om det finns andra bidragande och kanske mer relaterade kemiska hÀlsorisker och i vilken omfattning. Har man inledningsvis en förutfattad mening inför ett forskningsuppdrag kanske vissa viktiga aspekter skjuts Ät sidan? MissförstÄ oss inte, vi tycker att Selmastudien Àr viktig!
Selmastudien Ă€r en uppföljning till “Bostad Barn HĂ€lsa – Dampness in Buildings and Health DHB”, dĂ€r Carl Gustaf Bornehag ocksĂ„ hade ledande roll. Han nĂ€mner att man hĂ€r var mer inriktade pĂ„ att finna klara och kanske entydiga kopplingar till mögel och fukt i hus, s.k. sjuka hus. Man fann Ă€ven andra faktorer som nu Selmastudien tydligen frĂ€mst inriktas emot.
Bl.a. med hjĂ€lp av Bostad Barn HĂ€lsa studien kom Linda HĂ€gerhed Engman, forskare vid SP fram till att mögel och mögellukt frĂ„n vinkeln dĂ€r golv möter vĂ€gg i hus tydligt ökade allergiska och astmatiska besvĂ€r hos barn. Lindas avhandling heter “Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy among Swedish Pre-School Children”
Norddamp och Euroexpo Àr tvÄ tidigare tvÀrvetenskapliga projekt som vi har tittat lite nÀrmare pÄ. HÀr ingÄr ett stort antal litterÀra verk och avhandlingar. Dock anser vi att den mest intressanta informationen som finns har utkommit med början 2007 och framÄt, dÄ man hÀr börjar fÄ grepp om vilka metoder som kan anvÀndas för att detektera begreppet mögel i sin helhet samt Àven vilka processer som startas i kroppen av möglet.
Det tvÀrvetenskapliga arbete som nu pÄgÄr via SWESIAQ, Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Àr mycket intressant och man har hÀr bl.a. föreslagit en modell för innemiljöutredningar, som vi anser vara sansad och viktig att utgÄ frÄn dÄ man som fukttekniker etc. fÄr ett uppdrag att utreda ev. sjuka hus. SWESIAQ Àr en underavdelning till ISIAQ, International Society of Indoor Air Quality and Climate. HÀr kan det arbete och den forskning vi efterlyser delvis komma till stÄnd, förhoppningsvis.
TalesÀtt, myntade i samband med denna artikel
“Utebliven, bristande eller felaktig forskning om sjuka hus och mögel fryser verkligheten men kan ej hejda konsekvenserna.”
“Konsekvenserna av sjuka hus Ă€r kĂ€nda men forskare mĂ„ste förhĂ„lla sig till fakta innan de uttalar sig. Systemet lider brist pĂ„ fakta.”
De fakta som finns pÄ bordet fÄr inte hindra att vi strÀvar efter att förebygga konsekvenserna! Fakta som idag finns presenterad av vissa forskare kan av kommunerna misstolkas sÄ att fuktskador inte behöver ÄtgÀrdas innan personer blir dÄliga. Vi mÄste arbeta progressivt nÀr det gÀller fÀltarbetet. Förebyggande och försiktighetsprincip Àr tvÄ av de begrepp som bÀttre mÄste vÀgas in.
Tar Forskningsproposition 2012 hÀnsyn till mögel
Vart fjĂ€rde Ă„r lĂ€ggs frĂ„n regeringen en ny forskningsproposition fram. En sĂ„dan ska Ă„r 2012 vara klar. Forskningsminister Jan Björklund m.fl. har sedan vintern 2010 börjat planera för hur man ska stĂ€rka den svenska forskningen och pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt fördela forskningsanslagen, samt göra det enklare att ansöka om anslag m.m. Jan Björklund Ă€r ocksĂ„ utbildningsminister och borde genom den posten vara införstĂ„dd med hur mĂ„nga skolor som Ă€r fuktskadade och angripna av mögel. Det rapporteras orovĂ€ckande ofta om skola efter skola som förvandlas till sjuka hus. Vi tycker det har gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att man kan kalla det “sjuka skolor”. Hur ska vi kunna fĂ„ Sverige att vĂ€xa dĂ„ vi redan under skoltiden förstör hĂ€lsan hos mĂ„nga barn och unga genom att de fĂ„r vistas i en dĂ„lig miljö? Samtidigt handlar det ocksĂ„ om arbetsmiljö för en mĂ€ngd akademiker som kostat samhĂ€llet stora pengar att utbilda. Vi kan rada upp fall efter fall dĂ€r lĂ€rare p.g.a. av mögel etc. i skola har fĂ„tt hĂ€lsoproblem, kanske sĂ„ allvarligt som cancer. Vi har inte rĂ„d att fortsĂ€tta med detta negligerande sĂ€ttet att förhĂ„lla oss till sjuka hus!
I forskningspropositionen kommer Jan Björklund m.fl. visa om de förtjÀnar titeln dinousarier (liten hjÀrna, agerar bara instinktivt för sjÀlvskydd) eller ej (lÀs ovan under aktuellt kring mögel och inomhusmiljö).
Avfuktare kan utvecklas med anslag
Det stÄr klart att det behövs avfuktare i mÄnga hus för att dessa ska kunna klara sig frÄn mögel. För mindre svenska företag kan det vara ekonomiskt svÄrt att ge sig in i relativt omfattande projekt dÀr strÀvan finns efter att utveckla bÀttre avfuktare sett till avfuktningskapacitet och vidare helt eller delvis nya lösningar. EfterstrÀvansvÀrt Àr att forskningsanslag skulle kunna delas mellan driftiga entreprenörer och t.ex. universitet. HÀr skulle vi kunna tala om avsevÀrd kunskapsbank, som har större potential att ta fram avfuktare Ànnu bÀttre anpassade för hus och integrering i nybyggen Àn vad dagens lösningar för avfuktning Àr.
FrÄga om mögel och sjuka hus till regeringen
NÀr nÄgot inte fungerar bra kan man inte bara sitta över kaffebordet och Àlta det. BÀttre Àr att skrida till handling, vilket vi bl.a. gjort genom att maila till Jan Björklund i frÄgan. Se mailet hÀr, skickat 110224:
Hej Jan,
Under vĂ„rt arbete med fukt- och mögelsanering har vi stött pĂ„ allvarliga problem med mögel i skolor och förskolor. PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll sköts handlĂ€ggningen och Ă„tgĂ€rdandet av dessa problem mycket illa av kommunerna. Har ett fĂ€rskt sĂ„dant exempel i Ljungby Kommun. DĂ„ ansvariga i kommunen inte lyssnade pĂ„ mig utan mer ville sopa Ă€rendet under mattan kontaktade jag LĂ€nsstyrelsen Kronoberg eftersom dessa har ansvar i frĂ„ga dĂ€r kommunen inte sköter sina Ă„taganden. LĂ€nsstyrelsen Kronoberg hĂ€nvisade vidare till Socialstyrelsen eftersom de enligt egen utsago inte hade med saken att göra. Socialstyrelsen hĂ€nvisade i sin tur tillbaka med orden att LĂ€nsstyrelsen visst har ansvaret. Vidare har kommunen gjort vissa Ă„taganden men struntat i det viktigaste, att Ă„tgĂ€rda vattenskadan (lĂ€ckande platt tak dĂ€r isolering och innervĂ€ggar blivit fuktskadade) i förskolan. Man har i dagarna delat ut ett frĂ„geformulĂ€r frĂ„n YMK i Ărebro dĂ€r förĂ€ldrar tillfrĂ„gas om barnen Ă€r “dĂ„liga” och vilken hemmiljö de vistas i.
YMK, dessa s.k. bakÄtstrÀvare som inte vill att man genom vedertagna metoder (mÀtningar) ska undersöka hus om det förekommer mögel eller kemikalier i luften. Först verkar det som att YMK vill att ett visst antal av de som vistas i huset ska bli dÄliga. Hur rimmar detta till gÀllande lag om att man ska förebygga? HÀr gÀller det att anvÀnda alla nödvÀndiga metoder som man idag kan för att skydda och förebygga. OkulÀr besiktning, fuktmÀtning, vÀrmekamera, mÀtning och analys, byte av fukt- vatten- och mögelskadat material samt kombinerat till detta frÄgeformulÀr.
Efter nÄgra veckors research har vi kommit fram till att det verkligen rör sig om ett systemfel i Sverige dÀr kommunerna agerar lite som de sjÀlva anser vara bÀst, d.v.s. spara pÄ pengarna till dess att problemen Àr sÄ stora att man inte kan eller fÄr bruka skolorna lÀngre och till dess att sÄ mÄnga elever och lÀrare mÄr dÄligt att skolorna kan klassas som Sjuka Hus. Hur dyrt blir inte det hÀr?
Sverige mĂ„ste se över detta med fukt och mögel i skolor samt övriga byggnader och hus ocksĂ„ för den delen. Jag vet att Boverket genom Betsi kommit en liten bit pĂ„ vĂ€gen men Boverket har inte full koll pĂ„ hela problembilden, vilket har visat sig genom den undermĂ„liga energideklarationen som faktiskt genom inbegripande Ă„tgĂ€rdsförslag kan skapa Sjuka Hus. LĂ€s hĂ€r bl.a. pĂ„ vĂ„r sida om “Vind” och isolering.
Nu krÀver vi krafttag emot regeringens och kommunernas negligerande sÀtt dÄ det gÀller mögel, emissioner och sjuka hus. Vi krÀver ocksÄ att forskningsanslag riktas sÄ att det bÀttre klargörs vad som hÀnder dÄ vi vistas i dÄlig inomhusmiljö. Varför lÄta nÀrmare 13 miljarder ligga outnyttjade? Du har hÀr ansvar och vi kommer uppvakta dig i frÄgan, bÄde nu och senare.
Vi kommer att bygga upp ett nÀtverk i dessa frÄgor och lyfta upp elÀndet (negligerandet) till ytan, vilket tydligen krÀvs för att man ska lyssna, agera och framför allt hÄlla sig till vad lagen sÀger i frÄgorna.
Ponera vad du som utbildningsminister lÀr ut till alla unga, dÄ de ser att man bara kan negligera och sopa viktiga saker under mattan! Mögel verkar idag vara starkt knutet till mygel!
Vi invÀntar nu svar frÄn Björklund! Det verkar mer Àn en mÄnad efter vÄrt mail till Jan Björklund som att han inte giter eller vill svara. Har vi trampat pÄ en öm tÄ? I vilket fall som helst fick vi omgÄende svar frÄn Jan Lindolm, MP/riksdagsledamot. Svar:
“Hej och tack för bra information. Jag har samma erfarenhet, det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ media att uppmĂ€rksamma problem med fukt och mögel. I lokalsamhĂ€llet finns ofta en tyst överenskommelse att inte svĂ€rta ner det man har genom att ta upp problem. Man stoppar hellre under mattan och hoppas att folk skall glömma. Det gick sĂ€kert bra att styra pĂ„ det viset förr i tiden men kan man starta revolutioner i nordafrikanska lĂ€nder med hjĂ€lp av sociala medier sĂ„ antar jag att webben, twitter m.m. Ă€ven kan bryta den lokala mediatystnaden och starta motkrafter. Jag Ă€r övertygad om att dessa problem kommer att bli en stor politisk frĂ„ga med tiden men hur lĂ„ng vĂ€gen dit Ă€r kan jag inte ens gissa.”
Mer lÀsning
Mögel sjuka hus barn skola stress – Negativa spiralen
Sjuka hus Ăr Gunilla Wieslander och Dan NorbĂ€ck tillförlitliga
Varning för Sveriges undantagstillstÄnd gÀllande sjuka hus
Mögel och mögelgift ger neurologiska skador
Fukt i hus – Skola om systemet
2011
Uppdaterad 2019-05-21
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Hur bra var denna sida?
Klicka pÄ en stjÀrna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster Àn. Bli först med att lÀgga din röst