Att krypgrund har hamnat rejält i rampljuset har säkert inte undkommit någon. Vissa dömer ut och menar att det inte ska få fortsätta byggas medan andra ser fördelar.

I ett historiskt perspektiv ser vi i vilket fall som helst att vissa krypgrunder idag (2010) är ungefär 100 år gamla. Det innebär visserligen sanning med modifikation då förvandlingen från torpargrund till krypgrund gjorts i ett par etapper tidsmässigt sett. Den första av dessa kontruktionsändringar var hur murarna utfördes. Det som kännetecknade den äldre torpargrunden som mest var att själva grundmuren var kallmurad, d.v.s. bestod i löst upptravade stenar. Man började senare mura samman stenarna med kalkbruk och närmade sig då den mer gedigna grundmuren av betong som började nyttjas för ungefär ett decennium sedan. Betongmuren gjöts då i skikt samtidigt som stenar lades i för utfyllnad. Byggnadsmetoden innebar även att det blev vanligare med källare. Grundkonstruktionen under hus från början till mitten av 1900-talet består inte sällan av både källare och krypgrund.

50-70 år efter att helgjuten grundmur frekvent kom att användas gjordes även en förändring av golvbjälklagets förutsättningar i form av utbyte av isoleringsmaterial och även ökning av tjockleken på isoleringen. Mer om det på sidan krypgrund torpargrund golvbjälklag.

Krypgrund allt hårdare fuktbelastad

Om man tittar tillbaka i tiden dessa 100 år och några till så är den s.k. fuktlasten in i krypgrund mycket hög eftersom klimatförändringen ser till att det blir allt mer fukt i omlopp i luften. Skillnaden mot tidigare klimatförhållanden är så markant att de innan fuktmässigt sett fungerande krypgrunderna nu uppvisar tendens till eller tydliga fuktskador. Enligt många klimatforskare har vi för trähus ännu tuffare förhållanden att vänta.

Tidigare var det i somliga fall möjligt att genom lämplig mängd ventilation på sommaren se till att krypgrunder hölls tillräckligt torra. Att vissa än idag påstår detta fungera förpassar vi till sektionen myter om krypgrund.

Krypgrunder om 100 år

Det skulle vara mycket intressant att inneha en “kristallkula” för att se hur man i framtiden kommer att lösa de svårigheter som sekundärt uppkommit med krypgrund. Förhoppningsvis kommer byggande att ske med “titt i backspegeln” för att kommande byggskandaler inte ska upprepas. I rimlighetens namn kan nästa generationer inte vara så naiva att man enbart ser till energibesparing med hjälp av isolering utan att ta i beaktande vad som händer då man skapar en kallare krypgrund. Positiva byggkunskaper måste gå i arv och inte glömmas bort eller förskjutas till fördel för annat som ekonomisk vinst. Möjligen fortsätter man kostnadsbesparande bygga enklare typ av krypgrund och där installera avfuktare eller sker ett avancemang genom uppgradering av krypgrunder till varmgrund, eller den ännu senare och bättre varianten som kallas IK-Krypgrund. En kombinationslösning med nyttjande av solenergi för att avfukta är att efterlysa, inte minst för klimatets skull om nu förändringen beror på oss människor.

Uppdaterad 2019-05-15