Tidigare för bara ett antal år sedan hette det att exponering för mögel m.m. i fuktskadade hus endast kunde förvärra astma, men inte nyutlösa eller förorsaka. Sedan svängde forskaropinionen och allt fler sade att barn möjligen kunde få sjukdomen av vistelse i skadade hus. Sedermera har det gått allt mer mot jakande håll. Nu har två omfattande smått unika svenska studier i samklang med andra länders forskning visat att både barn och vuxna utvecklar astma av att vistas i hus med fuktskada och mögel.
BAMSE – Mögel ger astma hos barn
BAMSE-studien startade 1994 och står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemologi. Man har sedan dess följt 4.000 barn i s.k. kohortstudie. (1) Hela projektet har varit synnerligen intressant. Något vi vid sidan om lagt extra vikt vid i förhållande till vårt arbetsområde var rapporten under projektet DBH – Dampness in Buildings and Health som Linda Hägerhed Engman sammanställde 2006, där det konstaterades att fler barn i hus med lukt av mögel hade astma än i hus där ingen lukt noterades. (2) Sextonårsuppföljningen av BAMSE är nu presenterad och gav det tydliga resultatet att barn som mögelexponeras i tidig ålder löper högre risk att få astma och rinit då de växer upp. (3)
BETSI – Fukt ger astma hos vuxna
Boverket tog på regeringens uppdrag 2009 fram en kartläggning som beskrev hur våra hus mår. I fördjupningsarbetet under BETSI beskrevs förekommande fukt- och mögelskador, speciellt i förhållande till eventuellt orsakande av hälsoeffekter. (4) Resultatet gav inga direkta glädjesiffror utan visade på omfattande problem i fastighetsbeståndet. Samtidigt fann vi att utförande parter inte hade fullt ut nödig kompetens för att kunna göra fullgod kartläggning och bedömning. Direkta felaktigheter fanns t.ex. kring utrymmet som kallas vind. (5) Uppföljning har skett även gällande BETSI i förhållande hälsoeffekter. Resultatet här är slående likt BAMSE då man finner att vuxna som bor i hus med bristande ventilation och fuktig grundkonstruktion likt källare, platta på mark med överliggande isolering, krypgrund eller fuktiga tegelstensväggar har högre frekvens av astma, rinit och luftvägsinfektioner. (6)
Vår notering är att fukt i sig inte leder till några av de aktuella hälsoeffekter vilka ses i sjuka hus. (7) Däremot leder fuktskada och vattenskada (8) till mikrobiell tillväxt där mögel (9), bakterier (10) och jäst avger väldig mängd primär- och sekundärämnen till luften inomhus. Uppfuktat byggnadsmaterial avger även ämnen vilka kan vara hälsovådliga. Vetenskapliga bevis finns tillräckligt för att säga att både barn och vuxna riskerar bli sjuka i fuktskadade hus. Då inte bara relaterat till astma och rinit utan även andra hälsoeffekter. Det handlar troligen inte om enstaka förorenings- och kontaminationsprodukter i inomhusluften, utan istället den totala mix man utsätts för, med mögel som tungt vägande faktor där det finns. (11)
Frågetecken
Kritik och frågor har ställts gentemot studier där föräldrar självrapporterar om fukt, lukt och mögel i sina lägenheter eller hus. Riktigheten i rapporteringen har ifrågasatts. Självklart måste det finnas en viss osäkerhetsfaktor men idag vet vi evidensmässigt med bestämdhet att t.ex. avvikande lukt (12) relaterat till mikrobiell aktivitet och/eller fuktrelaterade kemiska förändringar i byggnadsmaterial är sammankopplat med högre ohälsoantal, likt astma hos i synnerhet barn men även vuxna. (13)
Mögellukt är för den otränade näsan lite lurigt att kategorisera och säkerställa källan till. Bakterier som Aktinomyceter kan alstra geosmin vilket luktar likt jordkällare lite beroende på var bakterierna fått fäste i huset. Här kan förväxling ske. Ytterligare förväxling är kloranisoler (14) som uppkommer då klorfenoler som pentaklorfenol (15) av mögel och bakterier metyleras. Just förväxlingsfenomenet med kloranisoler har Johnny Lorentzen, medförfattare i BAMSE lyft fram. (3) Han har tillsammans med Steven Nordin et al. vid Umeå Universitet försökt få fram att mögellukt och kloranisollukt i hus inte genom klassisk toxisk verkan kan orsaka astma och andra typiska hälsoeffekter som det nu finns evidens i mängd om. Istället ska det enligt dem vara psykiska faktorer likt oro och rädsla för lukterna som utlöser symtomen. (16) Vi har riktat kritik emot deras forskning och uttalanden, bl.a. genom påtalandet att barn inte psykologiserar så som vuxna kan göra. Yngre barn är i stort sett omedvetna om elaka lukter i hus.
Sextonårsuppföljningen av BAMSE visar att barn som utsätts för mögel i sitt hem under uppväxten utvecklar högre frekvens av astma och rinit än kontrollgrupp gör. Vi är mycket nyfikna hur här aktuella forskare egentligen får ihop det? Johnny Lorentzen arbetar inte direkt för lösning av hälsoeffektsfrågan genom att blunda för fakta. Han medverkar i studier där han motsäger sig själv, sina tidigare rön och medvetna eller omedvetna falsarier. I BAMSE (3) har han framfört att lukten som föräldrarna har självrapporterat kan bestå av kloranisoler. Med utfallet av BAMSE kan vi därför inte friskriva klorfenoler som orsak eller delorsak till astma, rinit och luftvägsinfektioner etc. Långtidseffekter verkar inte finnas i mannens forskningsvärld. Som god forskare bör man även lyfta frågan om långtidsexponeringseffekter.
I BETSI (6) där astma konstaterades hos vuxna figurerar bl.a. forskaren Dan Norbäck. Dan har tidigare tillsammans med kollegor varit med och skapat en eventuell skandal genom att ej enligt Miljöbalken och Försiktighetsprincipen skydda barn i skolor med fuktskada och mögel. Vi har därför ställt en rad i vårt tycke adekvata frågor som dessa personer vägrar att besvara. Istället har vi fått mottaga hot om hämnd samt juridiska repressalier från en av dem. (17)
Johnny Lorentzen säger själv att företag kommit längre i förhållande till gällande lagstiftning inom området syfte med analyser än akademikerna inom området. (18) Vår fråga är varför akademiker tillåts agera som de uppenbarligen gör om de inte har adekvat kunskap? Trots att dessa forskares rapporter är både “världsledande” och sedan lång tid i stort sett säkerställande av att hälsoeffekter faktisk ges i relaterade hus, ges divergerande uppgifter till föräldrar, allmänhet och kommuner vilka väljer att ta in dem som konsulter. Frågan är varför och hur länge det får fortgå? Ytterligare konstaterande är att det inte bara är Lorentzen med kollegor som är akademiker. Det finns akademiker även på företagen, vilka också verkar inom området.
2013 när det egentligen inte sedan ett antal år funnits något att tveka på gällande orsak-verkan, lade vi ut artikel med varning om att fukt och mögel i t.ex. torpargrund, krypgrund och vind är negligerat. (19) Det är idag forskningsverifierat att mögel och bakterier i husets klimatskal likt från krypgrund och golvbjälklaget ovan krypgrund sprids upp i inomhusmiljön där sådan möjlighet givs. (20)
Mer om astma i relation till sjuka hus och mögel har vi sammanfattat i artiklarna (21,22).
Viktigt kunskap är att klorfenoler både via mat och dryck samt från kemikalieskadade sjuka hus exponerar oss. Det handlar inte bara om mänskligt framställd klorfenol utan också om sådan som produceras via mögel. Därmed måste exponeringsrisken uppvärderas och forskningen omvärderas. (23)
Barn, kvinnor och äldre är tydliga riskgrupper vid exponering i sjuka hus. En av anledningarna kan vara lägre nivåer av testosteron. Testosteronet har visats vara viktigt för att immunförsvaret inte ska reagera för starkt, t.ex. när vi inandas mögel. Resultatet av överstimulering kan bli astma och allergi. (24)
Vi tycker det är viktigt att driva livfull samt öppen debatt då så många personer livslångt skadas av sjuka hus. Den mer eller mindre styrda enkelspårigheten och lagvidrigheten som samhälle och myndigheter m.fl. uppvisar är inte acceptabel. Nu är det inte längre frågan om, utan istället frågan exakt vilka faktorer och ämnen som inverkar i insjuknandet. Fakta finns om att det kan ske fördröjning mellan exponering och insjuknande. Det ger ytterligare väldigt tung anledning att följa Miljöbalken strikt särskilt då det gäller förskola och skola.
– Ny studie – Fuktskada och mögel orsakar sjukdom hos barn
– Mögel i hus ger miljöintolerans hyperreaktivitet AHR SHR
– Mögel i hus förorsakar ohälsa hos gravida kvinnor och barn
Förebyggande av fuktskador i hus genom avfuktare kan bespara stort lidande i form av astma.
2016-12-28
Uppdaterad 2019-06-10
Referenser
1) Bamse Projektet, Karolinska Institutet.
2) Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy Among Swedish Pre-School Children, Linda Hägerhed Engman, 2006.
3) Mold and dampness exposure and allergic outcomes from birth to adolescence: data from the BAMSE cohort, Jesse D. Thacher et al., 2016.
4) God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel, Boverket, 2010.
5) Boverket Betsi – Fukt och mögel i hus, LFS, 2011.
6) Current wheeze, asthma, respiratory infections and rhinitis among adults in relation to inspection data and indoor measurements in single-family houses in Sweden-the BETSI study, Juan Wang et al., 2016.
7) Mögel – dess hälsoeffekter och symptom, LFS, 2006.
8) Vattenskada och fuktskada – Vad är skillnaden, LFS.
9) Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
10) Actinomyceter – Jordbakterier även kallat mögelbakterier, LFS.
11) Vetenskapliga bevis – Mögel och sjuka hus skadar allvarligt, LFS, 2015.
12) Elak lukt eller mögellukt i huset, LFS.
13) Can we trust cross-sectional studies when studying the risk of moisture-related problems indoor for asthma in children?, Malin Larsson et al., 2010.
14) Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus, LFS, 2015.
15) Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus, LFS, 2013.
16) Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler, LFS, 2015.
17) Sjuka hus Är Gunilla Wieslander och Dan Norbäck tillförlitliga, LFS, 2013.
18) Presentationer från pubkvällen i Uppsala, SWESIAQ.
19) Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom, LFS, 2013.
20) Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier, LFS, 2016.
21) Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS, 2013.
22) Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS, 2013.
23) Mögelgiftet Ochratoxin innehåller naturlig toxisk klorfenol, LFS, 2017.
24) Testosteron skyddar mot mögel, astma och allergi, LFS, 2017.
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst