Under en period var det populärt och ansågs riktigt att använda tryckimpregnerad syll i krypgrund för att undvika mögel och röta. Vi vet nu med facit i hand att den lösningen inte fungerar bra och fortsättningsvis absolut inte ska användas.

Här syns den tryckimpregnerade syllen vila på vanlig mineralull och grundmur av betonghålsten. På syllen finns tydligt angrepp av mögel, också kallat svartmögel.

Lösningen att använda vanlig isolering mellan grundmur och syll är inte heller den bästa. Här bör finnas tätare material, för området anpassad tät syllpapp.

Tryckimpregnerad syll kan både mögla och lukta mycket illa

Mögel i sig bildar volatila ämnen som kan lukta starkt illa och lukten kan komma upp i bostaden genom springor mellan golv och vägg m.fl. ställen. Det kan också bildas mögelgift och andra sekundärprodukter som tar sig upp i huset på samma sätt. När klimatet i krypgrunden blir fuktigt så drar syllen åt sig allt mer fukt och tryckimpregneringen löser då ut olika fenoler som i sin tur för med sig en mycket elak lukt eller även kallat krypgrundslukt. Dessa fenoler är mer eller mindre giftiga och man sammanknippar bl.a. uppkommet problem med begreppet sjuka hus. När det gäller möglet finns starka bevis för att människor fysiskt reagerar och blir dåliga. Potentialen för att ett hus med dessa skador kan leda till sjukdomstillstånd är stort. Här ges referenser på sidan mögel i krypgrund.

Har syllen väl börjat lukta ordentligt mycket så kommer lukten att sitta kvar i många år framöver. Fenol- och kloranisollukten är stark och sätter sig i kläder, hår, tapeter, möbler, ja i stort sett överallt där den kan fastna. De boende känner ofta inte själva lukten då vår reptilhjärna snabbt sorterar bort denna yttre stimuli för att man ska kunna känna andra lukter.

Tryckimpregnerad syll och övrigt behandlat byggnadsmaterial bör inte utan uppföljande åtgärder med avfuktare och undertryck saneras med saneringsvätska då syllen uppfuktas än mer vid denna behandling. Lukten kan förstärkas samtidigt som misstanke finns om att gifterna i saneringsvätskan kan reagera med giftet i syllen och bilda än mer hälsovådliga gifter.

Syllen är extra utsatt för fukt eftersom den angränsar mot uteluften och därför ligger kallt. Krypgrund är en mycket värmetrög konstruktion och det bildas därför i grundmur, syll etc. köldbrygga som genom att vara kallare än omgivande inkommande luft drar till sig mögelsporer och smuts.

Klorfenol och lukt från kloranisoler kan även ges från mögel. Mögelarterna Aspergillus och Penicillium kan i vissa fall också producera klorfenol, då genom mögelgiftet Ochratoxin. Möjligen kan detta vara en av orsakerna till att mögel kan växa på klorfenolbehandlat material, som här i krypgrund. Möglet tål i regel sina egna gifter. Mögel är också oerhört anpassningsbart. Mögelgiftet Ochratoxin innehåller naturlig toxisk klorfenol.

Finns det tryckimpregnerat eller cuprinolbehandlat virke i din krypgrund rekommenderar vi att klimatet där säkerställs så att för hög luftfuktighet inte kan uppkomma. Denna rekommendation gäller även i andra krypgrunder.

– Produktkontrollnämndens förbud av pentaklorfenol 1978

– Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus.

2005-02-05
Uppdaterad 2019-05-28