Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010

Akut toxisk effekt - Sjuka hus - mögel och klorfenoler

I hus med fuktskador uppstår ofta problem med kemiska emissioner, lukt och partikelavgivning från olika material, klorfenoler, bakterier och mögel. Inte sällan beskrivs och relateras olika symtom samt sjukdomar bland de boende eller arbetande i husen, som därför kommit att kallas sjuka hus. Vissa svenska forskare utger information om att metylerade klorfenoler i form av luktande kloranisoler ej i dagsläget kan innebära några hälsorisker eller leda till akut toxisk effekt. Här diskuterar vi kort historik, nuläge samt begreppet akuttoxiskt och vad forskarnas nekande rön leder till, gällande hur olika myndigheter och besiktningsmän vidare hanterar ärenden rörande skadade hus, likt t.ex. villor, sommarstugor, skolor och fastigheter med lägenheter.

Klorfenoler och kloranisoler

Klorfenolinnehållande träskyddsmedel är vida utbrett problem i såväl många svenska hus som i naturen. [1] Även om Sverige var första landet i världen att förbjuda bruk av ämnena finns dessa kvar som persistenta. [2] Trots att man redan under 60-talet visste om att elak lukt [3,4] kunde utvecklas i och från det behandlade byggnadsmaterialet fortsatte och tilltog användandet. Under sjuttiotalet myntades begrepp där man i folkmun döpte om viss hustillverkares företagsnamn utefter fenomenet genom att addera ändelsen ........lukt. Trots kunskapen hos myndigheter, bland fackfolk och gemene man, har bekymren inte direkt lyfts upp till allmän debatt eller vidare reglering. Det kan mycket väl bero på att den tidigare statliga myndigheten Produktkontrollnämnden m.fl. inte ville att det skulle bli debatt. [2] Här finns även skäl att ta upp den s.k. Teckomatorpsskandalen, vilken fick sin upprinnelse vid samma tid som Produktkontrollnämnden hårdgranskade klorfenoler och sedermera fattade beslut om förbud. I Teckomatorp hade företaget BT Kemi under största hemlighet sett till att gräva ned mängder med gifttunnor. Det blev en stor skandal som mycket väl kan ha påverkat nämndens beslut om att mörka dess arbete och slutsatser, samt också framåt i tid inverkat i det vi idag ser, tystandet av problemen med de sjuka husen.

Vid KI - Karolinska Institutet arbetar Associate professor Johnny Lorentzen. [5] Genom honom och KI samt Umeå Universitet [6,6b] har frågan om klorfenolernas och kloranisolernas skadeverkan lyfts. Slutsatsen från detta arbete blir upprepat genom olika artiklar och föreläsningar att det finns lukt i aktuella hus men att det inte ska kunna vara någon hälsofara eller leda till akuta toxiska effekter. Grunden i uttalandena ska vara insikten om att ämnena idag förekommer i låg mängd, lägre än vad som förekom under husens första tid efter byggnation. [7]

Vi får inte Johnny Lorentzens med fleras information att stämma med verkligheten. Initialt gick de i stort sett ut med totalt dementerande utsago gällande hälsoeffekter, med tillägg om att personliga egenskaper och rädsla inför lukten skulle vara det som framkallade symtom och sjukdom. [6b] Nyligen ändrades detta genom orden att det är "troligt att träskyddsmedel bidrog till det så kallade sick-building syndrome och möjligen även till astma och allergi som också har kopplats till mögellukt. Idag är halterna av nämnda klorföreningar extremt låga - de kan orsaka obehaglig lukt men utgör knappast någon hälsorisk i strikt toxikologisk mening." [7]

Vad innebär då akut toxisk effekt och klassisk samt strikt toxikologisk mening, som vi också utläser Lorentzen säga i fler artiklar? För att utvärdera om akuttoxisk effekt föreligger från ett ämne utsätter man djur för ett specifikt ämne, ofta i högdos. I sjuka hus är den troligt allvarligaste exponeringsvägen inandning. Därför är Johnny Lorentzens ord bäst att sätta i paritet till den standard som finns gällande att utvärdera toxiska effekter genom inandning. Det innebär att man utsätter försöksdjuren för det aktuella ämnet, i viss mängd, vanligtvis under en eller fyra timmar. [8] Utifrån resultatet, olika symtom, sätts sedan säkra och akuttoxiska värden. Den här metoden och här aktuella slutsatser har inte direkt med verkligheten att göra, den verklighet som möter barn och vuxna vilka tillbringar mycket tid i de aktuella husen och fastigheterna. Vid inspektion av hus med lukt av klorfenoler och/eller mögel har vi ofta mött personer som bott i husen sedan de var nybyggda. Där pratar vi om exponeringstider mellan 30 till 50 år. Uppseendeväckande många av de personer vi i inspektionsarbetet mött, har berättat att de dragit paralleller mellan sitt hus och de hälsoeffekter de drabbats av, likt astma [9-11], allergi [12], hudproblem som eksem och atopisk dermatit [13], cancer [14,15], födoämnesintolerans [16], MCS [17], med flera hälsoeffekter [18].

För att utreda risken med långtidsexponering måste bland annat kroniskt toxikologiska effekter utvärderas. Det innebär att man tittar på effekter över tid, vad som händer under och efter en längre periods exponering, till skillnad från under några få timmars exponering likt akuttoxisk utvärdering. Tillika måste olika ämnen, partiklar och toxiner samvärderas för kontroll av additiv effekt. [19] I träskyddsmedlen som förbjöds fanns förutom klorfenoler även svamphämmande medel, furaner och dioxiner. Karolinska Institutet verkar vilja glömma eller sopa undan andra högtoxiska ämnen som också är aktuella i dessa hus.

God forskningsetik innebär ansats och slutsats att inte vara smalspårig, d.v.s. ej enbart beakta ett enskilt ämne om fler faktorer ses kringligga. Forskningsetiskt förhållningssätt innebär att man lyfter upp vidare viktiga aspekter inför kommande forskning. Att värdera inte bara delarna utan också helheten kan kallas Holistiskt angreppssätt, vilket är av högsta vikt. Exempel på forskare som har förstått att helheten är viktig och avgörande ges under projektet MYCOMIX [20] samt vidare under forskning inom begreppet sjuka hus. [21] Givetvis blir det oerhört komplext att försöka få fram exakta svar, men för den sakens skull får man inte frångå verkligheten. Idag har vi kommit längre än vad Paracelsus von Hohenheim (1493-1541), då han skrev "allting är gift och inget är utan gift, endast dosen avgör vad som ej är giftigt.". Additiva effekter etc., olika känslighet gällande ålder, kön och immunologisk status måste också invärderas. Barn är som vi tidigare skrivit avsevärt känsligare än många vuxna. Dosen av enskilda ämnen är ej allena styrande, även om den kan vara akut toxiskt avgörande.

Det går med tanke på förhållandevis knapphändig forskning idag inte att göra den bedömning som Johnny Lorentzen kommer med, att nivåerna är för låga för att skada. Resultatet av bedömningen ifråga har blivit att samhället frångår Miljöbalken och Försiktighetsprincipen då Lorentzens ord allt mer tas som absolut gällande. Vi tycker det är oerhört egendomligt att detta tillåts pågå. Handlar det om ytterligare KI-skandal, jämte Macchiarini, ej godkänd experimentell behandling på barn och vuxna samt de försvunna Osher-pengarna? Denna fullt möjliga sjuka-hus-skandal kan faktiskt vara långt värre än så. Ämnet sjuka hus berör tusentals barn i skolmiljö och sammanlagt uppskattningsvis över en miljon människor i Sverige idag. Samhällskostnaderna som skattebetalarna får betala i sviterna är oerhörda. Individer och hela familjer blir utslagna och tillika hånade av samhället. För dem gäller i princip inget socialt skyddsnät.

KI skriver på sin hemsida: "Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Vår vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Vårt uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället. I Sverige står KI för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar." Är det här problemet ligger, att man samarbetar med samhället, synonymt vinstdrivande företag? Gällande erkännande av fenomenet sjuka hus så finner vi flest nej-sägare inom de medicinska leden. Av någon anledning verkar det trots högbetalda tjänster och skrytande på hemsidorna svårt för specialisterna att komma någon vart i sak. Snarare gäller "locket på". Vidare funderingar till nej-sägar-fenomenet inom vissa medicinska led, med dess följdverkan, kommer vi till i senare uppföljande artikel.

Mer information om klorfenoler och kloranisoler finns under referenserna [32,33].

Mögel och mögelgift

Precis som med klorfenoler finns en rad potentiella och faktiska hälsorisker med mögel, även cancerogena, då det avger metaboliter likt mögelgift m.m.. Ofta görs fynd av bakterie- och mögelangrepp samt klorfenolbehandling i hus med fuktskada. Därför bör riskerna samvärderas och additiva effekter eftersökas. Det går inte med all data som finns att neka till verkligheten kring sjuka hus. Barn och vuxna drabbas av symtom och sjukdom, såväl kortvarigt som kroniskt vid längre tids vistelse i husen.

Några korta nedslag kring mögel förutom de tidigare vi gjort [22], är från 1998 där American Academy of Pedriatics skrev om toxiska risker av mögelexponering gällande luftvägsproblem hos små barn. De konstaterar fullt forskningsetiskt och översatt till svensk lag det korrekta. Barn ska skyddas och mögelskador ska omgående saneras på adekvat sätt. [23] Via Coreen A. Robbins et.al. gavs 2000 ut en kritisk recention rörande risker med mögel i hus. De skriver att tester gällande akut toxisk effekt från mögelgift i stort sett endast är utförda på försöksdjur, och är ämnade att testa akuta toxiska effekter i högdos. Förutom en hel del annat intressant tas faktum inledande upp att det finns generell överenskommelse att aktiv mögeltillväxt i en byggnad måste åtgärdas. [24] Vi kan nu 16 år senare få fram att flera personer i denna studie förefaller vara nej-sägare då de trots mängder av ny forskning försöker kasta tveksamheter över om mögel i hus kan skada eller ej. Det är inte längre tvekan om vilken sida de ställer sig på, hur fint de än försöker lägga fram sina teser.

Ytterligare nedslag värt att diskutera är från 2002 då Hans Welinder vid Universitetssjukhuset i Lund skriver att det finns samband mellan astma, allergi och boendemiljön särskilt under de första levnadsåren. "Barn som har bott i fuktiga hus och som har haft husdjur visar en klart ökad benägenhet för allergi. Betydelsen av mögelförekomst är fortfarande omdiskuterad. Det finns forskare som anser att mögel är ett svagt antigen och att man reagerar mot mögel först sedan man sensibiliserats mot andra allergen. Dock är det tänkbart att man kan reagera på mögel via andra mekanismer än de rent allergiska. [25]" 14 år senare har det Welinder säger i jakande mening avsevärt stärkts [1], även om mögel som patogen, allergen och inflammativ agent fortfarande är omdiskuterat. Welinder tar upp rökning som adjuvant effekt "(faktorer som underlättar sensibilisering och uppkomst av symtom)" vid boende i fuktskadade hus. Sett till rökning som adjuvant måste även andra ämnen likt klorfenoler samt alla mögel- och bakteriemetaboliter också värderas in i arbetet med sjuka hus. Vetenskapliga bevis kring additiva effekter och adjuvanseffekter börjar allt mer komma fram i dagsljus. [19,20,26]

Nog är det så att sjuka hus är reglerat under lag. Folkhälsomyndighetens allmänna råd som myndigheter nedåt i ledet har att följa omtalar att fuktskador och mögel inte ska tolereras. Det baseras delvis på Miljöbalken och Försiktighetsprincipen. Trots att lagar finns väljer KI genom Johnny Lorentzen bort att nämna det offentligt. Fler forskare som kan ha valt bort det i ett antal skolärenden finns. [27,28] I stället för att prata lagar har t.ex. Örebroläkaren Kjell Andersson i skolärenden försökt få fram att problemen inte är mögel utan ventilationsproblem, samtidigt som han hänvisat in till utländska nej-sägares material och påstått att det är det bästa som står att finna. Det här ingår troligen i hans utarbetade riskkommunikation vilken är till för att lugna klaganden. [28]

Finland har idag trots några nekande personer (även där) kommit en bra bit på väg att förklara varför sjuka hus uppstår. Senaste mycket intressanta materialet från grannlandet berättar att det finns skillnader mellan skolor med fukt och mögelskador och friska skolor. I de skadade byggnaderna var ohälsofrekvensen högre. Här fann de trenden att luften kunde innehålla mindre antal partiklar och förde på tal att det kunde bero på medvetet frekventare städning och ökad ventilation. Med andra ord kan de ha satt fingret på det vi hela tiden sagt, att dessa åtgärder inte räcker då skador finns i fastigheter. Det kan mycket väl vara så att ökad ventilation faktiskt under vissa förhållanden ökar den toxiska mängden ämnen i luften, särskilt vid golvnivå. Läs mer om toxisk verkan från luftburet damm som indikator av fuktproblem i skolbyggnader under referens [29].

Tidsmässigt uppstaplat finns mer från vår sida att läsa om här aktuella toxiner såsom mögel och klorfenoler samt det uppenbart myglande samhällssystemet. [6]

Intressanta likheter finns mellan klorfenoler och mögelgiftet Ochratoxin, då detta är en naturlig klorfenol som kan ge både akut toxisk och kronisk effekt. [30]

Ytterligare tecken på att mörkande sker är den undermåliga utredningen som gjorts av Umeå Universitet gällande Strömbackaskolan i Piteå. En av skolbyggnaderna brann och renoverades upp. Vattenskador och fuktskador följde. Allt fler i personalen fick cancer. Trots överenskommelse i arbetsgruppen där skolpersonal ingick följde Umeå Universitet ej det överenskomna. Statistisk förvanskning av antalet cancerfall kan ha förekommit. [31]

Låt striden stå mellan olika forskarled, men håll myndigheter och verksamheter inom lagens ramar. Det är inte tillåtet att låta barn gå i skolor med klorfenoler och/eller mögel som kontaminerar inomhusmiljön. Det är inte heller tillåtet att hyra ut fastigheter/lägenheter med samma problembild. Till detta ska även läggas kemiska emissioner från fuktskadade byggnadsmaterial. Ge inte universitet, läkare, inspektörer och konsulter frihet att styra på ett oaktsamt och korrupt sätt. Ge inte det vinstdrivande samhället frihet att sätta agenda som frångår både etik och moral.

2017-04-03
Uppdaterad 2017-06-10
Av Jerker Andersson
FoU - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Referenser



Bästa lösningen vid skador av klorfenoler eller mögel är byte av material. Ibland är det inte gångbart. I fall av krypgrund kan man ta till undertryck.