Under ett antal år fram till 1979 var det vid byggnation och andra underhållsarbeten standard att bruka högtoxiska träskyddsmedel innehållande bl.a. klorfenoler. Lukten av klorfenolerna brukar av lekman beskrivas som mögellukt eller instängd lukt. Vissa arter av mögel i hus har förmåga att producera mögelgift, varav ett är Ochratoxin A – OTA. I vår forskning om det hälsomässiga allvaret kring fuktskador i hus finner vi att detta mögelgift innehåller naturlig klorfenol och att symtombilden av exponering till viss del verkar sammanfalla med de träskyddsmedel som brukats.
Mögelgift Ochratoxin
Ochratoxin produceras genom sekundärmetabolism av mögel inom släktet Aspergillus och Penicillium. Effekterna vid tillräcklig exponering är nefrotoxiska, hepatotoxiska, neurotoxiska, genotoxiska, teratogena och immunotoxiska. OTA är klassad som cancerogen vid djurförsök och starkt evidensbelagd misstanke om cancerframkallande egenskaper hos människa föreligger. [1,2]
Den mest omskrivna exponeringsvägen är vid intag av kontaminerad mat och dryck. Det som inte nått så stor uppmärksamhet är vad som sker då aktuella giftproducerande mögelarter börjar växa någonstans i ett hus där man vistas eller i fastighet där man arbetar. Mögelmetaboliterna likt OTA sprids vid tillväxt eller sekundärkontaminering i inomhusmiljön där människor och djur exponeras via hudkontakt och inandning. Ett exempel kan vara mögel- och luktspridning från krypgrund upp i vistelsezon, vilket allmänt är ett stort bekymmer då man inte förebyggt genom att t.ex. installera avfuktare i krypgrunden. [3,4]
Det råder kontroversiella uppgifter om hur vanligt det är att Ochratoxin finns i fuktskademiljö eller ej. Exempel på analyser med negativt resultat av mögel samplat från hus är i Finland. Forskarna här säger trots negativa analyssvar att Ochratoxin kan vara förekommande då mögelarter som är kända för att producera giftet återfanns. [5] Vidare har Ulrica Bloom vid Lunds Universitet tillsammans med bland andra Professor Lennart Larsson lagt fram uppmärksammade resultat gällande att mögelgift är långt vanligare i fuktskadade hus än tidigare befarat. Om vi har förstått det rätt så sökte man inte efter OTA i dessa studier. [6-8]
Viktigt är att lyfta fram studier som visar att giftet, och inte bara mögelarter som kan avge det, faktiskt kan förekomma i inomhusmiljö och att det har potentiell skadeverkan vid inandning. Det troligen första fyndet av OTA i problemhus gjordes 1999. Här såg man spår av Ochratoxinförgiftning hos husdjuren. Mögelgiftet analyserades fram från krypgrund och värmekanaler samtidigt som positivt svar gavs ifråga fynd av aktuella mögel som Aspergillus och Penicillium. [9] 2001 gjordes undersökning gällande om OTA kunde finnas i jordbruksmiljö. Forskarna analyserade fram giftet både i organiskt damm och i konidier från mögel. Det visar att exponering via inandning är faktisk och att jordbruksmiljö kan vara en signifikant exponeringsmiljö. De konstaterar i diskussion att även om mängden gift som inandats kan vara förhållandevis låg jämfört med oralt intag, så kan inandningsexponeringen signifikant bidra till det totala intaget då giftet lätt passerar från lungorna ut i kroppen. [10] Till det vill vi addera att studier utförda under 80-talet, sponsrade av bl.a. U.S. Army Medical Research & Development Command, visar att mögelgiftet T-2 i djurförsök är minst 20 gånger skadligare vid inandning än om det intages via dryck och föda. [11-14] Vidare har analyser utförts på arbetsplatser inom fjäderfäproduktion och skogsbruk samt där kaffe, kakaobönor och kryddor hanterats. Resultaten visade att ochratoxinexponeringen kunde innebära hälsorisk. [15-17,40,41] Mer heltäckande undersökningar som gjorts i kända fuktskadedrabbade hus, där även de boende undersökts, har utförts av den nyligen bortgångne pionjären och toppforskaren Jack Dwayne Thrasher. Här visar Jack med kollegor på allvaret med det vi kallar sjuka hus [18], samt att det förutom andra mögelgift även återfunnits Ochratoxin vid provtagning av patienter och husdjur. En av rapporterna handlar om en 16 månaders baby som avlidit troligen tack vare ett s.k. mögelhus. [19-21]
Mögel och klorfenol
Oavsett källa, exponeringsväg och mängd måste mögel beaktas som potentiell hälsofara. [22] Verkligheten är långt ifrån så enkel som vissa svenska forskare och läkare säger, gällande att tillräckliga mängder mögelgift ej kan finnas i sjuka hus för att framkalla symtom eller sjukdom. Att endast utgå från individuella substanser och påstå att gränsvärden inte uppnåtts blir fel. Det är ungefär som att enbart titta med ett svagt kisande öga och dessutom sätta skygglapp för detsamma. Till att börja med finns inte gällande gränsvärden för barn. Vidare har forskningsframsteg gjorts gällande att vi måste arbeta holistiskt och samvärdera olika källor samt exponeringsvägar. Ett exempel är projektet MYCOMIX där man tittat på och varnat för hur skadligt mögelgift kan vara för barn. [23] Ytterligare studier som utförts visar på att den totala exponeringsfaktorn i sjuka hus och övrigt troligen är det som utlöser symtom och sjukdom ifråga. [24]
Inledande berättade vi att högtoxiska industritillverkade klorfenoler använts som träskyddsmedel vid byggnation etc. fram till dess förbud. Stora problem med lukt och befarade hälsoproblem gäller en mängd hus med klorfenoler. [25-29] Eftersom Ochratoxin innehåller naturlig klorfenol kan risken för insjuknande öka då vi exponeras för olika klorfenoler o.s.v. både via mat, dryck, hudkontakt och inandningsluft. Ochratoxin klassas sedan 1993 av IARC som 2B, möjlig cancerogen, medan Pentaklorfenol och andra ämnen ingående i de tidigare brukade träskyddsmedlen klassas som 1, fastställd cancerogen. [30] Vi har tidigare utfört inledande genomgång av risker med att vistas i sjuka hus i förhållande till utvecklande av cancer samt andra åkommor. [31,32] Risken vid mögelexponering och/eller klorfenolexponering går inte att ta miste på. Mer information finns via följande referenser som behandlar Ochratoxin (OTA och OTC med beståndsdel också kallad 4-klorfenol, P-klorfenol eller para-klorfenol) individuellt samt i jämförelse med industritillverkade klorfenoler. [33-42]
Diskussion
Lukt från klorfenoler förväxlas ofta med lukt från mögel. [29,43,44] Olika studier uppmärksammar att astma, rinit och luftvägsinfektioner kan bli följden av att vistas i hus med mögellukt eller konstaterat mögel. Vissa forskare menar att eftersom luktförväxling görs så måste även klorfenolers inverkan i symtombilden kring sjuka hus invägas. [45] Vidare finns evidens och rapporter från europeiska länder att både mögel och klorfenoler i hus misstänks kunna leda till MCS, Multipel Kemisk Känslighet. [46] Det finns fler gemensamma nämnare mellan klorfenoler och mögel. De båda “toxingrupperna” innefattas av klarlagt cancerogena ämnen. Andra symtom samt sjukdomar kan potentiellt också förorsakas av exponering. Klorfenolen som produceras av mögel inom vissa arter av Aspergillus och Penicillium kan medföra samma biverkningar som ofta symtomrapporteras från personer utsatta för sjuka hus. Det gäller t.ex. huvudvärk, trötthet, yrsel, svaghet, hosta, dimsyn, röda ögon, illamående, magont, kräkningar och andningssvårigheter. [47]
Ute på fältarbete och inspektion av hus har vi ofta sett att mögel trots träskyddsbehandling i viss utsträckning kunnat växa på det behandlade byggnadsmaterialet. Ett fotodokumenterat exempel är i krypgrund där mögel syns på den träskyddsbehandlade syllen. Det aktuella huset var ett problemhus där de boende beskrev typiska symtom. Efter sanering samt installation av avfuktare och undertrycksfläkt kände sig de boende avsevärt friskare, men viss allmän överkänslighet kvarstod. [48] Frågan är om vissa mögelarter kan växa på klorfenolbehandlat material för att de själva har förmåga att producera klorfenol?
Även om mögel i hus ej skulle producera klorfenol så utsätts vi ändå för det. “Bakgrundsstrålningen” av de mer eller mindre toxiska ämnen som klorfenoler innebär får vi genom mat och dryck samt genom luft vilken av olika anledningar innehåller industrikemikalierna samt Ochratoxiner. Ett exempel är mögelgift i kaffe. [49] Att endast utgå från akuta toxiska effekter och därför bortförklara skadeverkan från klorfenoler och mögel fungerar ej. Kroniskt toxiska effekter samt additiva effekter måste tas med i problemformuleringen samt i medicinska utvärderingar. [52]
Vi vill med detta framföra att evidens- och misstankegraden om hälsoskadliga effekter är så hög att Miljöbalken med dess Försiktighetsprincip ska gälla både mögel och klorfenoler i hus. I synnerhet måste barn omgående skyddas då de är extra känsliga. Sjuka hus fyller på kroppens toleransbägare, än mer, med sådant kroppen inte tål så bra. Rätt vad det är kan bägaren rinna över. Att reversera (läka) händelseförloppet kanske inte går. [50]
2017-03-06
Uppdaterad 2019-05-26
Referenser
1] Ochratoxin A: General Overview and Actual Molecular Status, André el Khoury and Ali Atoui, 2010.
2] Ochratoxin A: 50 Years of Research, Frantisek Malir et al., 2016.
3] Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare, LFS, 2001.
4] Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier, LFS, 2016.
5] Mycotoxins in Crude Building Materials from Water-Damaged Buildings, Tapani Tuomi et al., 2000.
6] Mögelgift – Mycotoxin används som biologisk krigsföring, LFS.
7] Mykotoxiner i inomhusmiljöer. Förekomst, bestämningsmetoder, immunmodulerande egenskaper, Lennart Larsson, 2006.
8] Molds and mycotoxins in dust from water-damaged homes in New Orleans after hurricane Katrina, C Pehrson et al., 2009.
9] The occurrence of ochratoxin A in dust collected from a problem household, JL Richard et al., 1999.
10] Ochratoxin A in airborne dust and fungal conidia, MA Skaug, 2001,
11] TOXICOLOGIC AND ANALYTICAL STUDIES WITH T-2 05 AND RELATED TRICHOTHECENE MYCOTOXINS, William B. Buck et al., 1985.
12] Acute Inhalation Toxicity Of T-2 Mycotoxin In The Rat And Guinea Pig, Creasia DA et al,. 1988.
13] Acute toxicity of T2 mycotoxin to the guinea-pig by inhalation and subcutaneous routes, T.C Marrs et al., 1986.
14] Acute inhalation toxicity of T-2 mycotoxin in mice, Creasia DA et al., 1987.
15] External and internal dose in subjects occupationally exposed to ochratoxin A, Iavicoli I et al., 2002.
16] Ochratoxin A in grain dust–estimated exposure and relations to agricultural practices in grain production, Halstensen AS et al., 2004.
17] Simultaneous detection of airborne Aflatoxin, Ochratoxin and Zearalenone in a poultry house by immunoaffinity clean-up and high-performance liquid chromatography, Tongjie Chai et al., 2008.
18] Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe, LFS.
19] A Water-Damaged Home and Health of Occupants: A Case Study, Jack Dwayne Thrasher, 2012.
20] Family of Six, their Health and the Death of a 16 Month Old Male from Pulmonary Hemorrhage: Identification of Mycotoxins and Mold in the Home and Lungs, Liver and Brain of Deceased Infant, Jack Dwayne Thrasher et al., 2014.
21] Fungi, Bacteria, Nano-particulates, Mycotoxins and Human Health in Water- Damaged Indoor Environments, Jack Dwayne Thrasher et al., 2016.
22] Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
23] MYCOMIX – Mögelgift farligare för barn än tidigare befarat, LFS, 2016.
24] Vetenskapliga bevis – Mögel och sjuka hus skadar allvarligt, LFS. 2015.
25] Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus, LFS, 2013.
26] Produktkontrollnämndens förbud av pentaklorfenol 1978, LFS, 2015.
27] Mögel metylerar pentaklorfenol i krypgrund till pentakloranisol, LFS, 2014.
28] Klorfenoler i hus godkändes av SP Statens Provningsanstalt, LFS, 2016.
29] Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus, LFS, 2015.
30] Cancer – Agents Classified by the IARC Monographs, Volumes 1–117, IARC.
31] Mögel, bakterier och pentaklorfenol i hus kan orsaka cancer, LFS, 2013.
32] Cancer kan botas med medicin mot mögel, LFS, 2015.
33] Chapter 4 Genotoxicity of Chlorophenols and Ochratoxin A, Richard A. Manderville and Annie Pfohl-Leszkowicz, 2006.
34] Bioactivation and DNA adduction as a rationale for ochratoxin A carcinogenesis, Richard A. Manderville and Annie Pfohl-Leszkowicz, 2008.
35] Electrochemical Oxidation of Ochratoxin A: Correlation with 4-Chlorophenol, Calcutt MW et al., 2001.
36] Ochratoxin A: Molecular Interactions, Mechanisms of Toxicity and Prevention at the Molecular Level, Tamás K˝oszegi and Miklós Poór, 2016.
37] Ochratoxin A and its effects on immunity, Daniela E. Marin and Ionelia Taranu, 2014.
38] Toxicity of the mycotoxin ochratoxin A in the light of recent data, Frantisek Malir et al., 2013.
39] Mycotoxins as human carcinogens—the IARC Monographs classification, Vladimir Ostry, 2016.
40] A Review of the Diagnosis and Treatment of Ochratoxin A Inhalational Exposure Associated with Human Illness and Kidney Disease including Focal Segmental Glomerulosclerosis, Janette H. Hope and Bradley E. Hope, 2012.
41] Mycotoxin Detection in Human Samples from Patients Exposed to Environmental Molds, Dennis G. Hooper, 2009.
42] Ochratoxin Health Effects, Paradigm Change / Lisa Petrison, 2013.
43] Lukt i hus – Sammanfattning av lukter, LFS.
44] Elak lukt eller mögellukt i huset, LFS.
45] Både barn och vuxna får astma av fuktskador och mögel, LFS, 2016.
46] MCS även benämnt TILT kan ges av mögel och pentaklorfenol, LFS, 2014.
47] 4-CHLOROPHENOL, Pubchem.
48] Tryckimpregnerad syll i krypgrund möglar, LFS, 2005.
49] Mögel och mögelgift i kaffe, LFS.
50] Mögel sjuka hus och kroppens toleransbägare, LFS, 2001.
51] Akut toxisk effekt – Sjuka hus – mögel och klorfenoler, LFS, 2017.
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst