Tidigare har man mest när det gäller sjuka hus inriktat sig på att bl.a. mäta sporhalter av mögel. Idag finns verifierad kunskap som talar om att mögel är långt mycket mer komplext, både av sin natur som att man totalt sett ska kunna mäta sig fram till allt som möglet innebär och avger. Förutom mögelgift och andra i nanostorlek från möglet avgivna fragment, alkoholer etc. finns i mögelsporens cellskal något som kallas beta-glukan. I olika undersökningar har det framkommit att beta-glukanet kan trigga igång inflammationsprocess i vävnader genom att det i kroppen frisätts cytokiner. Redan i Läkartidningen nr.14 1998 står det talas om att man misstänkt samband mellan mögel samt glukaner och bl.a. ospecifik luftvägsinflammation i tre fall där barn blivit av med symptomen efter att ha lämnat det sjuka huset i några veckor. Man misstänker även att ett av barnen drabbats av DAMP i den dåliga inomhusmiljön eftersom uppmärksamhetsstörningen och hyperaktiviteten som DAMP innebär snabbt mildrades efter bytet av bostad. Möjligheten finns också att barnets diagnos ändå skulle uppkommit men reellt förvärrats av det sjuka huset, likt astma då vissa astmatiker eller andra känsligare personer utsätts för mögel i hus.

Mögel, glukaner och djurförsök

Det är konstaterat i djurförsök (duvor och möss) att glukaner kan framkalla ökad inflammationsgrad genom utlöst cytokinproduktion. Vidare har man då människor vid vistelse i sjuka hus där lägre eller högre halter av glukan finns sett samband mellan glukaner och varierande samt ologiska förändringar i den inflammatoriska mediatorsekretionen, vilken är inblandad i kroppens reaktioner på bl.a. olika gifter. Detta kan betyda att olika negativa hälsosymptom efter såväl lågdos- som högdosinhalering över tid av “mögel” kan börja förklaras. Detta framkommer i “Health Effects of Mold in Children, Pediatric Clinics Of North America, 2007”. Man poängterar i denna avhandling att behovet av vidare forskning finns för att ytterligare verifiera sambandet mellan mögel, glukaner och inflammatoriska processer. Vi flikar här in med att vi också noterar detta forskningsbehov. Det behövs helt enkelt mer mot “mögel” riktade forskningsanslag. Alla dessa observationer där mögel i ett vitt begrepp verkar vara skadligt kan väl ändå inte ljuga! Man kan välja att blunda för fakta men bäst och säkrast är att ta reda på mer. Försiktighetsprincipen måste råda tills vi vet mer. Ingen ska behöva vistas i ett hus med allvarliga mögelangrepp eller fuktskador som kan leda till allvarlig hälsopåverkan eller sjukdom, i synnerhet inte barn där det finns mögel i skola. Detta är reglerat i lag, men motarbetas ibland av “medicinare” och andra personer med tunga titlar, så långt som i rättsliga instanser där de lägger fram i vårt tycke “gissningsvisa” bevis för att mögel inte kan skada oss mer än tillfälligt och i sammanhanget harmlöst.

Mäta glukaner

Att mäta och analysera glukaner är enligt Avdelningen för Miljömedicin i Göteborg ganska enkelt. Det kan ske genom Limulus-test, som innebär att från mögelcellen med hjälp av lut frigjord glukan får reagera med hästskokrabbans blod. Vidare har man t.ex. vid University of Cincinatti och Ohio Link EDU år 2006 brukat ytterligare metod kallad “Enzyme Immunoassay”. Vid testerna framkom att de arter av mögel som framträder mest gällande glukanproduktion är Cladosporium och Aspergillus följt av bl.a. Penicillium brevicompactum. Man fann att andra arter likt Alternaria alternata inte verkade bidra med så mycket glukaner. I synnerhet är både Cladosporium och Aspergillus (se svartmögel) kända för att i inomhusmiljö vara skadliga. Man har helt enkelt då andra mätmetoder och konklusioner tidigare inte fanns genom sporanalyser knutit sjuka hus till dessa mögelarter m.fl. Allt fler forskare söker knyta orsak till verkan (kausalt) då det gäller mögel och glukan relaterat till pipande andning/andningssvårigheter, astma, vissa allergiska reaktioner och inflammationer m.m. Ytterligare mätmetod finns i from av EDC. Vi har inte hunnit titta in på denna metoden.

Markör

Analys efter beta-glukaner kan användas som en slags markör för att finna om det finns mögel i hus och om det i så fall kan röra sig om ett sjukt hus där personer visar upp diffusa eller tydliga hälsoförändringar. Det kan vara säkrare mätmetod att söka efter beta-glukaner i dammet inomhus än att leta efter och odla mögelsporer. Därmed har vi tagit ett steg längre mot att förstå mögel relaterat till hälsa.

Avfuktare förebygger mögelskada

Eftersom beta-glukaner är en naturlig del av mögel som nu är klassat som utlösande av hälsoeffekter så måste man titta på hur möglet i sig kan förebyggas. Det kan utföras med hjälp av avfuktare i riskkonstruktioner och andra delar av huset där luftfuktigheten kan bli för hög, t.ex. i tvättstuga eller badrum. Det man ska tänka på i ett våtutrymme är att avfuktare med låg IP-klass kanske inte får användas, d.v.s. avfuktare som inte är tillräckligt skyddad emot vattenstänk. Läs mer om förebyggande mögelsanering. Det är också bra att hålla goda städrutiner så att mycket damm inte får lägga sig på golv och andra ytor. Glukaner och mögelgifter m.m. binds till dammet och när man rör sig i hemmet virvlar delar av dammet upp så att man kan andas in det. Har man fuktskada i huset och kanske därtill mögel är noggrann städning inget alternativ till att sanera skadan ifråga. Annat viktigt är tillräcklig uppvärmning av huset och att man har bra ventilation.

Glukan, eller som det egentligen benämns, (1-3)-β-D-glucan kan finnas kvar i inomhusmiljön även då möglet dött eller ligger i träda, samt efter  mögelsanering med saneringsvätskor.

Relaterat

– Mögel i hus kan ge sarkoidos och granulom som hälsoeffekter

– Mögel ger neurologisk skada

– Mögelallergi

Uppdaterad 2019-05-21