Vad underbart det ändå vore att lugnt kunna luta sig tillbaka och veta att naturen i alla lägen ser till att avfukta ens hus.

Naturlig avfuktning ges under vissa förhållanden och årstider men totalt sett inte tillräckligt för att man ska slippa införskaffa avfuktare av något slag.

Här går vi igenom när avfuktning via naturlagar kan ske och hur det på bästa sätt nyttjas.

Avfuktande vädring

Bristande ventilation gör inomhusklimatet fuktigare genom de boendes aktiviteter och kanske även genom att fukt tillförs från grundkonstruktionen i huset, d.v.s. att markfukt genom luftrörelser, kapillärdrift och diffusion avges uppåt.

I äldre hus där ventilationsaggregat eller annan tillräcklig ventilationslösning inte finns är vädring för att avfukta viktigt. Då det är sol, lite moln (hög himmel) och lite blåsigt är det i regel relativt torrare i luften.

Sådana dagar kan nyttjas för avfuktningsvädring i de flesta utrymmen som håller minst samma temperatur som uteluften, eller högre. Är det kallare än i uteluften, likt vad det kan vara i källare och krypgrund riskeras trots den väderbundna lägre fuktmängden i uteluften en omvänd klimatbild. Mer om dessa förhållanden står skrivet på sidan fukt.

Några grundläggande förhållningsregler för att vädring ska fungera som avfuktare

Temperaturen i rummet som ska avfuktas bör vara som ovan beskrivet. Grovt beskrivet gäller högre innetemperatur om det är hög fuktmängd räknat i absolut fukthalt i uteluften. Vädring måste göras med jämna mellanrum eller kontinuerligt om fukttillskottet är högt. Ju längre tid det tillåts gå mellan vädringssessionerna desto mer fuktbuffring sker i material som har förmåga att dra åt sig fukt, likt byggmaterial, möbler, tyger och kläder m.m. Det tar tid att avfukta materialbunden fukt, ett bra exempel på det är isolering som kan hålla fukten alldeles för länge. Därför är balans att föredra så viss vädring sker hela tiden och rejälare utvädring kan ske en eller ett par gånger per dygn, eller vid behov. Idag rekommenderas kontinuerlig ventilation som också är ett krav vid nybyggnation.

Vädring kan under vintern innebära kraftig nedkylning och har man inte avfuktat tillräckligt kan sedan kondensbildning ske på de nedkylda ytorna. Vintervädring för med sig en mindre trivsam inomhuskomfort och höga uppvärmningskostnader. Därför används avfuktare idag allt mer då man har ökat avfuktningsbehov, likt i tvättstuga etc. Avfuktaren kan därmed fungera som komplement till ventilation och vädring.

I övrigt är vintervädring vid minusgrader ute och plusgrader inne väldigt effektivt för att avfukta. Det märker man av genom att luften inomhus känns väldigt torr. Det kan medföra luftrörskänslighet och luftfuktare kan behövas, men bör användas med förstånd så att huset inte tar skada.

Solens avfuktar-strålar

Solens förmåga att avfukta ska varken underskattas eller överskattas. Då molnfri himmel och solsken råder kan solvärme om upp till 1.000W per m2 nå ett hus. Åt öster och främst söder lyser solen flest timmar och det kan därför ske partiell uppvärmning och avfuktning. De norra och västra delarna av huset förblir i skuggan och blir då icke avfuktade.

Solvärme kommer mest in genom fönster och den då varmare inomhusluften ser till att “lyfta” ackumulerad fukt från bohag och huskonstruktion ut i rumsluften. Därför behövs samtidig ventilation för att mögel inte ska drivas. Om det inte sker tillräckligt luftombyte fram till solnedgång kommer vid temperaturfallet under kväll och natt inte fuktreversering att kunna ske tillräckligt snabbt, d.v.s. fukten kommer inte att kunna vandra tillbaka dit den kom ifrån. Då uppstår det fuktskada. Ett tydligt exempel på detta fenomen är i husets vind. Under höst och vinter har det buffrats rejält med fukt på vinden och då solen kommer fram under senvinter och vår släpper fukten från isolering i vindsbjälklag och från takstolar samt ev. råspont. Om det inte samtidigt finns ventilation på vinden och det inte blåser ute så ökar luftfuktigheten och vid solnedgång kan det bli riktigt blött på vindens innertak eftersom detta då förvandlas till köldbrygga. Just den situationen kan lösas genom vindsavfuktare eller smart forcerad stödventilation via fläktsystem. Genom detta säger vi inte att det enbart är under vårvintern fuktskador uppstår på vinden. Hela den kallare årstiden är en riskfaktor för vindar.

Avfuktarperioder

Under vissa perioder eller dagar sker naturligt avfuktning, under andra sker istället befuktning. Man kan inte säga att en bestämd årstid innebär avfuktning av hela huset eftersom olika utrymmen har olika avfuktningsbehov. Sammantaget under hela året är det i stort sett omöjligt att nå tillräcklig avfuktning om man enbart försöker lita till naturens krafter. Våra trähus är byggda i dött material. Som sådant ska det normalt i naturen snabbt brytas ned av mögel, rötsvamp, jäst, bakterier och skadeinsekter. Därför krävs aktiva åtgärder.

Det finns metoder att förbättra naturliga avfuktarperioder. En av dessa är luftsolfångare, en annan är som nämnt fläktverkan, jämte uppvärmning som dock är dyrare än avfuktare om den ges via direktel. Trots denna hjälp att avfukta ges inte garanti för lyckat resultat där mögel hålls undan. I vissa fall kan det t.o.m. ge negativ effekt att försöka energihushålla och försöka lösa avfuktningen genom att accelerera gynnsamma naturliga förhållanden. Läs om en av fallgroparna på sidan krypgrund med luftsolfångare.

För den som är insatt och intresserad kan ett väl avvägt system för naturlig avfuktning byggas upp tillsammans med en reell avfuktare som används för spetsavfuktning då det andra systemet inte fungerar tillfredsställande. Detta kräver frekventare närvaro och kunskap i hur man hanterar fuktmätare och hur man i förhållande till huset utläser värden som vid fuktmätning ges.

Relaterat till denna sidan är sammanfattning om olika avfuktare och de grundläggande benämningar man kan tilldela olika system, även inberäknat mer naturlig avfuktning som inte kräver aktivt tillskott av energi.

Uppdaterad 2019-05-12