Med en enligt läkarna obotlig sjukdom, förvärvad 1978, satte jag mig med början 1991 vid bibliotek i Lund och Jönköping för att ta reda på varför jag var sjuk och om det gick att på något sätt bli frisk. Detta var innan dataåldern så sök gick inte så enkelt som idag. Plötsligt fann jag anteckningar hänvisande till ett dokument i British Medical Journal från 1959, som speciellt fångade uppmärksamheten.
En 15-årig pojke en bit in i sjukdomsförloppet diagnostiserades med Henoch Schönleins Purpura, en autoimmun sjukdom. Man analyserade fram möglet Aspergillus fumigatus i pojkens sputum. Behandling skedde i omgångar med bl.a. det mögeldödande preparatet Nystatin och immundämpande Prednisolone. Pojkens problem återkom och man analyserade än en gång med positivt svar gällande möglet. Efter en sista behandling förblev han frisk. [1]
Polletten trillade ner vid läsning om ärendet eftersom jag drabbats av denna autoimmuna sjukdom då mögel började växa inomhus i en nybyggd marklägenhet med byggfukt kvar i plattan. Försökte få läkare med på tåget men de ville varken analysera efter mögel eller medicinera så som i aktuellt ärende [1]. Ingen dialog gick att få. Svaret var merdelen tystnad. En av dem sade att han inte kunde hjälpa och önskade lycka till. Har sedan dess ringat in och använt ett antal alternativa preparat, alla på något sätt verksamma emot mögel och svamp. Dessa har gjort susen och håller sjukdomen i schack.
Egenintresse gick över i ren forskning, för när stenarna började vändas upp kring mögel och hälsoeffekter så fanns trots bristande forskning inom området en tvärvetenskapligt givande jättebank att tillgå.
Mögel 27 år senare
Företaget LFS startades upp då ett skriande behov fanns gällande kunskap om mögel och fuktskador i hus. Kunskapen om hälsoeffekter [3] och hur man om möjligt kan bli frisk [4] saknades vad jag kunde se här i Sverige. Började skriva om ämnet lite mer flyktigt på hemsidan men såg att det liksom inte bet på okunskapen och inte heller på de som säger nej, att mögel i hus inte alls kan skada eller är farligt. Växlade taktik och började lägga referenser och gräva än djupare för att få fram orsak-verkan och faktiska samt potentiella kopplingar.
Det är under denna resa inte bara jag som tänkt så här. I andra länder finns också “aktivister”. Vissa av dessa har lite lättare än jag att bryta igenom etablissemangets cementmur, eftersom de har högre titlar. Ändå blir de motarbetade och från vissa håll i det närmaste mobbade. Deras forskning om mögel tillåts t.ex. inte för presentation i medicinska sammanhang eller databanker. De får finansiera allt själva då inga forskningsanslag beviljas. Etablissemanget har dock till del tvingats vända kappan efter denna vind och gläntar lite på dörren, men ligger väldigt mycket efter i informationsgivning, vård och åtgärder. Jag konstaterar idag att det är medvetet undanhållande av information o.s.v..
Finland i topp inom mögelforskning
Nyligen kom en väldigt lättande artikel i Svenska Yle. Lättande såtillvida att budskapet visar att jag inte hade fel i arbetshypoteserna kring mögel och hälsoeffekter. Tuula Putus som är professor i yrkeshälsovård och miljömedicin säger: [5]
“Det är oetiskt att barn och unga vistas i dålig inneluft i skolor och daghem … Mögel och strålsvamp påverkar vår hälsa negativt och kan trigga igång andra sjukdomar. Vi skapar ett stort folkhälsoproblem, följden blir sjuka vuxna.”
Det är där vi kunskapsmässigt är idag, mögelskador i hus leder till folkhälsoproblem genom en rad sjukdomar och medför därför enorma samhällskostnader. Putus framför att mögelexponering ger alarm i kroppen, immunförsvaret aktiveras, cytokiner och antikroppar [6] sätts i omlopp. På så sätt kan symtom ges på olika ställen i kroppen, likt ont i lederna och en rad andra mer eller mindre märkbara symtom [3].
Putus menar att vanliga läkare inte känner till de senaste forskningsrönen, samtidigt som de inte ser sambanden mellan sjuka hus, mögel och sjukdom. Jag kan konstatera att vissa läkare slår ifrån sig kunskap med näbbar och klor. De vill inte ta in och dumförklarar den som kommer med fakta. Det går tyvärr ofta så illa att patienter medicineras med psykofarmaka. [7]
“Vad händer med barn som går i mögeldaghem och skolor? – Det ser vi redan. Astma har ökat från 3 till 11 procent bland hela befolkningen, om vi jämför med 70- och 80-talet. Det här trots att vi i dag har renare uteluft än tidigare. Avgaser, utsläpp och rökning har minskat. Ändå är vi sjukare, konstaterar Putus.”
Putus tycker att diskussionen kring mögel och hälsoeffekter blivit konstig, särskilt efter att allt mer fakta och bevis kommit fram. Hon berättar att man i Tyskland tagit ställning och säger att mögelskador inte är acceptabelt. Tyskarnas förhållningssätt följer motsvarande svenska försiktighetsprincipen, som finns i miljöbalken. Trots att denna lag finns i Sverige så följs den mycket dåligt.
I djurförsök ses samma skadeverkan av mögel som hos människor, ändå läggs locket vanligen på gällande faran som svenska barn utsätts för i skolor med mögelskada. Frågan har blivit teologisk. Teori och “betalt” nej-sägande överbryggar den överväldigande evidens och nyare forskning som finns. Prata och teoretisera kan vi göra hur mycket som helst, men under tiden ska lag följas och barn skyddas. Som det är nu drar samhället på sig onödiga sjukskrivningar, vårdkostnader, individuellt lidande och utslagning av hela familjer. 1,2 miljoner vuxna beräknas i Sverige vara drabbade av dålig inomhusmiljö. Lägg därtill ett stort antal barn.
Räkna på kostnaderna av relaterat lidande. Det blir svindlande summor. Varningarna kring fuktskador och mögel måste tas på allvar. Det har redan både nått och vida passerat digniteten med asbest. Kanske är det därför som inget eller alldeles för lite görs, samtidigt som det läggs ut villospår via vissa forskare om OBO – ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa och att mögel relaterat ohälsa skulle vara kontroversiellt.
Ingen mögelklinik
En specialinriktad poliklinik var på planeringsbordet långt framskriden. Kliniken var planerad att rymmas inom Åbo universitetscentralsjukhus. Plötsligt går man därifrån ut och berättar att det inte blir något av i nuvarande läge. Sjukhusdirektör Petri Virolainen menar att de inte vet hur de ska vårda mögelpatienter. Han ser inte kliniken som ändamålsenlig och menar att frågan ej har hög prioritet. Förklaringen är enligt honom att de inte vet hur man ska diagostisera eller vårda en mögelpatient. [8]
“Problemet är att vi i Finland inte har ett samförstånd om vad det egentligen är som ska göras med patienter som insjuknat av inomhusluften.”
I citatet och resten av texten [8] utläser jag vari problematiken och stoppklossen finns.Tuula Putus innehar snart 30 års forskning i ämnet och vet tillsammans med andra forskare i Finland [9,10] förhållandevis mycket om vad mögelexponering och sjuka hus innebär. Det finns viss forskning som omtalar hur man kan bota de som blivit mögelskadade.
Vidare kan utläsas att den finländska regeringen varit inblandade för utvärderande av beviljande av budgetanslag. Det är inte konstigt att det blir så här. De som kan området mögel blir motarbetade tack vare stora ekonomiska intressen (skyddsintressen). Begreppet samförstånd som Petri Virolainen använder bör vara ett smekande begrepp istället för att säga som det är. Det råder fullständig konflikt. Trots att möglets allvarliga inverkan på hälsan nu inte går att neka till så fortsätter fejden.
Hur galet kan det bli? Trots att fenomenet sjuka hus [11] och mögel [12] i sakfrågan erkänns, t.ex. av WHO – Världshälsoorganisationen 2009, så ska locket läggas på. Vi borde alla ta lärdom av asbestdebatten m.fl. dyl. debatter och inte låta våra barn få vara försökskaniner och “slagpåsar” i denna mycket stora ekonomiska fråga.
Ska ekonomiska företagsintressen och personliga karriärsintressen få väga tyngre?
Uppdatering:
I sociala media får vi i relation till denna artikeln veta att det i Finland är försäkringsbolagen som får träda in och ersätta, om någon visats bli sjuk på sin arbetsplats. Detta gällande pension. Annars är det staten som går in. Personen som berättar detta säger vidare att det handlar om stora pengar och att intressenterna har läkare att intyga att mögel och sjuka hus inte är orsaken till sjukdom.
Läs också uppföljande artiklar i ämnet, vilka ytterligare knyter samman säcken om det som vi så länge försökt att framföra:
– Mögel i hus knyts till infektioner psykiska diagnoser ME/CFS
– Korruptionen kring mögel i hus – Nu blåser vi locket
– Stort avslöjande – historiken mörkandet av mögel sjuka hus
Eftersom vårdinsatser parkeras så gäller det att se om sitt hus eller annat boende, så att fuktskador och mögel inte finns. Är skadan framme, då gäller det att mögelsanera på lämpligt sätt och även att installera avfuktare där sådan behövs, likt i krypgrund, källare och vind.
Referenser
1] Allergic Primary Pulmonary Aspergillosis and Schionlein-Henoch Purpura, Bertram Mann, M. A. Pacha, 1959.
3] Mögel – dess hälsoeffekter och symptom, LFS, 2006.
4] Frisk från mögel – Alternativ medicin kost hälsa röda tråden, LFS, 2014.
5] Forskare varnar: Mögelskolor och daghem skapar ett folkhälsoproblem, YLE, 2017.
6] Mögel | Cytokiner | Biotoxisk sjukdom, LFS.
7] Mögel ger läckande hjärna och depression Sertralin-effekten, LFS, 2014.
8] Finlands första poliklinik för mögelpatienter lagd på is: “Frågan har inte hög prioritet just nu”, YLE, 2017.
[9] DMHS – Dampness and Mold Hypersensitivity Syndrome – Mögel, LFS, 2017.
[10] Svåra följder av mögel i hus, finsk forskning – DMHS, LFS, 2017.
[11] Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe, LFS, 2005.
[12] Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
2017-12-18
Uppdaterad 2019-05-20
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst