Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010

Mögel och Sjuka Hus - Finns forskningsanslag

Frågor som regelbundet når oss är om man egentligen vet hur mögel och sjuka hus påverkar hälsan. En annan fråga är varför ingen forskar i ämnet, finns det överhuvudtaget några forskningsanslag?

Det finns forskningsanslag att bruka för vetenskap om mögelDessa och andra spörsmål kring mögel och sjuka hus har funnits på vår agenda ett bra tag. Då vi fick senaste numret av tidningen Ny Teknik nr. 7 2011 stod det redan på sidan fyra att läsa om det växande berget av forskningsanslag som inte utnyttjas här i Sverige. Enligt uppgift ska hela 12,8 miljarder kronor vara outnyttjade. Det är intitialt när man får reda på ett sådant forskningsberg av anslag lätt att slå vilt omkring sig och säga att regeringen och de olika bidragssökanden inte sköter saker och ting rätt när det gäller att disponera pengarna samt ta reda på vad som egentligen händer då vi exponeras för mögel i våra hus. Före negativ kritik utdelas måste vi här se oss omkring och ta reda på vilka forskningsprojekt som är aktuella inom området och även försöka finna ut varför så mycket forskningsanslag blir outnyttjade och samlas på hög, etc.

Ett intressant samtal vi hade var med Erica Bloom efter hennes senaste forskningsinsats (presenterad maj 2010) kring hur effektiva olika saneringsvätskor och metoder för mögelsanering var mot mögel. Erica berättade att IVL Svenska Miljöinstitutet behövde mer forskningsanslag för att kunna fortsätta arbetet, eftersom detta bara kunde anses vara en förstudie. Erica Bloom har tidigare doktorerat vid Lunds Universitet och utvecklat en teknik för masspektrometri av mögelgift. Det sammantagna resultat hon presenterat visar på vikten att utan dröjsmål fortsätta forskningen kring mögel i dess helhet.

Frågan är varför man inte bättre utnyttjar Ericas och andras specialkompetens och ger anslag ur denna till synes aldrig sinande kassa? På IVL´s hemsida kan vi utläsa att samfinansiering för forskningen under deras paraply sker via regeringen och näringslivet. Samtidigt nämner IVL att de står i nära samarbete med universitet och högskolor, som i sin tur sitter på stora delar av de outnyttjade anslagen. T.ex. har enligt Ny Teknik Lunds Universitet över två miljarder undanstoppat samtidigt som Karolinska Institutet kan "ståta" med i storleksordningen ungefär samma summa. Listan kan göras lång, bl.a. har Göteborgs och Uppsala Universitet mer än en miljard vardera. En pinne i hjulet för dessa är att de måste skjuta till lika mycket pengar från "egen" kassa för att få utnyttja anslagen. Hur tokigt är inte det här? Med skral kassa kan man inte gå vidare. Medel låses på så sätt upp och mögel relaterat till hälsa kan inte utredas i den takt som måste till.

Mögel kräver mer än forskningsanslag

Det kan tyckas enkelt att få igång ett både ingående och tvärvetenskapligt arbete för att utröna varför sjuka hus egentligen blir sjuka och varför mögel verkar ha en dålig effekt på hälsan. Pengar är visserligen en start men det som allra mest saknas är att regeringen prioriterar ärendet samtidigt som man måste knyta till sig kompetens och köpa samt kanske även utveckla teknisk utrustning som krävs för att bättre kunna upptäcka allt vad mögel i sammanhanget innebär.

Just kompetens kan säkert i specifika grenar av det forskningsprojekt vi vill se kring mögel vara svår att hitta, eller få loss från pågående arbeten. Här skulle olika universitet, institut, högskolor samt andra likt IVL och SP kunna samverka. Med samverkan menar vi inte bara samarbeta över gränserna utan ännu närmare skapa ett team som samkör i ett specifikt projekt. Vi frågar oss om konkurrens-
situationen är sådan att detta förslaget faller? Kanske är det så om man fritt skulle ställa förslaget till de berörda? Dock kan det bli annat ljud i skällan om regeringen startar uppdraget och delar ut det till ovan nämnda m.fl. Ponera om Sverige skulle kunna komma fram till viktiga svar kring problem som berör i princip hela jordens befolkning. Detta skulle kunna vara mycket god reklam för Sverige, samtidigt som ett allt mer eskalerande folkhälsoproblem kanske skulle kunna minskas eller i alla fall börja bromsas upp. I vilket fall som helst borde det vara i regeringens intresse att tillvarata kompetens och starta upp riktad forskningsinsats då man ser till de ökande (skenande) kostnaderna för inomhusmiljörelaterad sjukdom i ett vitt begrepp.

En riksdagspolitiker vid namn Jan Lindholm (MP) har länge kämpat för att regeringen ska ta tag i problemen kring sjuka hus. Bl.a. annat skriver Jan Lindholm i en debattartikel (03/09) att han tillfrågat ansvarig minister om problemen med sjuka hus samt det otal personer som blir hårt drabbade. Jan fick inget bra svar utan blev istället hänvisad till Boverket. I dags dato, nästan två år efter Lindholms debattartikel kan vi se att regeringen äntligen delvis vaknat till genom just Boverket som färdat en bedömning kallad Betsi, rörande hur många svenska hus och byggnader där det finns fukt, fuktskador och mögel. Denne riksdagspolitiker har troligen kanske haft än mer vatten på sin kvarn än vad han varit varse, för Boverkets Betsi visar på mycket allvarliga fuktskador i det svenska byggnadsbeståndet, så allvarliga att många hus har en dålig innemiljö. Konstaterandet fanns egentligen utbrett innan Betsi, fast inte forskningsmässigt fullt ut fastställt. Eftersom det "en forskare" säger om mögel landar mycket tyngre än vad en liten saneringsfirma som vi och en liten riksdagspolitiker som Jan Lindholm m.fl. säger så var det verkligen på tiden att regeringen agerade. Man har fattat ett mål att redan år 2020 ha minimerat antalet fuktskadade hus så att de som bor och vistas i husen inte längre kan ta skada.

Nu krävs dock ett långt mer krävande arbete med att få igång och driva tvärvetenskapligt projekt kring fukt, mögel och emissioner från hus, kontra hälsopåverkan för att verkligen synliggöra vilka faktorer som utgör fara och vilka som inte gör det samt vilka följderna egentligen blir, inte bara på kort sikt utan även under längre tids exponering av t.ex. mögel. Finns inte sådan forskning så kan vi inte heller med säkerhet och helhet uppfylla målet till år 2020.

Snälla regeringen, gå nu vidare, spräng barriärer, riv murar, visa att den svenska tigern fortfarande har tänderna i behåll och kan hugga tag i en viktig fråga! Betänk noga vad ett ordentligt samlat forskningsteam skulle kunna ge, inte bara i frågan hälsa knutet till mögel och sjuka hus utan även i vidare perspektiv då man troligen under arbetets gång skulle kunna upptäcka mer viktigt kring olika allergener, gifter, kropp, genetik, sjukdomar, hälsa och mediciner.

Riksrevisionsverket riktar kritik emot att så mycket forskningsanslag läggs på hög och i Ny Teknik nämns att en av anledningarna är den dåliga anställningstryggheten för forskarna, som helt enkelt uteblir till fördel för andra bättre arbeten. Det är helt enkelt svårt att rekrytera. Med ett samlat projekt som säkert skulle ta många år kan man delvis komma runt denna faktor. Om inte, se då till att ge anställningstrygghet! Varför inte bygga upp ett forskningscentra som blir riktigt attraktivt för många med specialistkompetens? Var först ut, låt inte en sådan idé mögla, då blir den likt många av våra hus helt enkelt obrukbar!

Aktuellt kring mögel och inomhusmiljö

Vi har börjat ett "minsvep" då det gäller aktuell forskning om mögel, inomhusmiljö och relaterade hälsoproblem. Anledningen att vi kallar det "minsvep" är att det högst troligt förr eller senare kommer forskningsresultat som verkligen pekar på det vi tydligt ser då människor bor eller vistas i hus med mögel, nämligen sambandet med hälsoskadorna som allergier, cancer och andra sjukdomar som bara blir allt mer uttalade. Har väl en rejäl mina briserat så kan det ge kedjereaktion. Till ämnet riktade forskningsanslag skulle fungera likt en detornator. Före detornatorn kan nås och aktiveras måste skepp sänkas. Dessa skepp kan liknas vid slagskepp som försvarar sig och systemet in i det sista. Vissa politiker, forskare, professorer etc. har faktiskt i rättsliga sammanhang satt sig emot att mögel och kemikalier kan orsaka sjuka hus sjukan. Dessa dinosaurier får inte lägga locket på längre.

Ett problem nu är att ju längre regeringen väntar med att rikta forskningsanslag desto mer kritik kommer de att få då eländet lyfts upp till ytan. Inomhusmiljön är ett tydligt problem men man har ännu inte gått till grunden med varför vi mår dåligt och exakt vad som triggar problemen.

Studier som väger in mögel

Selmastudien med start 2007 är en av de lite mer ingående, som i omgångar fått forskningsanslag. Studien benämns longitudinell födelsekohortstudie och följer två generationer mammor och barn en bit upp i skolåldern. Selmastudien inriktas mest på kemikalier (miljöexponeringar) som man kan utsättas för i sitt boende och i andra hus där man vistas, samt från födointag. Anledningen är att försöka kartlägga varför allergier och astma blir allt vanligare. Vi har dock fått mindre bra förtroende för studien då dess företrädare vid namn Carl Gustaf Bornehag gått ut i media (DN -09) och sagt att mögel kanske inte kan kopplas så starkt till astma och allergier som man tidigare trott. Ett sådant uttalande är av en forskare olyckligt om man inte samtidigt kan leverera klara bevis för det. En annan sak hade varit om Carl Gustaf Bornehag hade sagt att man vidare skulle undersöka om kopplingen med mögel verkligen är så stark som tidigare befarat eller om det finns andra bidragande och kanske mer relaterade kemiska hälsorisker och i vilken omfattning. Har man inledningsvis en förutfattad mening inför ett forskningsuppdrag kanske vissa viktiga aspekter skjuts åt sidan? Missförstå oss inte, vi tycker att Selmastudien är viktig!

Selmastudien är en uppföljning till "Bostad Barn Hälsa - Dampness in Buildings and Health  DHB", där Carl Gustaf Bornehag också hade ledande roll. Han nämner att man här var mer inriktade på att finna klara och kanske entydiga kopplingar till mögel och fukt i hus, s.k. sjuka hus. Man fann även andra faktorer som nu Selmastudien tydligen främst inriktas emot.

Bl.a. med hjälp av Bostad Barn Hälsa studien kom Linda Hägerhed Engman, forskare vid SP fram till att mögel och mögellukt från vinkeln där golv möter vägg i hus tydligt ökade allergiska och astmatiska besvär hos barn. Lindas avhandling heter "Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy among Swedish Pre-School Children"

Norddamp och Euroexpo är två tidigare tvärvetenskapliga projekt som vi har tittat lite närmare på. Här ingår ett stort antal litterära verk och avhandlingar. Dock anser vi att den mest intressanta informationen som finns har utkommit med början 2007 och framåt, då man här börjar få grepp om vilka metoder som kan användas för att detektera begreppet mögel i sin helhet samt även vilka processer som startas i kroppen av möglet.

Det tvärvetenskapliga arbete som nu pågår via SWESIAQ, Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate är mycket intressant och man har här bl.a. föreslagit en modell för innemiljöutredningar, som vi anser vara sansad och viktig att utgå från då man som fukttekniker etc. får ett uppdrag att utreda ev. sjuka hus. SWESIAQ är en underavdelning till ISIAQ, International Society of Indoor Air Quality and Climate. Här kan det arbete och den forskning vi efterlyser delvis komma till stånd, förhoppningsvis.

Talesätt, myntade i samband med denna artikel:

"Utebliven, bristande eller felaktig forskning om sjuka hus och mögel fryser verkligheten men kan ej hejda konsekvenserna."

"Konsekvenserna av sjuka hus är kända men forskare måste förhålla sig till fakta innan de uttalar sig. Systemet lider brist på fakta."

De fakta som finns på bordet får inte hindra att vi strävar efter att förebygga konsekvenserna! Fakta som idag finns presenterad av vissa forskare kan av kommunerna misstolkas så att fuktskador inte behöver åtgärdas innan personer blir dåliga. Vi måste arbeta progressivt när det gäller fältarbetet. Förebyggande och försiktighetsprincip är två av de begrepp som bättre måste vägas in.

Tar Forskningsproposition 2012 hänsyn till mögel

Vart fjärde år läggs från regeringen en ny forskningsproposition fram. En sådan ska år 2012 vara klar. Forskningsminister Jan Björklund m.fl. har sedan vintern 2010 börjat planera för hur man ska stärka den svenska forskningen och på ett bättre sätt fördela forskningsanslagen, samt göra det enklare att ansöka om anslag m.m. Jan Björklund är också utbildningsminister och borde genom den posten vara införstådd med hur många skolor som är fuktskadade och angripna av mögel. Det rapporteras oroväckande ofta om skola efter skola som förvandlas till sjuka hus. Vi tycker det har gått så långt att man kan kalla det "sjuka skolor". Hur ska vi kunna få Sverige att växa då vi redan under skoltiden förstör hälsan hos många barn och unga genom att de får vistas i en dålig miljö? Samtidigt handlar det också om arbetsmiljö för en mängd akademiker som kostat samhället stora pengar att utbilda. Vi kan rada upp fall efter fall där lärare p.g.a. av mögel etc. i skola har fått hälsoproblem, kanske så allvarligt som cancer. Vi har inte råd att fortsätta med detta negligerande sättet att förhålla oss till sjuka hus!

I forskningspropositionen kommer Jan Björklund m.fl. visa om de förtjänar titeln dinousarier (liten hjärna, agerar bara instinktivt för självskydd) eller ej (läs ovan under aktuellt kring mögel och inomhusmiljö).

Avfuktare kan utvecklas med anslag

Det står klart att det behövs avfuktare i många hus för att dessa ska kunna klara sig från mögel. För mindre svenska företag kan det vara ekonomiskt svårt att ge sig in i relativt omfattande projekt där strävan finns efter att utveckla bättre avfuktare sett till avfuktningskapacitet och vidare helt eller delvis nya lösningar. Eftersträvansvärt är att forskningsanslag skulle kunna delas mellan driftiga entreprenörer och t.ex. universitet. Här skulle vi kunna tala om avsevärd kunskapsbank, som har större potential att ta fram avfuktare ännu bättre anpassade för hus och integrering i nybyggen än vad dagens lösningar för avfuktning är.

Fråga om mögel och sjuka hus till regeringen

När något inte fungerar bra kan man inte bara sitta över kaffebordet och älta det. Bättre är att skrida till handling, vilket vi bl.a. gjort genom att maila till Jan Björklund i frågan. Se mailet här, skickat 110224:

Hej Jan,  

Under vårt arbete med fukt- och mögelsanering har vi stött på allvarliga problem med mögel i skolor och förskolor. På många håll sköts handläggningen och åtgärdandet av dessa problem mycket illa av kommunerna. Har ett färskt sådant exempel i Ljungby Kommun. Då ansvariga i kommunen inte lyssnade på mig utan mer ville sopa ärendet under mattan kontaktade jag Länsstyrelsen Kronoberg eftersom dessa har ansvar i fråga där kommunen inte sköter sina åtaganden. Länsstyrelsen Kronoberg hänvisade vidare till Socialstyrelsen eftersom de enligt egen utsago inte hade med saken att göra. Socialstyrelsen hänvisade i sin tur tillbaka med orden att Länsstyrelsen visst har ansvaret. Vidare har kommunen gjort vissa åtaganden men struntat i det viktigaste, att åtgärda vattenskadan (läckande platt tak där isolering och innerväggar blivit fuktskadade) i förskolan. Man har i dagarna delat ut ett frågeformulär från YMK i Örebro där föräldrar tillfrågas om barnen är "dåliga" och vilken hemmiljö de vistas i.

YMK, dessa s.k. bakåtsträvare som inte vill att man genom vedertagna metoder (mätningar) ska undersöka hus om det förekommer mögel eller kemikalier i luften. Först verkar det som att YMK vill att ett visst antal av de som vistas i huset ska bli dåliga. Hur rimmar detta till gällande lag om att man ska förebygga? Här gäller det att använda alla nödvändiga metoder som man idag kan för att skydda och förebygga. Okulär besiktning, fuktmätning, värmekamera, mätning och analys, byte av fukt- vatten- och mögelskadat material samt kombinerat till detta frågeformulär.  

Efter några veckors research har vi kommit fram till att det verkligen rör sig om ett systemfel i Sverige där kommunerna agerar lite som de själva anser vara bäst, d.v.s. spara på pengarna till dess att problemen är så stora att man inte kan eller får bruka skolorna längre och till dess att så många elever och lärare mår dåligt att skolorna kan klassas som Sjuka Hus. Hur dyrt blir inte det här?  

Sverige måste se över detta med fukt och mögel i skolor samt övriga byggnader och hus också för den delen. Jag vet att Boverket genom Betsi kommit en liten bit på vägen men Boverket har inte full koll på hela problembilden, vilket har visat sig genom den undermåliga energideklarationen som faktiskt genom inbegripande åtgärdsförslag kan skapa Sjuka Hus. Läs här bl.a. på vår sida om "Vind" och isolering.  

Nu kräver vi krafttag emot regeringens och kommunernas negligerande sätt då det gäller mögel, emissioner och sjuka hus. Vi kräver också att forskningsanslag riktas så att det bättre klargörs vad som händer då vi vistas i dålig inomhusmiljö. Varför låta närmare 13 miljarder ligga outnyttjade? Du har här ansvar och vi kommer uppvakta dig i frågan, både nu och senare.  

Vi kommer att bygga upp ett nätverk i dessa frågor och lyfta upp eländet (negligerandet) till ytan, vilket tydligen krävs för att man ska lyssna, agera och framför allt hålla sig till vad lagen säger i frågorna.  

Ponera vad du som utbildningsminister lär ut till alla unga, då de ser att man bara kan negligera och sopa viktiga saker under mattan! Mögel verkar idag vara starkt knutet till mygel!

Vi inväntar nu svar från Björklund! Det verkar mer än en månad efter vårt mail till Jan Björklund som att han inte giter eller vill svara. Har vi trampat på en öm tå? I vilket fall som helst fick vi omgående svar från Jan Lindolm, MP/riksdagsledamot. Svar:

"Hej och tack för bra information. Jag har samma erfarenhet, det är svårt att få media att uppmärksamma problem med fukt och mögel. I lokalsamhället finns ofta en tyst överenskommelse att inte svärta ner det man har genom att ta upp problem. Man stoppar hellre under mattan och hoppas att folk skall glömma. Det gick säkert bra att styra på det viset förr i tiden men kan man starta revolutioner i nordafrikanska länder med hjälp av sociala medier så antar jag att webben, twitter m.m. även kan bryta den lokala mediatystnaden och starta motkrafter. Jag är övertygad om att dessa problem kommer att bli en stor politisk fråga med tiden men hur lång vägen dit är kan jag inte ens gissa."

Tyck till om vår information kring mögel och sjuka hus!

Är vi progressiva, degressiva eller utopiska?

Gör vi någon skillnad?

Kan det vara så att forskningsanslag används i syfte att bli populär och tjäna pengar? Kanske ligger inte ämnet mögel och hälsa så bra till som t.ex. nanoteknologi och klimatforskning?

Universitet och andra institutioner måste känna större ansvar. Gör de inte det så måste forskningsanslagen styras bättre så att pengarna inte läggs på hög till ingen nytta. Mögel  och hälsa måste utredas bättre.