Forskningen kring inomhusmiljö relaterat hälsoeffekter går vidare och vi hittar ständigt ny kunskap, eller rön som stärker tidigare utkommet. Som tidigare nämnt saknas tyvärr spindeln i nätet, den eller de som skulle kunna sammanställa alla de tusentals rapporter som utkommit t.ex. gällande mögel i hus. Här sker en kort sådan sammanslagning, vilken leder oss vidare till mer kunskap om att mögel knyts till ME/CFS, ökad infektionsbenägenhet och psykisk ohälsa samt psykiska diagnoser.

Mögel och hur det hänger samman

När det finns mycket att gräva ibland är det inte riktigt lätt att veta var man ska börja. Startar dock med vad som under några år utgivits rörande koppling mellan inomhusmiljö, partikelmängd/föroreningar och mögel kopplat till ADHD samt OCD etc., så får vi se vart artikeln bär av.

2014 och 2015 släpptes forskning som uppmärksammade och föreslog att polycykliska aromatiska kolväten (PAH) hos ofödda barn påverkar hjärnan i sådan utsträckning att man senare i barnens liv ser avvikelser i deras sätt att fungera. [1,2] 2018 släpptes bl.a. två mycket intressanta studier som på ett bredare sätt beskriver att luftföroreningar prenatalt kan förorsaka kognitiva och hälsomässiga avvikelser senare i livet. Extra intressant är studien där man kartlagt förhållanden kring 718 mexikanska mödrar. Här inbegrips klart och tydligt mögel som en av de potentiellt påverkande faktorerna. [3] Vidare har man från Oslo gått ut med att luftföroreningar och det som kallas PM (Particulate Matter), mängden partiklar i inomhusmiljön, redan hos ofödda barn är riskfaktor för senare manifestation av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här kommer man inte till några direkta konklusioner, utan säger istället ungefär att det finns så mycket forskning som pekar på fakta att vi måste gå vidare och inlemma olika professioner i arbetet. [4] Norrmännen nämner inte ordet mögel men väl toxiska och organiska ämnen vilka följer med i de partiklar som kan uppmätas i inomhusmiljö. Här brukar forskningsvärlden och myndigheter tala om PM2,5 som är en viss partikelstorlek vilken kan följa med långt ned i lungorna och t.o.m. ut i blodet. Vid analyser har det visats att PM2,5 ofta eller alltid associeras med betydande mängder mögelsvamp, mögelmetaboliter och bakterier m.fl föroreningar. [5,6] Därför anser vi att forskning som den norska [4] också måste inbegripa att lyfta fram mögel som potent inverkande till ohälsa i olika former, både hos barn och vuxna. Hur viktigt och relevant det än är utesluts tråkigt nog mögel av någon anledning från diskussionen av många forskare.

Mögel infektion och psykisk diagnos

I december 2018 släpptes unik och troligtvis banbrytande forskning, där man vid Aarhus University efter att ha följt 1.098.930 danskfödda barn i drygt 16 år, konstaterar att infektioner under barnaåren avsevärt ökar risken att insjukna i psykisk sjukdom, även upp i ålder. Här nämns t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autism och ADHD. [7]

Något vi redan vet är att vistelse i hus med fuktskada, mögel och bakterier ökar infektionskänsligheten. Inte sällan dras exponerade barn och vuxna med envisa, långvariga och tätt återkommande infektioner av olika slag. Informationen om detta ligger lite spridd i olika rapporter. Eftersom evidensen är så stark kring fenomenet nöjer vi oss med att referera till Internetmedicin, där man skriver att det finns ökad förekomst av luftvägsinfektioner hos barn. [8]

Vi har tidigare kommit in på ämnet psykisk sjukdom och olika aspekter inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar relaterat mögel, bl.a. genom att lyfta farhågor om att exponeringen skulle kunna föranleda det som kallas PANS eller PANDAS, vilket främst drabbar barn. [9] Att mögelskada i hus är förknippat med depression och andra här relaterade hälsoeffekter är inget nytt. Somliga forskare i USA har sedan 1980-talet forskat i ämnet och kommit fram till att såväl kropp som hjärna påverkas negativt via inflammatoriska reaktioner och följder. [10]

2018 släpptes från Tufts University School of Medicine avhandling där man gick igenom den forskning som finns rörande luftföroreningar, mögel och mögelgifter, relaterat neuropsykiatriska symtom och immunprocesser. Med 138 viktiga referenser gavs slutsatsen att mögel mest är forskningsförknippat med astma och allergier, men att det nu finns misstankar om association med många komplexa hälsoproblem p.g.a. exponering av mögelgift/mykotoxin. [11] Egentligen kan inte detta betraktas som ny kunskap eftersom det under flera årtionden varit känt inom flera olika branscher och professioner. Det “nya” är att forskningen nu bättre än tidigare lyfts fram och sammanställs. Vi har genom vår ringa forskningsinsats varit detta med hälsoeffekter på spåren sedan 1991. [12]

Kan mögel relateras till ME/CFS

ME/CFS, förkortning av Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome, är en sjukdom som innebär funktionsnedsättande trötthet i kombination med en rad andra symtom. Här finner vi till mögelexponering den gemensamma nämnaren infektion, då sjukdomen hos vissa personer utlöses i samband med sådan. Lisa Petrison på Paradigm Change uppmärksammade nyligen att myndigheten CDC – Centers for Disease Control and Prevention i USA nu uppdaterat sin information om ME/CFS, till att också innehålla information och misstanke om mögel som utlösande orsak. [13] CDC skriver under punkten miljöfaktorer: “exponering av mögel eller toxiner har blivit misstänkt som utlösande gällande ME/CFS. Dock har associationer av specifika miljöfaktorer med ME/CFS inte blivit fastslagna.” [14] Intressant är också att CDC lyfter en rad symtom vilka även finns hos dem som blir eller blivit mögelexponerade, t.ex. allergier och känslighet för mat, lukt, kemiska ämnen och ljud. [15] Vi har kommit fram till att symtom som födoämnesintolerans, miljöintolerans och MCS – Multipel Kemisk Känslighet mycket väl kan ha med mögel att göra. [16-18]

Något som ännu är lite svårtolkat då medicinsk sektor inte lärt sig mer om mögelgifters påverkan på hälsan är Joseph H. Brewers forskning, som kom fram till att 93 procent av undersökt ME/CFS patientgrupp hade positiva svar gällande mögelgift i urinen. I över 90 procent av fallen konstaterade man tidigare eller pågående exponering för det som kallas WDB – Water Damaged Building. Tidigare utförd forskning på frisk kontrollgrupp som ej mögelexponerats gav till skillnad negativa provsvar. [20]

Tidigare undersökningar av hjärnan hos mögelskadeexponerade patienter har funnit förändringar som kan tala för de symtom som uppstått. [10] Ytterligare hjärnröntgen har nu utförts i USA, fast mer riktat just mot personer med ME. Forskarna skriver att det tidigare fokuserats mest på vissa delar av hjärnan och att de nu tagit med hela hjärnan för referens. De har funnit vitt spridda bevis för abnorma förändringar och tecken på neuroinflammation. [21] Detta ser vi överensstämma med den tidigare forskningen som utförts [10], samtidigt som symtomen sammanfaller med det vi kallar sjuka hus.

Även om säcken ännu inte kan knytas samman exakt hur mögel påverkar kroppen så går det att se mycket tydliga hälsoeffekter hos vissa av dem som vistas i mögelskadade hus. Forskningen om infektion är ett viktigt steg framåt och vi hoppas verkligen att Umeå Universitet reviderar sin information om att man inte kan bli sjuk av mögel eller klorfenoler i hus. De menar att man blir sjuk tack vare rädsla inför lukt av mögel eller kloranisoler (träskyddsmedel) och att inga toxiska faktorer föreligger. Informationen kan tråkigt nog leda till att drabbade personer ställs utanför sjukförsäkringssystemet. [19]

Ytterligare läsning

– Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa

– Vetenskapliga bevis – Mögel och sjuka hus skadar allvarligt

– 27 år senare, forskning om mögel kommer ikapp sanningen

– Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

– Mögel och svamp hos ALS samt Alzheimer patienter

För att förebygga ohälsa rekommenderar via att man skyddar husets riskkonstruktioner med avfuktare.

Vi har skrivit samman vad man kan göra då misstanke om mögelexponering finns som grund för olika symtom Frisk från mögel – Alternativ medicin kost hälsa röda tråden

2018-12-17
Uppdaterad 2019-05-22