Under sjuttiotalets oljekris tillkom grundläggningen platta på mark här hemma i Sverige. Det ställdes likt idag allt hårdare krav på energibesparing och man sökte därför alternativ till den kallare torpargrunden och krypgrunden, samtidigt som dessa också tilläggsisolerades och vid nybyggnation isolerades allt mer.

Det uppfördes ett antal i stort sett snarlika lösningar sett till platta. Man försökte lösa fuktproblematiken genom att lägga den tidens byggfolie under eller över plattan, med dåligt resultat då plastens ånggenomgångsmotstånd ej var tillräckligt. I vissa fall användes inte isolering överhuvudtaget, utan linoleum och plastmattor lades direkt emot plattan, också med dåligt resultat.

Här ses nedifrån ett kapillärbrytande skikt av singel, platta av betong, träreglar-mineralull, golvspånskiva och ovangolv.

Ett praktfel som gjordes och än idag orsakar s.k. “sjuka hus” var att man lade isoleringen ovanpå plattan tillsammans med reglar i trä.

Tillräckliga tester hade inte gjorts huruvida betongplattan var genomsläpplig gällande fukt eller ej. Antingen blundade byggare för den negativa kunskapen som USA redan hade kring samma typ av platta på mark eller så valde man att göra snabba pengar på sina kunder. Nämnas ska att detta naiva fenomen idag har upprepat sig då amerikanerna även låg före oss med praktisk kunskap om att hus med enstegstätad fasad blir en klar riskkonstruktion.

Mögel och lukt alstras ovanför plattan

Det undre kapillärbrytande skiktet av singel eller makadam var ämnat att hindra fritt vatten komma upp i nivå med plattan. Dock stiger vattenånga från mark upp emot och genom plattans betong då denna är mer eller mindre porös. Regelverket av trä fungerar när det är tillräckligt uppfuktat som grogrund för mögel samtidigt som det i mineralull av vissa fabrikat finns ureaoljor etc. vilka också utgör näring för mögel. Mögellukt eller även kallat elak lukt bildas och kommer genom golvmaterial och otätheter upp i bostaden.

Med pentaklorfenol tryckimpregnerat, doppat eller penslat virke som t.ex. syll avges över tid kemiska lukter då syllen blivit fuktigt vilket tyvärr är mycket vanligt i såväl krypgrund som platta på mark.

Här syns syll och del av regelverk samt isolering. Fukt tillåts i stort sett fri passage genom konstruktionen med platta, upp i syllen och vidare upp i nedre delarna av regelverket samt isoleringen.

Flytspackel med kasein användes för att avjämna och löser ut lukt när spacklet blir “angripet” av alkaliska ämnen vilka avges när betongen blir för fuktig. Alkali fräter även på olika mattor samt förtvålar limmet till dessa som då också avger oönskade emissioner.

Det är även vanligt att odör kommer från sågspån samt byggspill som slarvigt nog lämnats kvar på plattan.

Eftersom betongen är porös och fuktig fastnar lukt vanligen på djupet och kan finnas så djupt ner som 20 cm i materialet. Att endast ta upp befintligt golv, isolering m.m. och ersätta med nytt hjälper kanske ett litet tag. Tyvärr brukar problemen återkomma och då är det nya materialet kanske så luktsmittat att det inte går att återanvända. En fungerande lösning som idag används är s.k. ventilerat golv, vilket innebär att en med inomhusluft ventilerad spalt uppförs mellan plattan och regelverk samt isolering.

Omöjligt att avfukta platta på mark

Vi får ofta in förfrågningar om man via avfuktare kan åtgärda redan uppkomna problem kring platta på mark. Svaret blir att det i regel inte finns några genvägar som avfuktning då det är svårt och mycket tidsödande att avfukta hela “utrymmet” över plattan samtidigt som mögel och lukt ofta kommer tillbaka när källan som utgörs av fukttillskott från marken inte kan åtgärdas. Däremot ska avfuktning ha skett i byggnadsskedet så att plattan håller en viss lägre fukthalt där överskott av byggfukt avfuktats innan golvet läggs på. Otillräcklig avfuktning har i avseendet byggfukt varit ett frekvent problem.

Vid akut vattenskada kan man i gynnsamma fall via t.ex. specialanpassade sorptionsavfuktare avfukta det golvbjälklag som tidigare inte uppvisat någon fuktskada med följdproblem. Viktigt är att åtgärden sätts in i ett tidigt skede.

Översvämning ett stort problem

Framåt i tiden har det via väder- och klimatforskare befarats att grundvattennivån höjs samtidigt som översvämning p.g.a. nederbörd ökar. I vissa områden kommer den ökande vattenlasten att ha en mycket dålig inverkan på de hus där plattan inte underifrån är isolerad eller där dränering inte finns. Konstgjord andning i form av länspumpning av dräneringssystemet kan avhjälpa men blir mycket dyrt att utföra och kanske i vissa fall därför inte möjligt. Lokal översvämning och vattenmassor från t.ex. smältande snö kan även bli ett potentiellt hot mot platta på mark i andra regioner än de där grundvattennivån är hög. Vi befarar att det efter denna vinter 09-10, lite längre fram mot sommaren kan komma att visa sig stora problem med den karakteristiska lukten som uppkommer från platta med totalt sett felaktig konstruktion. Det är i förebyggande syfte bra att med snöslunga föra undan snön ifrån huset så smältvatten avleds på annat håll och inte tillåts översvämma konstruktionen samt därmed absorberas in i plattan.

– Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

Läs också om att gjuta platta i krypgrund.

Uppdaterad 2019-05-27